Grym besvikelse bland ledare och spelare
Ingen glädje utan mest tomhet. Det var trötta och besvikna spelare som lämnade Olympia strax innan klockan sju. En hel del pratade om onödiga poängtapp och andra om målen som uteblev. Det var svårt att sätta perspektiv på årets fantastiska insats. Man förlorade ju ett guld och vann inte ett silver. Så var känslan. Det sved kanske lite extra att det var just Malmö som vann.
HIF dominerade fullständigt men kunde inte spräcka Kalmars nolla. Resultatet 0-0 spelade dock ingen roll. Malmö vann sin match med 2-0. Något man hade kunnat fundera på var situationen om Mjällbys bortdömda mål godkänts och HIF därefter gjort 1-0. En vinst hade i varje fall känts bättre. Och rättvis.
- Vi hade svårt att hitta målet idag. Det var såklart en rejäl uppförsbacke när man såg att Malmö ledde med 2-0. Men vi hade så mycket chanser att vi skulle ha vunnit matchen, konstaterade Erik Edman.
Ja, HIF:s bollinnehav i den första halvleken var 70-30 och avsluten totalt i matchen var 16-1 i HIF:s favör. En som sumpade den allra bästa målchansen var Rasmus Jönsson som helt fri lobbade långt utanför.
- Det var en riktigt ordentlig felträff. Den kom helt snett på foten, sa Rasmus.
Spelarna och tränarstaben var unisont dämpade efter matchen. De kände ingen glädje utan mest tomhet.
- Det känns sådär, sa en besviken Conny.
- Det känns om vi förlorat. Man är helt tom, konstaterade Mattias Lindström.
- Jag är väldigt missnöjd, sa en väldigt nedstämd Ardian Gashi som inte ville kommentera det faktum att han satt på bänken även idag till förmån för May. Det är HIF som är min arbetsgivare så jag har inga kommentarer sa Gashi.
Vi ville fokusera på vårt men lyckades inte utan vi såg resultatet 2-0 när vi kom in efter paus. Det kan ha påverkat oss lite, man spelade som ”i en bubbla”, sa Christoffer Andersson.
Andra spelare sade sig inte haft en aning om resultatet som inte förmedlades i omklädningsrummet i paus.
- Jag hade ingen koll på andra matcher, menade både Rasmus Jönsson och Ardian Gashi.
Det talades om att ta revansch nästa år. Men vem hade kunnat ana att HIF skulle vara med i guldstriden fram till sista matchen. Erik Edman pratade mycket och länge om de chanser som man försatt genom att inte ta nödvändiga poäng. Men också att han hela tiden haft en stark tro över att HIF varit bättre än den niondeplats klubben tippades som mest före säsongen.
- Vi är väldigt mentalt starka. Vi faller sällan igenom. Jag tycker vi har väldigt bra alternativ på varje position och är homogena. Men de gånger vi har tappat poäng har det ofta rört sig om ren otur med domarbeslut. Se på hemmamatchen mot Djurgården där Mattias Jonson skulle ha visats ut, istället blir det Marcus Lantz i en annan situation. Eller bortamatchen mot IFK Göteborg där vi också har missflyt med utvisningar och särskilt då situationen med Bärkroth. Hade vi vunnit mot Djurgården hemma så hade vi varit åtta poäng före. Då tror jag inte MFF hade tagit oss, konstaterade Edman.
Jag tänkte även på Mattias Lindströms bortdömda onside-nickmål i bortamatchen mot Trelleborg (0-0). Medan andra egentligen bara ville glömma.
- Det kanske känns bättre om en vecka men nu kan jag inte glädjas över andraplatsen, menade en väldigt besviken Rasmus Jönsson.
Nästa säsong då? Går det att tänka på den?
- Vi får ge det här några dagar men sen har vi ju först en cupfinal att tänka på. Vi måste ju givetvis sträva efter att bli ännu bättre nästa år. Vi borde ha målsättningen att vara ett topplag varje år och att fortsätta den anfallsinriktade fotbollen. Det var dock viktigt att sätta försvarsspelet först och det gjorde vi i början av serien, sa Erik Edman.
HIF har gjort en kanonsäsong. Tyvärr har ett lag från Malmö också gjort det. Den poäng HIF samlat ihop hade räckt till guld nio år av tio. Så det missflyt som Erik Edman beskriver kanske även gäller en fråga om fel tajming. För sällan har väl två lag varit så överlägsna alla andra i allsvenskan. Bara av den anledningen borde det i år ha delats ut ett alternativt SM-guld. För HIF står som förlorare på ett oerhört grymt sätt.
