Med lite distans...
Det har inte varit så muntert de senaste dagarna, men nu är det helt okay att snacka fotboll igen.
Efter den snöpliga utskåpningen som HIF åkte på mot Landskrona har man inte varit så pigg på att snacka fotboll. Inte heller har man varit pigg på att skriva någon artikel, men det tror jag folk har överseende med. Nu är det dock en ny vecka, och framåt helgen har vi nya saker att se fram emot. Det är nämligen hemmapremiär mot Hammarby. Matchen kommer antagligen att spelas på ett nästintill utsålt Olympia. Frågan är väl bara hur många kräsna fotbollsälskare som skrämts bort av vad HIF presterade i Landskrona?
När man efter att ha fått lite distans till matchen i lördags vågat sig på att se på TV-inspelningen, känns det inte riktigt lika hemskt. Okay, försvarsspelet var bedrövligt. Men i första halvlek tycker jag ändå att HIF spelade hyfsat. När sedan målen trillar in som de gör är det kanske inte så konstigt att moralen dör ut. Andra halvlek är fortfarande precis lika bedrövlig, det enda som värmer är supportrarna som envist maler vidare med sin stöttning av laget.
Vad är då receptet för helgens match mot Hammarby? Ska vi byta ut hela laget? Nej, knappast. Det behövs nog ett par förändringar, dock. Mer fart och fläkt på mittfältet är en av dem. Och mer djup i backlinjen är den andra saken. Den största förbättringen som måste ske. Det fanns inget djup i försvarsspelet mot Landskrona, spelarna stod på hälarna och radade upp sig, när sedan BoISarna rann igenom mittfältet var det inte lätt att bara stå upp och stoppa anfallen. Jag tror spelarna var precis lika chockade som publiken var.
Det känns som en klyscha, men serien är 26 matcher lång. Det finns gott om tid att förbättra spelet. Spelarna är säkerligen förbannade på sig själv och det kan nog ge bra effekt mot Bajen. Vi vet vad HIF kan prestera när de bara vågar spela ut. Nu är premiären avklarad och med tanke på all press som varit inför den, kanske man kan slappna av åtminstone LITE mer mot Hammarby. Allting har fokuserats på premiären, den kändes på något sätt som mer än bara en match. Den kändes som en livsavgörande stund. Givetvis är den inte det. Nu gäller att alla ställer upp för HIF och inte börjar klaga för mycket redan. Sådant skapar ingen positiv stämning i laget. Vi ses på söndag!
