Lagbanner
Thörn: Gigovic: Gyllene biljett eller same old, same old?

Thörn: Gigovic: Gyllene biljett eller same old, same old?

Ervin Gigovics försäsong har tagit alla lite på sängen. Utvecklingen har varit lite oväntad och Ervin Gigovic är ohotad startman inför premiären på Måndag. Ändå är folk oroliga för hans kontraktsituation och att HIF än en gång står med byxorna vid anklarna. Så låt oss analysera fallet Gigovic på djupet.

Jag kommer framöver i mitten av veckorna, när smolken från matcherna lagt sig, försöka skriva lite mer analytiskt kring saker runt omkring HIF, just eftersom att den typen av texter efterfrågats. Ambitionen är även att ta hjälp av statistikverktyg framöver för att blanda upp lite bland mina mer levande texter. Denna Vecka: Gigovic.

Ervin Gigovics försäsong har tagit alla lite på sängen. Utvecklingen har varit lite oväntad och Ervin Gigovic är ohotad startman inför premiären på Måndag. Ändå är folk oroliga för hans kontraktsituation som enligt uppgift går ut efter året och att HIF än en gång står med byxorna vid anklarna. Så låt oss analysera fallet Gigovic på djupet.

HIF har delats in i två läger. De senaste årens sportsliga resultat har gjort en del folk pessimistiska och fyllda av melankoli. Det finns också det andra lägret. I vissa lägen har jag skakat på huvudet åt deras villkorslösa optimism. I ärlighetens namn avundas jag dem. 

Är du pessimist ser du på fallet Gigovic som ett timglas där du bara väntar på att någon annan klubb får lejon-delen av inkomsten. Optimisten ser dock honom som den mänskliga versionen av Willy Wonkas guldbiljett. Jag har mina invändningar. Men ändå landar jag i att optimisterna i HIF har mer vatten på sin kvarn än folk tror.
 
Va? Har den vanligtvis så negativa Anthony hittat ett stash med lyckopiller? Låt mig börja med att säga följande: Hade någon kallat honom för något sådant i början i januari hade jag antagligen lagt huvudet på sne och likt en av rollfigurerna i Forrest Gump frågat: “Are you stupid or something?”
 
Gigovics utveckling under vintern har varit imponerande. Jag håller upp handen: Jag såg det inte hända. Men både du och jag vet att jag var långt ifrån den enda. Med det sagt. Är Ervin Gigovic en unik blomma från HIF:s Akademi? Knappast. Rent krasst är han antagligen inte ens topp tre över talanger som kommit fram de senaste tre åren. Ändå finns det en reell chans att han är HIF:s nästa stora försäljning.

Så varför detta makabra statement? Omständigheterna. HIF har haft extrem otur när det kommer till timing och förhållanden när det kommer till försäljningar av sina unga spelare. Detta har också varit en stor anledning till varför föreningen hållits tillbaka. Armin Gigovic sålde man till reapris på grund av att fylla hål i en sinande ekonomi, ett kontrakt som var på väg att rinna ut och en sportslig situation som knappast talade för att Armin Gigovic skulle förlänga. Känner du igen mönstret? Det är för att både Max Svensson och Casper Widell är en del av detsamma. HIF har inte haft råd att tacka nej till brödsmulor när man skulle haft skagenröra. 



En del ser med oro på Ervin Gigovics utgående kontrakt. Det är ett problem. Men utifrån HIF:s synpunkt är det också en fördel, då man har chans att binda upp honom över tid för en högre avkastning. Ervin Gigovic har heller inte i dagsläget något särskilt gott förhandlingsläge. Visst, han är kanske HIF:s just nu största handelsvara och var HIF:s bästa spelare på försäsongen. Men det är också en realitet att man måste dansa längre än ett par matcher på en försäsong för att skapa sig den hävstångseffekten i en förhandling. Ervin saknar detta idag. 

Från ett rent individuellt perspektiv ser jag inte riktigt heller vilken klubb som skulle kunna ge Ervin det HIF kan ge honom i nuläget, nämligen kontinuerlig speltid, ett projekt, och kanske det viktigaste av allt: Ett sportsligt frikort. Ervin vet om att HIF varken har pengarna eller intresset av att plocka in något utifrån, oavsett om han står för kostsamma misstag. Detta är en förmån och sportslig trygghet en talang i HIF inte haft sedan 2009. 
 


Jag är helt säker på att svenska klubbar är intresserade av Ervin, men frågan för honom själv kommer alltid komma ner till detta, efter flera år av att nöta bänk och göra strö-minuter: Kan någon annan klubb i Sverige ge mig den sportsliga trygghet HIF erbjuder i dagsläget? Jag tvivlar. 

Det finns såklart en risk att Ervin spelar det långa spelet, spelar vidare med ett utgående kontrakt, hoppas på att han fortsätter sin goda form och att detta ger en av två utfall: Att en klubb utomlands rycker i honom i sommar eller att HIF tvingas till förhandlingsbordet och erbjuder en högre lön än vad som varit första bud från i HIF i nuläget. Jag skulle till och med säga att detta i dagsläget är mer sannolikt än osannolikt att Ervin väljer detta alternativ. 

Problemet med detta scenariot för Ervin är prejudikatet som situationen med Amin Al Hamawi har satt. HIF kommer i dagsläget alltid svälja den risken. HIF:s ekonomiska sits har förtöjt armarna på Mikael Dahlberg. Men där andra sportchefer (läs Granqvist) antagligen hade gamblat med högre lön och kortare kontraktstid med ambitionen att sälja dyrt snabbt, har Dahlberg redan dragit en linje i sanden. Den tiden är över. HIF kommer lämna bordet innan Ervin gör det. 

Även om Ervin spelar ut sitt kontrakt så måste han spela på en nivå där han kan ta en startplats i ett Allsvenskt lag nästa år för att hans vadslagning med sin egen potential ska sätta HIF på pottan. Det är inte omöjligt. Men jag låter dig avgöra om det är särskilt sannolikt, speciellt med tanke på hans historia av att blanda och ge när han utsätts för stress med sin egen utveckling. Ur HIF:s synvinkel är detta också ett hasardspel man måste spela. 

Istället är det kontraktstiden i sammanhanget som antagligen kommer att vara den springande punkten. Ervin vill ha ett kort kontrakt som inte förtöjer honom till en dyr övergångssumma för en klubb utomlands. HIF vill ha det motsatta. Min gissning ligger vid ett tvåårskontrakt eftersom att bägges smärtgräns ligger här.



Det vi har sett av Ervin på försäsongen har varit det bästa vi har sett av honom. Det bästa av allt? Han blir bara bättre och bättre. Ervins problem de senaste åren har varit att han inte fått speltiden att utvecklas eftersom att HIF:s sportsliga kräftgång gjort att stressade tränare satsat på äldre, icke-presterande spelare och gett honom 10-15 minuter där varje situation, närkamp, pass och löpning analyseras utan pardon. 

För det har aldrig varit tekniken, passnings-foten eller intensiteten som varit hans problem.  Vem som helst som sett Ervin Gigovic spela U21 vet om att detta hela tiden funnits hos Ervin. Istället har han saknat förmågan att klara av nivån av spelförståelsen som krävs av en innermittfältare på seniornivå. Detta måste man träna upp och acklimatiseras till, något som varit praktiskt taget omöjligt med 10 minuter i benen i en omgång här och var. Det är skillnaden.

Tryggheten i kontinuerlig, sportsligt, utmanande speltid har varit direkt avgörande i hans utveckling de senaste månaderna. Det kommer också vara det tyngsta och avgörande argumentet för Dahlberg under året när parterna pratar. 

HIF är i döende behov av pengar. Det är ingen oäven gissning 20-årige Ervin Gigovic är den försäljningen eftersom han ligger längst fram av talangerna i nuläget. Sant är också att ingen riktigt vet var hans utvecklings-tak och potential ligger eftersom han spelat så lite. Lika bra som sin bror? Antagligen inte. Kontinuerlig startman i en liga utanför topp-5 i Europa? Kanske. Golvet? Antagligen Allsvenskan. 

I dagsläget är det inte en omöjlighet att underhålla idén att Ervin kan vara HIF:s gyllene biljett ut ur den helvetesfärd man varit inne på. Det är givetvis så att detta är HIF:s maximala avkastning i sammanhanget. Men även om du likt mig är pessimist måste du inse följande: 

Det är en reell möjlighet.

Anthony Thörnanthony30694@gmail.com@AnthonyThrn2024-03-26 18:07:00
Author

Fler artiklar om Helsingborg

Thörn: Den riktiga anledningen