Thörn: Peter Pan, Kniven och Sveket.
Fotbollen skiljer sig från andra sporter. Den vurmar och omfamnar traditionalismen. Spottar och kräker i riktningen av kommersialismen. “Dit vill vi aldrig!” säger vi och skakar på huvudet samtidigt som vi går på samma gator som vi alltid gjort. Tittar på samma lag som vår pappa gjorde. Tar våra barn till samma plats och ler när han eller hon jublar på samma oskuldsfulla sätt som du en gång gjorde.
.
Jag har tänkt en del på svek den senaste tiden. Det blir lätt så när man inte har fotboll att distrahera sig med. För det har gjort ont i varje omgång som jag inte skrivit något. Trots att jag har sagt att det kommer bli jobbigare att skriva när tiden inte räcker till.
Vi offrar väldigt mycket för HIF. Vi supportrar. Vi som blev olyckligt förälskade som barn. Vi som kom, såg och aldrig tittade någon annanstans. Vi hade ju redan hittat det som ingen annan hade. Vår kärlek tar sitt uttryck på olika sätt och med olika tolkningar. En del skriver texter, en del åker land och rike runt, en del målar Tifon och en del bara sitter där och tittar. Jag säger det för att det finns så många andra runt omkring HIF som gör betydligt mer än jag gör. Ingen kärlek är för liten och ingen är för stor.
Därför gör det ofta ont när människor inom klubben gör det diametralt motsatta. Sviker sina trogna. Det har hänt ett par gånger de senaste åren. Alltför ofta om sanningen ska fram. En del spelare har inte riktigt sett ut att spela som hjärtat brinner. En del spelare har tänkt för mycket på sina nyrakade ben snarare än att vinna sin duell. En del spelare har tänkt för mycket med plånboken, lyssnat för mycket på sin agent och för lite på hjärtat.
Det finns fortfarande nyanser kvar av detta på vissa spelare. Det fanns fortfarande ögonblick igår som gav lite avsmak. Men i jämförelse med hur det kunde se ut förra året eller för bara ett par månader sedan är skillnaden ändå markant. Sure… Vi är långt ifrån Stuart Baxters “Svettas blod” - Symbolik men om det är ribban lagd vid stjärnorna så nådde HIF över grannhäcken igår. Ibland är över häcken allt som behövs för tre poäng. Det var kanske inte vackert men där HIF ligger så kan du vara nöjd, även om du fortfarande likt HIF-vännerna vid stängslet på träningarna alltid kan hitta något eller någon att klaga på. Vi måste ju fortfarande anamma traditionalismen
.
Traditioner är för övrigt farliga att vandra ifrån oavsett hur hungrig man än är på framgång. Det är det som skiljer HIF från andra klubbar. Att när andra klubbar inte bara spelat utan även hyllat spelare med tvivelaktiga moraliska beslut utanför det gröna fältets schack-plan har HIF valt en annan väg. En hedersam sådan, även om det kanske också inneburit sportslig tragik.
Det gör därför ont när HIF väljer att gå ifrån sina principer och tar in spelare med bakgrund från klubbar som är mörkret till ljuset. Antikrist till de rättrogna. Där får det inte se ut hur som helst. Där ska ribban alltid vara vid stjärnorna. Att börja tumma på sådana traditioner är en farlig väg att vandra. Det är ett svek. Sådana beslut gör fotbollen ful och kommersiellt bisarr. En kniv i hjärtat på oss som målar livet i rött och blått trots att världen ser ut som den gör.
.
För det som är vackrast är inte det som lyser mest ibland. En del ser fotbollen i termer som överstegsfinter, skott i krysset och yttersidor. Men det som ger mest intryck på fotbollsplanen är det som är äkta. Att HIF:s galna bohem i form av Wilhelm Loeper fick göra mål på det fulaste sättet i år var därför skrivet i stjärnorna. Han som kan alla huvudstäder, gillar konst och som hade gett Vinnie Jones “A run for his money” när han tar sina steg ut på fotbollsplanen. HIF:s kärleks-dynamo. Han som kom, förstod och vägrade växa upp. Målet var kanske inte vackert, men det var godnattsagan HIF:s egna Peter Pan skrev. Fult, men det fick oss att drömma.
HIF behöver sådana sagor för att klara verkligheten man är i. För den finns där. Den är jobbig och skaver men ett par fula ankungar till tre poäng till så ser verkligheten helt annorlunda ut än vad den gjorde för ett par månader sedan.
Sov gott… Imorgon klämtar verkligheten igen.
