Gästkrönika: Lösningen finns inom föreningen
Henrik Larsson älskar HIF. HIF älskar Henrik Larsson. Men även ett kärleksförhållande har sina ”upp och ner” och behov av stöd och hjälp för att leva vidare.
Att ifrågasätta Henrik Larssons fotbollskunskaper vore direkt korkat. Efter över 15 år på absoluta toppnivå i Europa med såväl ligatitlar som Champions League vinst så är det få svenska fotbollsspelare, om än någon mer än Zlatan, som kan mäta sig med vår manager. Att karriären en gång tog fart i HIF är något vi alla värdesätter och dagen då Henrik Larsson åter vände hem till Helsingborg så var stämningen på Olympia magisk. Kungen hade återvänt och epitetet ”Du kan aldrig bli profet i din egen hemstad” suddades ut innan det ens kom på tal. Den förlorade sonen var åter tillbaka i Allsvenskan och nu skulle HIF börja skörda framgångar igen. Det blev ett cupguld (2006) innan skorna hamnade på hyllan till förmån för en ny karriär inom fotbollen – som tränare.
Att du en gång har varit en fantastisk spelare innebär inte, per automatik, att du blir en fantastisk tränare! Som spelare tar du direktiv och agerar enligt de instruktioner och det spelsätt som lagets ledning bestämt. När laget vinner kan du hyllas som den lysande stjärnan och när laget förlorar kan du alltid ”gömma dig” bland kollektivet av de elva spelarna som agerat på planen. Som tränare/manager finns det egentligen bara två lägen. Att hyllas – eller att sågas! Här kan du inte gömma dig bakom dina medspelare utan här står du längst fram och får ta smällen för spelsystem, värningar och uteblivna resultat! I många klubbar finns det inget tålamod alls så där kan du få lämna din post några timmar efter att du blivit tillsatt. I andra klubbar kan du sitta på en stol under hela livet och låta din filosofi genomsyra hela klubben.
Vad gäller Henrik Larsson så ÄR han HIF. Åtminstone så länge Henrik Larsson själv VILL vara HIF. I samband med tillsättning av Larsson så ”sålde” också HIF sin själ till den förre skyttekungen och landslagshjälten. Han fick ett enormt spelrum och full kontroll över hela klubbens sportsliga satsning. Något som absolut inte, med all rätt, ifrågasatts och säkerligen även var den avgörande faktorn för att Larsson skulle ta jobbet. Rent PR-mässigt var det ett genidrag av de avgående ordförande, Claes Ohlsson, som plötsligt slapp svara på frågor om vidlyftiga affärer och usel ekonomi utan istället fick uttala sig om den fantastiska tillsättningen av legenden. Visst ifrågasattes Henriks, föga smickrande karriär, i såväl BoIS som Falkenberg men vad gjorde det? På köpet fick vi ju även en av Sveriges mest spännande framtidsmän – Jordan Larsson. Far och son var vår räddningsplanka och nu var ju bara frågan om hur högt föreningen vågade sikta. För att titta neråt, med Henrik Larsson vid rodret, det gör man definitivt inte! Men i verkliga livet är inte alltid allting så himla enkelt.
I Jordan Larsson har klubben en rejält sparkapital
Efter en säsong, där det blandades och gavs rätt friskt, hamnade HIF tillslut på en åttondeplats. Tålamod och långsiktighet var orden som användes och de flest supportrarna var nog ändå rätt nöjda med vad Herr Larsson lyckats åtstadkomma med en minimal budget. Allt hade dessutom åstadkommits i kölvattnet av en av föreningens tyngsta säsonger någonsin med utebliven publik efter den tragiska händelsen vid premiären mot Djurgården 2014. Det var liksom skönt att kunna lägga fokus på planen i stället för utanför den samma. Inför denna säsongen så var väl vi supportrar rätt överens att en något liknande placering (åtta) var rimligt med tanke på såväl ekonomi som de profillösa värvningarna. Misstolka mig rätt – jag var definitivt en av dem som hyllade kollektivet istället för att klubben la pengar på en eller två profilvärvningar. Man brukar säga att ”man får det man betalar för” och in kom genuina lagspelare som Viktor Ljung, Adam Eriksson och Calle Wede. Jordan hade stått på tillväxt och i Stockholm hittade Henrik Larsson en anfallare som stannat upp och kunde må bra av lite miljöombyte. Dessutom skulle ju Peter Larsson återvända efter sin långtidsskada och 2016 skulle (precis som 2014 och 2015) bli Darijan Bojanics år!
Efter söndagens 0-2 förlust så kan vi konstatera att halva serien är färdigspelad. Vi kan också konstatera att vårt HIF har en, om än sämre sits, i år än förra säsongen. Laget parkerar på en 12:e plats med endast fem segrar av 15 möjliga. Vi ligger dessutom farligt nära den där kvalplatsen som ingen vill ta i sin mun men som ändå verkar krypa allt närmre för varje omgång. Varje vecka tackar de mest inbitna supportrarna, och troligtvis hela HIFs fotbollsorganisation, gudarna att Hammarby, Gefle och Falkenberg verkar ha prickat in ett ”All time low” år just 2016. Personligen är jag övertygad om att HIF lyfter sig under hösten. Bort från kvalstrecken och bort från möjligheten att Henrik Larsson skall noteras för en av klubben sämsta allsvenska säsonger genom tiderna. För inte kan vi väl trilla ur? Vi är ju Helsingborg! Skånes Stolthet! Undrar hur MFF-supportrarna resonerade 1999 eller AIKs under säsongen 2004? För så länge bollen är rund så kan allt hända…
Denna texten är inte ett rop på Henrik Larssons avgång. Långt därifrån. Jag njuter fortfarande av tanke på att vi har en av världens främsta genom tiderna bakom rodret. Men jag är också fullt övertygad om att det just Henrik Larssons bakgrund, tillsammans med det faktum att HIF varken har råd eller organisatoriskt möjligt, som gör att Larsson sitter kvar på sin post. Och självklart skall man inte göra sig av med Henrik Larsson. Det är inte Larssons fel att oturen grinat oss rakt i ansiktet med en hel drös skador på nyckelspelare. Det är inte heller Larssons fel att han fått ta över en havererad klubb där pengarna knappt räckt till en kopp kaffe på kontoret. Däremot kräver situationen, som klubben befinner sig i, en starkt och tydlig ledare och röst. När man läser att spelarna, gång på gång, uttrycker att ”Vi höll oss inte till vår gameplan” så innebär det, i mina öron, detsamma som ”Vi sket i vad Henrik sa och gick ut och gjorde lite som vi kände för”
Kan stöttningen från PeO Ljung vara en lösning i den utsatta situationen?
I min värld tror jag att Henrik Larsson har tagit på sig en för stor roll lite för tidigt i sin managerkarriär. Det är inte lätt att sitta på flera olika stolar i en Allsvensk klubb. Här behövs rutin och erfarenhet tillföras. Inget ont om hans assisterande tränare, Tobias Tuvesson, men så värst mycket rutin har inte Henriks ”wingman” från Falkenberg hunnit samla på sig. Däremot så finns en ypperlig lösning redan i organisationen och en förändring i teamet som skulle kunna rymmas inom det hårt åtstramade ekonomiska ramar som fortfarande präglar HIF modell 2016. Lösningen stavas Per-Ola Ljung! Med över 500 matcher i klubben och en viktig roll som assisterande under de mest framgångsrika åren under 2000-talet så borde Peo Ljung kunna tillföra ett sargat A-lag mängder av energi och lösningar. Han kan både klubben och vet vad som krävdes för att bärga hem både SM-guld och Cupguld under de år som han huserade i ledningen tillsammans med Conny Karlsson.
Tiden efter HIF har inte heller varit någon dans på rosor för Ljung som haft det kämpigt i både Örebro och Gais men den tiden har också inneburit att Ljung vet vad som krävs för att ”knyta näven” och få ett helt lag att gå åt samma håll. Räcker det inte med Peo så finns även Christoffer Andersson i föreningen. Chrisse har gjort underverk med föreningens U17-lag som bla tog sig till final i Tipselit Trophy (Gothia Cup) förra veckan. Ibland behöver man inte gå över ån efter vatten och lösningar kan finnas närmre än vad man tror. Att Henrik Larsson ska fortsätta som huvudtränare och sportsligt ansvarig i HIF är det ingen tvekan om. Men precis som alla kärlekshistorier så måste man rå om varandra och hjälpa varandra för att kunna komma framåt. Och sen det där snacket om Superettan…schhhhh!
Martin Klinteberg är en hängiven HIF-supporter sedan drygt 30 år tillbaka och driver bland annat Allt Om HIF på Twitter. På Svenska Fans ansvarar han även för Premier League-laget Watfords sida.
Ni följer honom via Twitter på @AlltOmHIF eller @SwedishHornet
