Lagbanner
Sista uppdateringen inför Häcken-HIF

Sista uppdateringen inför Häcken-HIF

Konstgräset, mardrömssviten, Abubakaris och Farneruds återkomst och vädret. Det står på menyn i den sista uppdateringen på HIF E-zine inför eftermiddagens möte med Häcken.

Svår motståndare:
Tillsammans med HIF stod väl Häcken för den mest omtalade prestationen i premiäromgången. Deras fina match mot Malmö, där seriefavoriternas uppbyggnadsspel under långa stunder blev obefintligt, gav en poäng. Frågetecken måste dock ställas ut för effektiviteten – det krävdes att man kastade in Daleho Irandust från bänken för att det skulle bli en kvittering och i det skedet hade Malmö haft möjlighet att göra 2-0 både via straffpunkt och ribbträff.

Trots att klubben släppt in tredje minst och näst minst mål under Andreas Alm två år som tränare i klubben, skulle jag säga att ett litet frågetecken ändå finns bakåt. Rasmus Lindgren och Joona Toivio är ett bra mittbackspar, men den senare såg periodvis lite svajig ut mot Malmö. Var heller inte imponerad av högerbacken Godswill Ekpolo. Däremot är målvakten Peter Abrahamsson en av seriens absolut bästa. Erik Friberg och Alexander Faltsetas är defensivt skickliga mittfältare. Mot MFF var i synnerhet den förstnämnde viktig med sina bollvinnaregenskaper.

Framåt visade starke och tekniske Ahmed Yasin sin klass i ett par fina aktioner, men överlag var han ganska osynlig. Det var egentligen även Paulinho och det var nog inte fel av Alm att byta ut honom mot målfarlige Mervan Celik så pass tidigt som han gjorde. Oavsett vilka som spelar så kommer HIF att få det hett om öronen i försvaret. Irandust lär få fler minuter än senast och hans fart och teknik blir en stor utmaning för de ganska långsamma spelarna i HIF:s defensiv. Nasiru Mohammed har också en speed som Norrköpings offensiva spelare senast saknade. Spelintelligensen hos spelare som Granqvist, Randrup och Holgersson kommer att behöva användas fullt ut.

Släkten är värst?
Både Alexander Farnerud och Mohammed Abubakari har så sent som för två säsonger sedan spelat ihop på Häckens mittfält. Nu ska de tillsammans ta sig an samma mittfält. Om de stör Friberg och Faltsetas tillräckligt och om HIF får press på spelskicklige mittbacken Lindgren, som gärna drar igång anfallen, är mycket vunnet.

På mitten kan vi nog för övrigt räkna med att Johan Persson, som var utmärkt i sitt inhopp senast, kommer att ersätta Farnerud ganska tidigt igen. Det är en styrka för HIF att ha en så pass defensivt stark murbräcka att kasta in.

Även HIF är en svår motståndare:
Efter HIF:s premiärvinst så kan man inte räkna med att nykomlingen kommer att överraska någon motståndare med sin kvalitet. Andreas Alm säger exempelvis i GP att han inte sett "någon så bra nykomling – någon gång".

Konstgräsmatch:
Morgondagens match spelas som bekant på konstgräs. HIF tränar inte på det artificiella underlaget förrän på matchdagen.

– På det sättet blir det inte bli den skillnaden som det blivit om man bytit från vecka till vecka vilket underlag man skulle spela på, sa Andreas Granqvist efter matchen i söndags angående hans ljumskproblem, som så klart kan förvärras med frekventa byten av underlag.

HIF har ju haft en lång period med mycket få tävlingsmatcher på konstgräs. Dels på grund av hur spelschemat såg ut förra året och dels med tanke på att Superettan helt enkelt har klart färre (fem stycken 2018) konstgräslag än Allsvenskan (tio stycken 2019).

Nu ska laget, som bara spelat en seriematch på det förrädiska underlaget sedan början av juni, tillbaka till plasten. Och det mot en motståndare med teknik och fart som rimligen gynnas extra mycket av underlaget.

Sedan starka fyra vinster på sex konstgräsmatcher 2013, har HIF haft det svårare på underlaget. Under åren 2014-17, fram till förra årets två vinster, tre oavgjorda och noll förluster, hade HIF facitet nio vinster, elva oavgjorda och 17 förluster på konstgräs.

Mardrömssviten:
Till underlagsproblematiken kan vi lägga till HIF:s ökända statistik borta mot Häcken. Sedan segern 1994 på Rambergsvallen (3-2 inför 641 åskådare), har HIF spelat 14 raka matcher här utan att vinna. Sex oavgjorda och åtta förluster. Bland dessa finns så klart förlusten i sista omgången 1998, då nedflyttningsklara Häcken vann med 2-1 på Nya Ullevi och skickade von Rosens pokal från Sundets Pärla, till AIK.

Den mest osannolika delen av sviten hittar vi nog i slutet av 00-talet. Trots att HIF under perioden var ett topplag, och Häcken inte var det, förlorade HIF tre raka möten med 0-3!

Another sunny afternoon:
19 grader varmt! Det kommer det att vara på Hisingen i eftermiddag, enligt SMHI. Våren är här. Det är inte för sent att åka till Bravida Arena om andan skulle falla på!

Gustav Lundbladinfo@gustavlundblad.com2019-04-06 12:35:15
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen