Inför Allsvenskan 2013, del 4: BK Häcken
BK HÄCKEN
Grundad: 1940
SM-titlar: 0
Allsvenska säsonger: 11
2012: 2:a.
Tränare: Peter Gerhardsson
Vad det snackas om inför säsongen?
Självklart hur laget ska lyckas tangera förra årets succésäsong, och kanske till och med vara ännu bättre. Vilket skulle innebära att guldet går till Hisingens stolthet för första gången någonsin.
Den gerhardssonesque betonade Häcken-revolutionen har tagit Sverige med storm och ifall jag skulle inta formen som oberoende fotbollsälskare så kommer det bli mycket kul att se hur Häcken lyckas motsvara förra årets framgångar. Det ska framförallt bli intressant att se ifall man pallar det favorittryck som tillkommit med den frammarsch så väl resultatmässigt som spelmässigt man gjort under de senaste åren.
Om man ska finna något negativt samtalsämne i glädjeyran och framtidstron som spirar på Hisingen är det väl isåfall vem som skall ersätta Waris Majeed och alla hans mål? Kanske är landsmannen Bouraima Abdel, ny från samma akademi som Majeed hämtades ifrån – Right to Dream Academy – svaret på den frågan?
HIF-vinkeln:
BK Häcken har länge varit en av HIF:s tuffare nötar att knäcka. Ända sedan guldmissen –98 har Häcken, oavsett om laget befunnit sig i botten, toppen eller mitten, agerat spöke varenda gång (känns det som) de båda lagen mötts. Förra säsongen tog dock HIF 4 av 6 möjliga poäng, och det ska bli intressant att se ifall man kan fortsätta på den inslagna vägen den här säsongen. Även om HIF har för vana att tappa poäng mot Häcken är det alltid underhållande matcher när parterna drabbar samman. 2-2-matchen på Rambergsvallen förra säsongen höll till exempel hög allsvensk kvalité.
Som HIF:are är det ju sedan givetvis lite extra kul att mannen bakom Häckens succén är Peter Gerhardsson, tillika framgångsrik och omtyckt assisterande tränare i HIF för ett antal säsonger sedan.
Stjärnor:
Oscar Lewicki (mf), Dominic Chatto (mf), René Makondele (mf), Moestafa El Kabir (fw)
HIF-bekanta i laget:
Nämnde Peter Gerhardsson är en HIF-bekant. René Makondele en annan. En tredje, som anslöt sig till BK Häcken inför den här säsongen, är Fredrik Björck. Den hårdföre mittbacken gjorde 49 matcher i HIF mellan 2005 och 2007, med blandat resultat, innan äventyret fortsatte i Elfsborg, Esbjerg och Tromsö. Frågan är om den gode Björck, nu när han är tillbaka i Sverige, gör en snabbvisit på Cardan när Häcken kommer till stan?
Ökända i Sundets Pärla:
Moestafa El Kabir. Motivering överflödig.
Min personliga relation till BK Häcken:
Häcken för mig är ett gäng festförstörare. –98 var före min tid, men Getingarna har minsann hunnit med att krascha festen både en och två gånger sedan dess. 2006 till exempel, när ett gäng HIF-supportrar, inklusive mig själv, hade tagit sig upp och ut till Hisingen en regnig söndag i november. Sista matchen för (den misslyckade) säsongen skulle spelas och efter matchen skulle priset ”Årets HIFare” tilldelas Erik Wahlstedt, så vi alla hade väl hoppats på att HIF skulle avsluta med stil.
Trots ett bra gäng innehållandes McDonald Mariga, Luton Shelton, Olivier Karekezi, Andreas Granqvist, Oskar Rönningberg och givetvis Henrik Larsson körde Häcken över oss med 3-0 efter mål av Dioh Williams, Teddy Lucic (!) och ”HIF-dödaren” Jonas Henriksson.
Eller ta matchen fyra månader tidigare på Olympia. 17.000 hade tagit sig till arenan för att se stadens son, Henrik Larsson, göra comeback på Olympias gröna gräs efter 13 långa år. Motståndet stod BK Häcken för. Och BK Häcken vann med 3-1.
Så tror jag det går för BK Häcken:
Trots tappet av Waris Majeed ser Häcken minst lika bra ut som förra säsongen. Vad man ska med Reuben Ayarna att göra vet jag inte, men kanske kan den sävlige mittfältaren komma till sin rätt på Hisingen. Moestafa El Kabir är, säga vad man vill om han som person, en bra spelare och ett utmärkt tillskott, och nämnde Abdel är en joker. Försvaret ser som vanligt tunnt ut, men det väger Gerhardsson upp med balansspelare som Chatto och Lewicki. Tillsist ska det bli intressant att se vad Nasiru Mohammed kan åstadkomma när han fått en hel svensk försäsong i benen.
All in all, så kommer Häcken så klart slåss om de fyra första platserna i år igen, men ifall man kan nå upp till samma standard som 2012 återstår att se. Den här gången slår nämligen det ständiga underdoglaget Häcken sannerligen inte ur underläge.
