Dags att summera 2011 ekonomiskt
Tack vare spelarförsäljningar gör HIF en vinst på 29 miljoner kronor och styrelsen kommer den 6 mars att föreslå årsmötet att ge styrelsen mandat att under 2012 återbetala resterande del av kapitaltillskottet, inklusive upplupen ränta, totalt cirka 16 miljoner kronor.
HIF E-zine kommer likt tidigare år att försöka bena ut siffrorna i årsredovisningen och försöka förklara hur resultatet på sista raden landat på 29 miljoner.
Första steget i denna process är att du som läsare på nytt får läsa den prognos över 2011 års resultat som HIF E-zine presenterade under december månad. I prognosen förväntades bland annat en nettoförtjänst om cirka 51 msek på spelarförsäljningarna, en summa som ligger nära verkligheten. HIF redovisar en nettovinst om 50,7 msek, men i denna siffra inkluderas även en del mindre belopp, t.ex. när ungdomsspelare lämnat för utländska klubbar.
I decemberartikeln förväntades ett eget kapital om 34 msek, en skillnad mot faktiskt utfall om cirka 6 msek. Denna skillnad – och ett antal andra aspekter – kommer att diskuteras.
Driftsresultatet
Som förklarades i den senaste artikelserien, finns det ett tydligt samband mellan den nettointäkt som en förening gör på spelarförsäljningar och de kostnader som belastar resultatet i form av s.k. signing fees när en spelare kontrakteras. Båda dessa faktorer är i hög grad en del av den löpande verksamheten för en fotbollsförening, men något förenklat väljer man oftast att prata om ”driftsresultatet” som det väsentliga måttet för att avgöra hur bra en förening sköts ekonomiskt.
När media har talat om driftsresultatet i HIF har man menat resultatet av den löpande verksamheten om vi bortser från just nettointäkter av spelarförsäljningar och kostnader i form av hyra för inlånade spelare och signing fees som uppkommer vid nya spelarkontrakt (i årsredovisningen raderna spelartransfers inkl. uthyrning respektive spelartransfer inkl. inhyrning).
Summa driftsresultat: -6,4 MSEK
Det negativa driftsresultatet kan tyckas oroande, framför allt ett år HIF kan titulera sig svenska mästare. Låt oss därför titta vidare på ett antal faktorer för att avgöra hur pass illa (om alls) det egentligen är ställt. HIF menar att man i den icke-fotbollsrelaterade kostnadsmassan håller sig inom 1 % avvikelse från budget före kostnader och intäkter som var relaterade till guldet.
- Hade seniorsidan hållit sig inom budget hade vi fått ett driftsresultat plus-minus-noll, säger klubbdirektör Paul Myllenberg. Men de extra pengar som satsades i vår kärnverksamhet gav ju ett bra sportsligt resultat.
Vi börjar därför med att titta på hur personalkostnaderna, med fokus på de fotbollsrelaterade, utvecklats under året.
Löner
Den uppmärksamme läsaren kan i årsredovisningen se att lönekostnaderna ökat med ungefär 8 MSEK jämfört med fjolåret (varav 2 MSEK är relaterade till administrationen). Ökningen beror dels på en ökad personalstyrka (73 st 2011 jämfört med 68 st 2010), men också på grund av utfallande bonus till spelarna (se Diagram 1 och Diagram 2).
Enligt Myllenberg är personalökningen på administrationssidan helt nödvändig:
- Vi kände under 2011 att vi gick på knäna med både Allsvenskan och Europacupspel. De förändringar vi gjort är bland annat att vi förstärkt på mediasidan, med en person som ska stärka vår egen nyhetsrapportering. Vi har även haft förändringar på ekonomisidan samt lönejusteringar. När det gäller kostnadsökningen i övrigt har vi haft en del engångskostnader i form av inhyrd extrapersonal.
HIF medger också att de direkta kostnader som kan sägas vara hänförliga till det allsvenska guldet översteg motsvarande intäkter något, vilket innebär en viss negativ påverkan av driftsresultatet. En faktor som spelar desto större roll är de nyförvärv och kontraktsförlängningar som gjordes under 2011. Lönekostnaderna steg mer än vad HIF hade budgeterat.
De ökade lönekostnaderna enskilt utgör dock inte någon särskilt värdefull indikator på vilka risker detta medför. Istället får lönekostnaderna jämföras med intäkterna, vilka ökat under 2011 och når en all time high på 129 MSEK. Rensat för nettointäkter vid spelarförsäljning stannar man på 78 MSEK, den näst bästa siffran de senaste elva åren (Diagram 3).
Sett i relation till intäkterna håller HIF en jämn trend och har sedan 2008 en fast lönekostym om cirka 60 % av omsättningen (Diagram 4). Samma resonemang gäller om vi inkluderar avskrivningar på spelarlicenser i jämförelsen. Eftersom dessa avser en jämnt fördelad kostnad (över kontraktstidens längd) av den ursprungliga investering som gjorts vid förvärv av en spelare, är det en kostnad som i hög utsträckning inte går att påverka. Genom att förvärva en spelare binder man alltså upp två typer av kostnader för framtiden, dels löner, dels avskrivningar.
Jämför årets siffror med exempelvis 2002 års. Idag motsvarar avskrivningar och löner 65 % av omsättningen rensat för spelartransfernetto. 2002 var motsvarande siffra nära 100 %. Endast löner och avskrivningar täcktes alltså av de intäkter som då genererades, men så visade HIF också upp en förlust på 17 MSEK 2002.
Detta säger en del om betydelsen att ha en långsiktighet ekonomin – att inte binda upp för mycket fasta kostnader över tiden och inte förlita sig på försäljning av spelare.
Imorgon kommer ett antal nya artiklar som rör ekonomin att publiceras här på HIF E-zine. Du som läsare kommer då att bjudas på en djupdykning i några andra väsentliga områden som påverkat eller påverkar HIF:s ekonomi i såväl dåtid som nutid och framtid.