Lundblads fyra intryck från HIF-Sirius: Gigovic är kanske på väg bort och bottenstriden rasar
Gustav Lundblads intryck från HIF:s förlustmatch mot Sirius.
1. Trubbigt HIF förlorade för tredje gången på fyra matcher
HIF har visat en imponerande mental styrka genom hela den här krissäsongen. Frågan efter dagens tunga slutminutsförlust mot Sirius är hur länge man orkar visa denna hårdhet?
Idag stängde man ned Sirius vassa offensiva spelare på ett betydligt bättre sätt än i Uppsala i torsdags, men till slut (i minut 88) träffade ett Stefano Vecchia-skott Martin Olssons hand. Straff, mål, 1-2, slutsignal och förlust.
För tredje gången på fyra matcher kammade HIF noll och till skillnad från i de tydliga bortaförlusterna mot Malmö och Sirius skedde det idag efter en ganska jämn match, där di röe alltså försvarade sig bra men var alldeles för trubbiga och fantasilösa på sista tredjedelen.
2. Offensiven imponerar inte
Med tanke på manfallet i de bakre regioner och bredden framåt var det ganska lätt att inför säsongen tro på att årets HIF skulle vara bättre offensivt än defensivt.
Dessutom har alla skadorna bakåt gjort att man under de senaste veckorna ställt upp med bollskickliga Mix Diskerud (offensiv central mittfältare) och Martin Olsson (offensiv vänsterback) som mittbackar. Också det något som borde tala för ett ”framtungt” HIF.
Istället är intrycket vi får i planen det omvända. Olsson och Diskerud gör det visserligen mycket bra i uppspelsfasen, men framför allt presterar de på en hög nivå defensivt som mittbackar. Bakom dem saknas både Anders Lindegaard och Kalle Joelsson, men tredjemålvakten Alexander Nilsson gör stormatch efter stormatch.
Längre fram i banan går det mycket trögt. Rasmus Jönsson är långt ifrån den version av honom själv som gjorde fyra mål på 13 allsvenska matcher innan flytten till Thailand förra sommaren. Max Svensson, sju mål och tre assist i fjor, står på två mål och noll assist efter mer än halva den här säsongen.
I flera matcher på sistone har det funnits positiva tendenser från de bägge. Max Svensson har kollrat bort försvarare ett antal gånger under de senaste matcherna och skjutit ett par av sina luriga skott från vänster innerposition. Rasmus Jönsson gjorde sitt första mål för året mot Norrköping för två matcher sedan och ser bra ut i uppbyggnadsspelet.
Men idag hade Svensson en av ganska många intetsägande matcher och för Jönsson blir det inte rätt i de avgörande lägena – ett misslyckat avslut och ett skott högt över i farligt läge blev dagens facit när chanserna dök upp.
Med Adam Eriksson skadad var leveransen från kantspelarna inte heller särskilt imponerande idag, även om Alex Timossi hade två fina framspelningar. Timossi blir som högermittfältare i HIF:s 4-4-2 främst en defensiv löpare, snarare än den vindsnabbe ytter han kan vara. van den Hurk är visserligen en bjässe i mottagningsspelet, men får ”aldrig” bollen i straffområdet, där han ska vara som giftigast. När det gäller breddspelarna så är Alhaji Gero nyttig som rollspelare när HIF forcerar, men han verkar inte få någon större roll än så i detta HIF-bygget. Noel Mbo har fått chansen ett par gånger i år, utan att övertyga.
HIF:s mål kommer just nu på fasta situationer. På de senaste sex matcherna har HIF gjort sju mål: Tre på straff genom van den Hurk, två på hörna (Timossi i Uppsala och Diskerud idag) och bara två spelmål (genom just Svensson och Jönsson, mot Hammarby respektive Norrköping).
HIF har nu sex dagar – en lång tid i årets sprintallsvenska – på sig att vässa det offensiva spelet inför den viktiga matchen mot AIK. Man saknar verkligen inte saker att jobba med.
3. Bottenstriden rasar – ångestmöte på söndag
Ja, på söndag slår ångestmätaren i taket på Friends Arena när krisande AIK tar emot krisande HIF. AIK, som efter att man ersatt tränare Rickard Norling med Bartosz Grzelak tagit två poäng på fem matcher, är en poäng före HIF i tabellen. Igår fick man 1-1 borta mot (dåvarande) jumbon Falkenberg. Offensiven var krampaktig och precis som i HIF har anfallsprofiler som Henok Goitom svårt med målskyttet just nu. Igår brände han två stora lägen. Bakåt ser det också svajigt ut för det lag som de senaste åren varit allsvenskans starkaste defensivt. Man hade svårt med Falkenbergs fokus på fasta situationer, vilket kanske talar för HIF som just nu verkar ha sin främsta offensiva styrka på det området.
De båda storklubbarna är i desperat behov av trepoängare i den täta kampen kring strecken. Getingarna har ju vaknat på allvar under de senaste dagarna av augustihetta och bottenstriden är just ett getingbo. Så här är läget just nu:
8. Mjällby 20p.
9. Östersund 19p.
10. Varberg 17p.
11. Örebro 17p.
12. IFK Göteborg 15p.
13. AIK 14p.
---
14. Falkenberg 13p.
---
15. Kalmar FF 13p.
16. HIF 13p.
Ska man plocka fram något positivt så är det väl att det är fler lag än HIF som har svårt att vinna just nu och att det kan gå fort uppåt i tabellen om man vinner ett par matcher.
Mental styrka är rimligen viktigare än vanligt i ångestmöten som det som väntar i slutet av veckan. Med ovanstående tabelläge kan vi konstatera att det lag som är bäst på att psykologiskt hantera den utsatta situationen bör ha en stor chans att stå med en mycket efterlängtad trepoängare på söndag kväll.
4. Armin Gigovic på väg bort?
Armin Gigovic var inte med i matchtruppen idag. Ett tecken på att alla transferrykten kring 18-åringen är på väg att bli verklighet? Enligt HIF var skälet dock att han var sliten.
Det är möjligt, spelschemat har varit tufft i år och Gigovic har spelat samtliga matcher från start – bortsett från Hammarby hemma, då tanken var att vila honom men han istället fick komma in redan efter 39 minuter på grund av en skada på Mohammed Abubakari.
Men just idag hade HIF en mindre bemanningskris på mittfältet med Brandur Hendriksson avstängd och enda mittfältaren på avbytarbänken var unge Ludvig Carlius – det var inte som den mest logiska matchen att ställa över Gigovic i.
Av det skälet tror jag att det är stor chans att HIF är på väg att få till den försäljning som klubben så väl behöver. De närmaste dagarna lär det visa sig hur det ligger till.
