Allsvenskan 2001: del 3.
Del 3: De osynliga hjältarna.
I varje lag finns det viktiga spelare. En del av dessa är viktiga utan att allmänheten vet om det, och en del får mycket skit av både media och fans för att de inte är tillräckligt roliga att titta på.
Men nu tänkte jag passa på att hylla ett par av dessa spelare som inte fått tillräckligt med uppskattning! Det samtliga spelare jag tar upp har gemensamt är att de är viktiga för sina lag. Utan dem skulle risken vara överhängande att laget inte alls gick så bra i serien.
Jag har fem namn att lyfta fram:
-Ulrik Jansson, HIF.
Ofta kritiserad, ibland rent av hånad. Ständigt underskattad. Ulrik är en kämpe och betyder väldigt mycket för HIF, främst defensivt. Men han har även offensiva kvaliteter som inte många inser. Trots sin storlek är han förbluffande teknisk (!) och har även ett bra skott. Han är klart en av lagets viktigaste spelare.
-Thomas Lagerlöf, AIK.
Att spela i ett lag där supportrarna kräver ständig framgång är inte lätt. Är man dessutom inte speciellt briljant i sin spelstil får man en hel del kritiker. Det kan dock inte frångå att Lagerlöf ger både rutin, hjärta och arbetskapacitet till AIKs mittfält.
-Håkan Mild, IFK Göteborg.
Jag har ofta svurit över Mild. Väldigt ofta. Så fort han är med i landslaget ser jag rött. Men i klubblaget är han enormt viktig. Killen springer mer under ett par matcher än vad många spelare gör under en hel säsong och till detta kommer hans väldiga rutin. Han är, i mina ögon, Göteborgs viktigaste spelare och kommer bli så även i år.
-Torbjörn Arvidsson, Halmstad.
Killen som gör att man är rädd för att möta Halmstad. Man vet aldrig vilka av lagets spelare som blir skadade när Arvidsson är på plan. Han är kompromisslös och Halmstad drar väldigt stor nytta av hans spelstil då andra får tid att göra det mer glamorösa jobbet. Om han håller även i år kommer HBK bli farliga, såväl för hälsan som för tabellplaceringen.
-Thomas Olsson, IFK Norrköping.
Många inser nog inte riktigt hur duktig han är. När man nämner Norrköping är det ofta Bergström och Wallerstedt som nämns men jag tycker man glömmer Olsson. Han är hjärnan bakom det mesta och gör det ofta utan att få uppskattning vare sig i press eller bland fotbollsfans, åtminstone utanför Norrköping alltså. Han är dock alldeles för skadebenägen för att man ska kunna räkna med honom jämt.
Enligt mig är samtliga dessa fem spelare väldigt underskattade men kommer alla vara viktiga i år. Frågetecken möjligen kring Lagerlöf och Arvidsson, huruvida de kommer att få mycket speltid eller ej, men det kommer säkert några snälla Gnagare eller kvastar att tala om för mig!