HIF-GEF 3-0: Rasmus Jönsson om HIF:s styrkebesked och sin egen fysiska status
Rasmus Jönsson spelade på nytt 90 minuter när HIF tog sjunde raka segern och 3-0-besegrade Gefle. – Det var stabilt, vi hade kontroll på det från början till slut, säger han efteråt.
På förhand kändes det utifrån som att det var ett mentalt lurigt läge, med sex raka segrar och match mot jumbon.
– Om man ser det utifrån kan det ju vara ett orosmoment. Men vi har så bra stämning i truppen och vi är så pass koncentrerade och ödmjuka att vi vet att om inte jobbet görs så kan man förlora mot vilket lag som helst i den här serien. Det tycker jag att vi visar direkt när vi går ut, att vi tar tag i matchen och inte bara ställer ut skorna.
Du fick inte göra mål idag. Det var lite ovanligt…
– (Skratt) Det har varit några bra matcher här på slutet... Men det spelar ingen roll en dag som idag, som offensiv spelare när man ser att laget gör tre mål så är det alltid bra.
Medan det gått bra i serien, gick det sämre i Svenska Cupen i veckan. HIF åkte ur i 32-delsfinal – mot Eskilsminne i ett Helsingborgsderby (0-1).
Hur hanterade ni Eskilsminne-matchen och den besvikelse som jag antar att ni kände i onsdags?
– Det är en match vi ska vinna och vi som alla andra är självklart besvikna att vi förlorade. Det borde man inte göra. Det är bara tre dagar sedan, så det var viktigt att snabbt lägga den matchen bakom sig och samtidigt ta med sig det som inte var så bra och utveckla det så att det inte händer igen. Utan att man gräver ned sig för mycket. Det var sex matcher i rad innan dess, vi är fortfarande ett bra lag. Och det tycker jag att vi visar idag också.
Sju raka, det är starkt. Det hade ni knappt år 2011…
– Det är starkt oavsett vilken serie man spelar i. Tycker det känns positivt också att vi inte är nöjda med sex eller sju raka. Vi vill fortsätta och vi vet att det krävs många fler poäng innan man kan vara säker på att man ska gå upp.
Dagens match var HIF:s femte i superettan sedan Rasmus Jönsson kom hem från Odense. Hittills har han spelat 439 av 450 möjliga minuter och dessutom gjort ett 25 minuter långt inhopp mot Eskilsminne i cupen.
När du kom var det tal om att du inte skulle kunna spela 90 minuter i varje match. Hur känns det rent fysiskt?
– Det går framåt för varje match. Sen vet man inte, det går aldrig rakt uppåt heller. Det kanske kommer att komma någon match där det går lite ned för att sedan gå upp igen. Men jag känner att det går på rätt väg. Samma med det spelmässiga, när man lär känna medspelarna bättre så kommer det också att sätta sig mer.
Det bortdömda målet: Bjarnason sa att han inte såg vad det blåstes för. Såg du någonting från din position?
– Nej, jag vet inte riktigt heller. Det var svårt att se. Jag stod lite framför målvakten, men jag känner inte att jag gjorde något. Men det är en svår situation och svårt för domaren också när det är mycket folk. Det är sånt som händer.
Det är lättköpt när man vinner med 3-0.
– Ja, det är ju det också. Man ska inte klaga idag.