IFK Norrköping - HIF 1-4: Referat och spelarbetyg
HIF reste till Nya Parken i Östergötland för en tidig vägskälsmatch och gick ur kampen som obestridliga segrare.
Nya Parken, torsdagen den 18 april 2013, kl 19:00
IFK NORRKÖPING-HIF 1-4 (0-2)
0-1 Robin Simovic (40), 0-2 Walid Atta (45), 0-3 Alejandro Bedoya (48), 0-4 Mattias Lindström (60), 1-4 Christopher Nilsson Telo (72)
Publik: 5 523
Domare: Martin Hansson
IFK NORRKÖPING XI (4-4-2): David Mitov Nilsson – Alexander Fransson, Morten Skjönsberg, Marcus Falk Olander, Mathias Florén – Martin Smedberg Dalence (Siim Luts 71), Andreas Johansson, Lars Krogh Gerson, Christopher Nilsson Telo – Imad Khalili (Christoffer Nyman 62), Gunnar Heidar Thorvaldsson.
Oanvända avbytare: Andreas Lindberg (mv), James Frempong, Isaac Thelin, Joonas Tamm, Linus Wahlqvist.
HIF XI (4-4-2): Pär Hansson – Emil Krafth (Erlend Hanstveit 82), Walid Atta, Loret Sadiku, Christoffer Andersson – Mattias Lindström, Ardian Gashi, May Mahlangu, Alejandro Bedoya (Alvaro Santos 86) – David Accam (Rachid Bouaouzan 79), Robin Simovic.
Oanvända avbytare: Daniel Andersson (mv), Rasmus Lindgren, Joseph Baffo, Daniel Nordmark.
Så var matchen:
Ardian Gashi var tillbaka, Roar Hansen briljerade med ett taktikdrag aldrig skådat i svensk fotboll, HIF hade revansch att utkräva efter förra säsongens två förluster lagen emellan och Norrköping var det bollförande laget de första 30 minuterna. Men bortsett från ett något märkligt bortdömt drömmål signerat Mathias Florén kom värdarna aldrig riktigt till avslut.
Vi börjar dock med Roars drag. Ända fram till matchstart skulle HIF ha ställt upp med 4-2-3-1, men när Hansson satte pipan i mun för första gången denna torsdagskväll gled Alejandro Bedoya direkt ut till vänster, medans David Accam gled några meter inåt banan och bildade anfallspar med Robin Simovic. Ett drag som ändå fick lyckade konsekvenser. Även om Norrköping var det lag som ägde mest boll till en början var HIF allt som oftast stensäkra i defensiven, och i offensiven hotade man med snabba omställningar.
Att HIF såg så stabila ut bakåt får nog tillmestadels tillskrivas dels Ardian Gashis comeback, och dels att Walid Atta var tillbaka i gammalt gott slag efter de senaste matchernas minst sagt svajiga insatser. Men att omformeringen till 4-4-2 gjorde gott gick inte att ta miste på.
När IFK så inte kunde spräcka hål på HIF:s nolla var det HIF som fick kliva fram. Gästerna hade som sagt inte varit ofarliga, och i 40:e minuten utnyttjade man ett Norrköping-misstag med att göra 0-1. Emil Krafth, som hade fått chansen från start, jobbade sig förtjänstfullt fram till ett inläggsläge. Inspelet var däremot sisådär och borde enkelt rensats undan av närmsta IFK-back, som däremot sparkade hål i luften. Detta gav Robin Simovic ett ypperligt läge att sätta sin första allsvenska balja, och från nära håll gjorde jätteanfallaren inga misstag. Som om det inte vore nog med 0-1 höftade dessutom Walid Atta in sitt första mål för säsongen fem minuter därpå, och glädjen visste inga gränser. Det syntes tydligt att det målet betydde mycket för vår mittbacksgeneral.
0-2 i paus och det skulle bara bli bättre. Evighetsmaskinen (en av dem, vi har ju ett antal sådana i vårt lag) Alejandro Bedoya såg nämligen till att spika igen kistan tre minuter in i andra. Utan press eller stöt från motståndare kunde amerikanen vandra inåt banan från höger och lossa vänsterkanonen. Mitov Nilsson i Peking-målet hade inget att göra på Bedoyas pricksskytte och såg mäkta förbannad ut på sina försvarare samtidigt som Bedoya och grabbarna i rött sprang och firade för tredje gången i matchen. IFK var ett slaget lag.
Men det hade inte varit en match involverat HIF om inte vår skyttekung Mattias Lindström skrivit in sig själv i målprotokollet. Fölsegrisen (33 år ung, grattis i efterskott!) har gjort tre mål på de tre första allsvenska matcherna, och med en halvtimme kvar klämde skytteligaledaren in sitt fjärde mål för säsongen. Räknar man förresten med HIF:s sista match förra säsongen (då Lindström gjorde sitt ENDA mål 2012) har vår mittfältsvirtuos gjort fem mål på fem matcher.
Efter 0-4 slog HIF av på den offensiva takten, och Peking tilläts göra ett (snyggt) tröstmål genom Christopher Nilsson Telo. Telo, som blev lite väl ensam precis vid kanten av straffområdet, klämde in reduceringen lite i samma prickskjutsanda som Bedoyas 0-3, och blev också framröstad till bäst i Norrköping lite senare.
Slutresultatet skrevs till 1-4, och HIF har nu gett sig lite utrymme att andas ut. Dock bara för stunden, för på söndag är det dags för ny bortamatch. Brommapojkarna står för kalaset och en seger där skulle innebära att HIF gjort upp lite för de poäng man skänkt bort mot Öster och Mjällby. Med gårdagens målkalas i färskt minne torde Sundets Pärlas stolthet således träda in på Grimsta laddade till tänderna.
Spelarbetyg:
Pär Hansson, 6,5 (K)
Agerar resolut i luften (till skillnad från senaste matchen mot MAIF) och är som vanligt att lita på vid spel med fötterna. Har inget att göra på målet.
Emil Krafth (UT 82'), 6,5
Får chansen från start och tar den. Mycket bra insats vid 1-0.
Walid Atta, 8
Ett spöke av sitt forna jag mot Blåvitt, Öster och MAIF. Den Kung han är mot Peking. Inte en jävel över bron bak, ett inhöftat mål fram.
Loret Sadiku, 6
Fick ta klivet ned som mittback i PL:s frånvaro, och ja, jag tycker att det är där Loret ska spela.
Christoffer Andersson, 6
Jubilerade med sin trehundrade match i den röda dressen. Gjorde det förtjänstfullt.
Mattias Lindström, 7
Har i Roar Hansens lagbygge fått en mycket "friare" roll men framförallt högre utgångsposition. Födelsedagsbarnet firade sin 33-års dag med trycka in 0-4 och befäste sin position som etta i skytteligan.
May Mahlangu, 6,5
Sliter hårt i det tysta. En ovärdelig arbetshäst.
Ardian Gashi, 6,5
Tillbaka efter en efterhängsen influensa och lika arg som vanligt. Oj, vad vi behöver vår norrman.
Alejandro Bedoya (UT 86'), 7,5
Springer tills benen trillar av honom (fick rulla ut pga kramp) och passar dessutom på att plocka poäng. Ett mål och en assist igår.
Robin Simovic, 6,5
Gör sin bästa match hittills. Betydligt mer involverad i spelet, kommer rättvänd fler gånger än vad han gjort under de övriga tre allsvenska matcherna sammanlagt, och gör dessutom sitt första allsvenska mål. Månne systemskiftet till två anfallare som gjorde gott?
David Accam (UT 79'), 6,5
Ser stundtals ut att springa i egengjorda fåror. Sliter upp stora sår i IFK:s backlinje, något som ger ytor åt övriga spelare (i synnerhet Simovic).
Rachid Boaouzan (IN 79'), Erlend Hanstveit (IN 82') och Álvaro Santos (IN 86') spelade alla för kort tid för att betygsättas.
TRÄNARE
Roar Hansen, 7
Visade belackarna att han visst är en slug matchcoach. Roar är inte som alla andra, och det tror jag vi kommer få se mer prov på i framtiden.
LAGINSATS, 10
När man som ett lag åker till en av dem, för närvarande, mest svårspelade platserna i Allsvenskan med kniven på strupen och åker hem med en 1-4-seger i bagaget kan det inte bli annat än en solklar 10 i betyg. När vinsten dessutom är kryddat utav hjärta, vilja och finess vill man nästan höja betyget ett snäpp.
(Betygsskala: 1=Puaca-klass, 2=Tarmo-klass, 3=Urusel, 4=Usel, 5=Underkänd, 6=OK, 7=Bra!, 8=Mycket bra, 9=Henrik Larsson-klass, 10=Kalle Svensson-klass)
Toppen:
Gashi var tillbaka, Simovic fick göra mål, Attas glädje efter 0-2 som nästan gick att ta på och att jag fick skicka ett "Tack för en god match"-sms till min svärfar som råkar vara Norrköpingssupporter. Det var mycket som var toppen igår. Högst upp på "toppen-listan" landar dock den skara HIF:are på "norra" som hade smyckat sin plats på Nya Parken mycket smakfullt, och höll låda genom nittio minuter.
Botten:
Att vår kapten inte fick hålla nollan.
