Jämförelse med HIF-krisen i början av 2000-talet - Del II
HIF E-zine fortsätter jämförelsen med dagens ekonomiska situation gentemot krisåren i början av 2000-talet.
Löner och kostnadsanpassningar
2001 hade HIF en lönekostym på 33 miljoner kronor, året därefter hade den krympt till 29 miljoner kronor. Förra året hade HIF lönekostnader på 30,4 miljoner kronor, vilket är i linje med åren före krisen. I beaktande bör dock tas att intäkterna idag samtidigt är högre än de var 2001-2002, vilket innebär att lönekostnaden som del av omsättning är lägre. Sedan 2008 har lönekostnaden legat på en stabil nivå i förhållande till omsättningen.
Antalet anställda är också lägre idag än vad fallet var under krisåren. 2002 hade HIF 79 st avlönade heltidsanställda, 2003 hade man 74 st. Detta att jämföra med 2010 års 68 anställda.
Ökade intäkter 2007-2008 beror till stor del på Europacupspel.
I stora drag kan man säga att HIF i hög grad försökt att anpassa sin löne- och kostnadskostym till de förhållanden som råder på marknaden. Att stirra sig helt blind på ökade kostnader sedan 2003 är därför inte rättvist (och där spelar dessutom inflationen en viss roll). De senaste åren kan vi se en stabil nivå både vad gäller antal anställda och lönekostnader.
Processen att anpassa sina kostnader är varken snabb eller enkel, utan har pågått under flera år – och detta samtidigt som världen skakats av en enorm finanskris.
Eftersom avtal och kontrakt är bundna över en längre period går det dessutom inte att snabbt göra sig av med en större kostnadsmassa om man märker att intäkterna blir lägre än beräknat - därav vikten att skapa en budget i balans, som i så liten grad som möjligt är präglad av fasta kostnader bundna till avtal och kontrakt. För HIF utgör cirka 80-85 % av kostnadsmassan just denna typ av kostnader.
Balansgången mellan sportslig satsning och ekonomisk trygghet är inte heller särskilt enkel. För att nå framgångar, ekonomiska såväl som sportsliga, krävs en duglig spelartrupp. En duglig spelartrupp kostar pengar och därför är det oerhört viktigt för ansvariga personer att hushålla med de medel som finns, ta vara på egna resurser (läs ungdomar) och skapa en produkt som möter kraven ekonomiskt såväl som sportsligt.
Vi har de senare åren sett att HIF gjort ett tydligt vägval, där ungdomar från de egna leden och upptagningsområdena prioriterats framför äldre - inte nödvändigtvis bättre - men mer erfarna alternativ. Detta kommer att bli än tydligare i framtiden. Ungdomarna är billigare i drift, kostar inte några övergångspengar och kan i framtiden säljas vidare med god avkastning – ett måste för att bygga upp ett starkt eget kapital och återbetala kommunens kapitaltillskott. Det finns egentligen bara ett problem – spelarna måste hålla klass.
Nivån på den egna fotbollsutbildningen och samarbete med mindre klubbar i närområdet och i lägre seriesystem är därmed av oerhört stor vikt. Där har HIF också utvecklats de senaste åren och har idag fruktsamma samarbeten med bland annat Ramlösa Södra i Division 2 och Värnamo i Superettan.
Externa investerare
En annan faktor som är mer gynnsam idag än tidigare. HIF har under det senaste året utvecklat nya samarbetsformer gällande externt kapital som fortfarande behövs vid spelarförvärv. Detta nya samarbete är betydligt mer gynnsamt för HIF än tidigare upplägg, vilket kommer att visa sig i framtida spelarförsäljningar. Mer information kring detta följer i en egen artikel senare.
Joel Ekstrand
Ytterligare en viktig komponent att väga in i beräkningen. I en kommande artikel kommer även budgeten och målsättningarna för 2011 att beskrivas. Kortfattat kan dock nämnas att HIF budgeterar för en nollresultat även 2011 – och då inte tar med försäljningen av Ekstrand i denna kalkyl. Det innebär att HIF har en buffert i den vinst som försäljningen genererar. Skulle HIF:s kalkyler inte hålla, finns det ett antal miljoner som backup för att täcka resultatet.
Glädjekalkyl ovan till trots – visst finns det risker för HIF. Dessa kommer att belysas extra i del fyra av artikelserien. Publiceras 06:00 imorgon.
