Gästkrönika: Sportjournalistik?
Skribenten Farouk tycker till om medias rapportering om matchen HIF - IFK Göteborg.
Jag säger det med en gång, mest för att få det avklarat och för att undvika missförstånd – IFK Göteborg vann helt rättvist. Segern var odiskutabel, IFK gjorde en bra match och jag kommer därför inte bemöda mig att skylla förlusten på enstaka situationer.
Inte heller kommer jag lägga någon större energi på att diskutera matchens huvudaktör, domaren Martin Hansson. Alla med någorlunda fotbollskunskaper är rörande överens om att denne inte gjorde något av sina bättre framträdanden och en modifiering av Stuart Baxters klassiker från -99 är snudd på berättigad:
- This is the fucking Allsvenskan – not amateur football...
Alla vet vi vad som hände. Peter Graulund fick rött kort direkt efter en nickduell med Samuel Wowoah och sen var cirkusen igång. Att HIF inte tillhör svensk medias gunstlingar är känt sedan tidigare, men då man som hemmasupporter med sorgsen blick lämnade Olympia efter matchen målades inte fullt så hemska scenarios upp som skulle bli fallet. ”IFK upp i serieledning”, ”Graulund utvisad – IFK vann rättvist”, var ungefär vad man hade ”hoppats på”.
Men vänta, vi lever ju på 2000-talet. Det är sensationsjournalistik som säljer och mina fjantiga rubriker skulle på sin höjd platsa på SVT:s text-tv. Givetvis skulle det pekas finger(!) åt Graulund, trots att alla, över klubbgränserna, var överens om att situationen han blev utvisad för var helt uppåt väggarna. Och visst skulle utvisningen ges lika mycket utrymme som det faktum att IFK gör en bra match och är nya serieledare. Att kritisera domaren är givetvis tabu.
Genom att jämföra olika tidningars skriverier ser man klara skillnader, både i kunskap och klubbtillhörighet. Det är svårt att inte reagera över den variation som ges…
Priset som dagens i särklass största stolpskott tilldelas Mattias Larsson på Aftonbladet (AB). Inte därför att hans artikel i sig är särskilt märkvärdig (som bonusmaterial får man dessutom en spännande lista på Allsvenskans samtliga utvisningar under säsongen), utan för rubriksättningen:
”Utvisad efter två gula kort: ’Det var orättvist’ ”
Att en person som helt uppenbarligen inte sett matchen tilldelas att skriva en artikel om utvisningen är för mig helt ofattbart. Eller är det möjligtvis så att rubriksättningen sköts externt av en gammal tant som är lika intresserad av fotboll som en gnu är av en krokodilsafari? Även i ingressen får man uppfattningen att Graulund tilldelats två gula kort, medan det längre ner i artikeln står att han fick rött direkt. Hyfsat rörigt för den läsare som inte sett matchen själv…
Fördelar AB kanske sina uppdrag genom lottdragning, eller hur går det egentligen till? Det är knappast första gången man reagerar på rena felaktigheter i kvällstidningarnas sportdelar och det är banne mig inte första gången som man blir irriterad. Hur mycket vet skribenterna om det de skriver? Om Peter Ijehs skatteaffär, om Joseph Elangas misshandel eller om Brima Koromas påstådda våldtäkt?
Nästa känga tilldelas Ulf Stenberg på Göteborgsposten, för oförmågan att inte ens försöka ge en objektiv bild av utvisningssituationen. Han skriver:
”Den tunga motgången blev uppenbarligen för mycket för HIF:s hetlevrade dansk Peter Graulund. I 56:e minuten drog han helt i onödan en armbåge i huvudet på Wowoah i en duell mitt på plan. Domaren Martin Hansson tvekade inte en sekund, innan han plockade fram det röda kortet.”
Må hända ogillar Stenberg HIF:s danske anfallsvapen, men lite objektivitet kan man väl begära? Fast han kanske inte hade tid eller plats att skriva mer utförligt och därför drog till med en halvtaskig, förlåt, heltaskig summering av situationen? Citatet är väldigt märkligt med tanke på att man i övrigt får uppfattningen att Stenberg såg matchen. Alla som läser GP är väl inte partiska IFK:are?
Kvällsposten/Expressen, som i HIF-kretsar ofta ses som en ren MFF-tidning, har under dagen givetvis haft en bild på Graulund som ”pekar finger” på hemsidans förstasida och i artikeln funderas det kring hur lång avstängning Graulund kommer att få. Läser man artikeln med HIF-ögon är det svårt att undvika bilden av Hans Linné skrockandes framför datorskärmen, samtidigt som han plitar ihop sin lysande ”sportanalys”…
En liten ljusglimt i mörkret är dock att man i en annan artikel (”Helsingborg rasar mot utvisningen”) låter HIF:s lagkapten kommentera händelserna.
Dagens Nyheter, förmodligen måttligt engagerade av fotboll som rör Göteborg och Helsingborg, ger en kort men klar bild av matchen. I sin enda artikel koncentrerar man sig på Bergs anfallssuccé istället för Graulunds utvisning och har förmodligen ingen ambition att locka läsare genom att göra en jättegrej det senare.
Helsingborgs Dagblad (HD) har i dagens tidning en stor artikel om Graulunds utvisning och dessutom en lysande krönika av Marjan Svab (som ger ris till både Graulund och Hansson). Helt naturligt, som den lokaltidning man är, skriver man mer om HIF än vad andra tidningar gör. Objektiviteten och faktaperspektivet är dock slående då man jämför kvällstidningarna med HD, men så kanske det ska vara, tyvärr. Trist bara att kreti och pleti, som läser Aftonbladet, Expressen m.m. tvingas stå ut med så mycket varierande smörja…
/Farouk
