Serieindelningarna för 2025 är klara och för Huddinges del innebär det att vi ställs mot två nya bekantskaper. Vi har aldrig tidigare spelat seriematcher mot varken Syrianska Eskilstuna IF eller IF Eker Örebro. Seriespelet inleds sista helgen i mars.
0 kommentarer
Tak över huvudet är närmast en förutsättning för att åskådare ska vara hågade att se fotboll i Sverige i november. Tältet som är rest över Nacka IP får duga. Lördag 30 november möter Huddinge IF division 3-laget Boo FF och tar en 1-0-seger. Hard-fought.
November, och fotbollssäsongen ebbar ut i Sverige. Inte bara för Huddinge IF, utan på alla nivåer. Serier avslutas, enstaka kvalmatcher genomkämpas under korpsvart hösthimmel. Själv väljer jag att inleda månaden vid en ökänd kulle och avsluta densamma i ett tält.
Under året har 36 spelare representerat Huddinge IF i våra 32 tävlingsmatcher med A-laget. 34 spelare om man håller sig till division 2. Endast 15 av dessa spelare har medverkat i fler än 10 av de 26 seriematcherna. Noterbart är att tränarstaben släppt fram nio A-lagsdebutanter från egna P19-leden, tillkommer två som fick några få A-lagsminuter under 2023.
Sista serieomgången i hyfsat höstväder, lite gråmulet men uppehåll och kring 11 grader när Huddinge IF kör över bottenlaget Mjölby AI med hela 6-0. Solen tittar fram, så passande, lagom till andra halvlek och till slut lyckas Alexander Jacob i sin jakt på ett hat-trick. Av bara farten avslutar han målskyttet med ett fjärde mål på stopptid.
Förra året låg vi länge illa till i tabellen. Vi säkrade inte division 2-kontraktet förrän i näst sista omgången, i sista hemmamatchen. Ett mål av David Nyman i solskenet på Källbrink räckte till seger mot Mjölby AI. Nu har vi åter Mjölby i sista hemmamatchen och i år kan vi spela helt utan press mot laget som slutar sist i serien. Välkommen till Källbrink klockan 14.00 på söndag!
You never know what you will get. I söndagens match på Rosvalla får den fåtaliga publiken (138 personer) både det ena och det andra, en hel del oväntat i en händelserik uppgörelse. Det utmynnar i sedvanlig men oförtjänt seger för Nyköpings BIS, den här gången med 3-2.
På söndag är det dags för årets sista bortamatch. Huddinge IF ställer kosan åt sydväst, till Rosvalla i Nyköping. Jag tar tillfället i akt, påminner om vår enda bortaseger mot Nyköpings BIS, populärt kallade Bissarna. Vår 2-1-seger fullbordade ”den värsta veckan i klubbens historia”, kommenterade en av hemmalagets nedslagna funktionärer.
Huddinge IF svarar för en bra insats när formtoppade IF Sylvia kommer till Källbrinks gräs på lördagen men förlorar med uddamålet. Det är en mål- och spelmässigt jämn match i en timmes tid, sedan bjuder vi norrköpingsklubben Sylvia på ett gratisläge och domaren, med hemadress i samma stad, har inget att invända mot tacklingen som fäller vår målvakt.
Huddinge IF går in till spelåret 2016, efter hårfina nedflyttningen från Norrettan, med ny tränare, Jussi Kontinen från Värmdö IF, och en sent spikad trupp med 19 nya namn. Serien börjar rekordtidigt och att det ser lite osäkert ut från början är således inget att bli förvånad över.
Jag har följt Huddinge IF på Tunavallen vid många tillfällen och jag kan inte påminna mig ha sett ett så blekt HIF figurera på denna arena tidigare. Leo Dahlborns agerande mellan stolparna räddar oavgjort, en poäng som definitivt säkrar vår plats i division 2 även nästa säsong.
Under den kortade Covid-säsongen 2020 genomfördes division 2-serierna i form av enkelmöten. I mitten av augusti hade vi bortamatch mot IFK Eskilstuna. En match mellan två lag med offensiva brister spelades i besvärande värme och avgjordes från straffpunkten. Vår hajpade anfallare Ousmane Diawara satte dit två och vi vann med 2-0.
Söndagsmatchen mot BK Ljungsbro blir en nervpåfrestande historia mot ett lag som bara sparkar långt och hoppas att någon gång hamnar en nickskarvning eller en snedstuds hos en medspelare i bra läge. Vi får bara 1-1 efter att ha dominerat totalt och blir snuvade på en straffspark i slutskedet. Assisterande övertalar domaren att återta domslutet när Martin Haddad fällts.
Den 26 maj i år styrdes spelarbussen mot exotisk destination, östgötska chokladmetropolen Ljungsbro. Där hade Huddinge IF aldrig tidigare spelat någon match. Under flera av de tidiga vårmatcherna hade vi haft marginalerna emot oss och på Maxivallen fortsatte oturen grina oss i ansiktet. Ledarstaben fann på råd. Förändringar vidtogs inför nästkommande bortamatch – som vi vann!
Fredag kväll den 13:e på Fisksätra IP fullbordas förbannelsen med en förlust mot FC Nacka. Första halvtimmen är vi knappt med i matchen medan det nedflyttningshotade hemmagänget är taggade värre och går fram till ledning 2-0. Det visar sig räcka eftersom vi endast mäktar med ett reduceringsmål efter paus.
På fredag kväll, den 13:e!, har vi bortamatch mot Nacka FC på trånga Fisksätra IP, avspark klockan 19.00. Det blir vårt andra besök, förra året var vi där i oktober, avslutade spelåret med en seger. Vi siktar på tre poäng även i år men tvingas klara oss utan högerbacken Michel Melkemichel, avstängd i denna match på grund av sina gula kort.
Fantastiskt sensommarväder råder när Huddinge IF på lördagen tar en efterlängtad triumf mot Syrianska FC. Vårt tajta försvarsspel möjliggör att tre poäng kan bärgas trots att vi endast åstadkommer ett mål. Alexander Jacob matchvinnare med ett nickmål efter en timmes spel. Nu har vi väl begravt det Syrianska spöket.
Syrianska FC är lite av skräckmotståndare för Huddinge IF. Vi har legat i samma serie vid sju tillfällen, innevarande säsong inräknad, och vi har endast vunnit en gång hemma och en gång borta. Båda segrarna togs 2021 då klubbarna tampades om en så hög placering som möjligt bakom bortflyende tättrion Motala AIF, Nordic IK United och Nyköpings BIS. Tack vare våra segrar i de inbördes mötena tog vi fjärdeplatsen, Syrianska slutade tre poäng bakom på sjätte.
Lördagens segerrecept innehåller en greppsäker målvakt, en svårpasserad backlinje, tre hårt arbetande mittfältare och ett lämpligt antal snabba ben på offensiva uppdrag. Addera stora krigarhjärtan samt lite lagom tur med marginalerna och slutprodukten blir en 2-1-viktoria mot IK Sleipner på Parken i Norrköping.
Vår inledning av division 2-säsongen 2018 blev rena mardrömmen. Efter sex raka förluster och 20 insläppta mål parkerade vi sist i tabellen. Enda ljuspunkten var att tre andra lag inlett nästan lika uselt. I sjunde omgången ställde vi kosan till Norrköping för match mot nästjumbon IK Sleipner som lyckats ta en poäng från sina sex spelade matcher. Säsongen var ung, ändå kändes det som ”make or break” för oss.
När serieledande IFK Haninge kommer på söndagsbesök väljer Huddinges stab att rotera inom truppen. Det täta matchandet sliter på materialet och en handfull viktiga spelare inleder på bänken. Efter en första halvlek som Haninge dominerar kraftigt kommer bytena och matchbilden ändras. När Haninge får en mittback utvisad kan de inte stå emot. HIF går från 0-1 till 3-1 innan Haninge tröstmålar på tilläggstid.
Den 13 juni 2012 tog vi emot nybildade konstellationen IFK Haninge/Brandbergen i en extremt viktig toppmatch i Division 3 Södra Svealand. Motståndarna ledde serien tre poäng före oss och IK Franke. Vi hade inte råd att förlora! Vår rutinerade ex-allsvenske spelande tränare Johan Ländin visade hur en slipsten ska dras, han avgjorde med matchens enda mål i 73e.
Tempofattigt och ont om rejäla målchanser när Huddinge försvinner ur Svenska Cupen efter 0-1 hemma mot Gefle IF på torsdagskvällen. Gästrikarna har uruselt bortafacit och Superettans särklassigt sämsta försvar men det är inget vi testar på allvar. Nysignade 199 cm långe Gefle-målvakten Mathias Nilsson, ex-Malmö FF, har en lugn debut för sin nya klubb men 25-åringen hinner ändå visa att han besitter goda kvalitéer.
Svenska cupens andra omgång avverkas denna vecka och vi ställs mot Gefle IF. Klubben bildades 5 december 1882 och är Sveriges äldsta ännu existerande idrottsklubb. Torsdagens match på Källbrink blir första gången Huddinge IF och Gefle IF stöter på varandra i en tävlingsmatch. Avspark klockan 18.30. Den matchen kan du inte missa!
Brunna-förbannelsen lever. Vi inleder respektlöst, tar ledningen i 10e, har fler lägen men dålig målproduktion är vårt största problem i år. Därför kan Arameisk-Syrianska jobba sig in i matchen, kvittera och även sätta dit ett segermål. Men egentligen ska vi inte klaga. I dag förlorar vi mot ett bättre lag, tvåa i tabellen när slutsignalen ljuder.
På söndag möter vi Arameisk-Syrianska på Brunna, avspark klockan 15.00. Det får mig att tänka tillbaka till våren 2021 då restriktioner störde vårt dagliga liv och seriepremiären flyttades fram till juni. Spelschemat komprimerades och matcherna kastades om vilket innebar att vi fick möta Arameisk-Syrianska hemma i tredje omgången, borta fem dagar senare. På Brunna inkasserade vi vår sedvanliga förlust, vår nuvarande sportchef Jakob Sauma avgjorde sent, och jag delade ut Årets dumstrut.
När spelet går i baklås är en spelare som Ousman Touray guld värd. Åter efter avstängning utmanar han Smedby-försvaret gång efter annan, vilket ger honom en frispark och en straffspark. Ousman sätter båda i nät. Skoningslöst! På tilläggstid spikar Joacim Corneliusson slutresultatet 3-0.
I augusti för åtta år sedan kom Smedby AIS till Källbrink. Då hade Huddinge IF inte gått mållösa från en hemmamatch sedan 11 juni året innan, 16 seriematcher i svit. Norrköpingslaget fick en tidig straffspark till skänks och därmed gratisbiljett till ledningsmål. Vi var alldeles för bleka framåt och fick till slut vara tacksamma för att förlusten stannade vid 0-2. Vi får se till att något liknande inte upprepar sig när vi tar emot formtoppade Smedby på lördag.
En briljant framstöt av Tobias Corneliusson följt av en lika briljant passning snett inåt, Alexander Jacob ser till att få ren träff på bollen och rätt riktning, hur briljant som helst, bollen svischar längs marken, tätt intill vänstra stolpen. Enskede fullständigt bortkollrade. 1-0 i 21a. Sedan blir det mycket jobba. Det är inte alltid vackert men ändamålen helgar medlen. Till slut tar Huddinge IF hem en trepoängare borta mot Enskede IK.
På lördag, den 3 augusti, inleder vi höstsäsongen med bortamatch mot Enskede IK. Jag tittar bakåt i tiden, till sensommaren 2003 då Enskede IK stormade fram mot serieseger i Division 3 Östra Svealand. Naturligtvis var det Huddinge IF som hejdade deras framfart. Åtminstone tillfälligt.
För att undvika fotbollsabstinens tar jag en tripp tvärs över Östersjön till Stockholms närmaste grannhuvudstad, Tallinn i Estland. Jag hade tänkt se fem matcher på tre dagar men magproblem gjorde att jag ställde in besöket hos fredagskvällens Nõmme-derby i Meistriliiga, högsta ligan. Å andra sidan lyckades jag pricka in två matcher med lag i vackert gul-svart-randigt. Här följer mina resereportage. Fler foton finns i Facebook-gruppen Fotbollsresenärerna.
Du som läser regelbundet på Huddinge-sidan har knappast missat att jag ser en hel del fotboll utöver Huddinge IF. Under juli månad är det semestertider för lagen i Division 2 Södra Svealand så sistlidna lördag tog jag tillfället i akt att bevittna två matcher på genuin gräsrotsnivå och fick mig en dos fotbollskultur till livs. Jag känner att jag vill dela med mig här.
Sommarvärmen ersätts på söndagen av intensivt regnande. På Källbrink tar Huddinge årets första hemmaseger när Åtvidabergs FF besegras med 2-1. Det är en segermarginal som borde varit större men missade målchanser innebär att tilläggsminuterna blir onödigt spännande.
Huddinge IF har kvalificerat sig för rond 2 i Svenska Cupen som ska spelas under perioden 20 – 22 augusti. Vi kommer att få hemmamatch, spelas troligen på torsdagen, den 22:a, men det kan bli dagen innan, beroende på vilket lag vi får möta.
På söndag, 30 juni, avslutar vi vårsäsongen när Åtvidabergs FF kommer till Källbrink, avspark klockan 15.00. Vi har mött ÅFF en gång tidigare i seriesammanhang, restriktionsåret 2020 var det endast enkelmöten och vi förlorade hemma med 1-0, samma siffror som vi förlorade med på bortaplan i årets premiäromgång. Men 2014 var det annat ljud i skällan när vi besegrade det då allsvenska ÅFF i Svenska Cupen.
När Huddinge ställs mot bogeylaget Nyköpings BIS är det definitivt fel tidpunkt att bli inspirerad av pågågående EM-turnering och svara för ett praktfullt självmål, insparkat via egen lagkamrat. Det ger Bissarna en grund att stå på och till slut tar de med sig en 3-1-viktoria hem till Nyköping, utan att övertyga det allra minsta.
Huddinge verkar uträknat i Svenska Cupen med underläge 1-2 mot Nacka FC och klockan är inne på femte övertidsminuten. Då kvitterar David Nyman! I förlängningens sista minut dunkar sedan Ousman Touray in en frispark för seger, 3-2, och avancemang. Huddinge ger aldrig upp!
Vår andra säsong i Norrettan fick en katastrofal inledning med sex förluster innan vi tog vår första seger, hemma mot Motala AIF. Sedan pisk med 4-1 borta mot IFK Luleå, vilket blev Patrick Hultmans sista match som huvudtränare. Håkan Pontén Andersson återkom för en andra sejour hos oss, det uttalade målet var att ”stoppa blödningen”. Det började lovande med mållöst borta mot IK Brage i första matchen, därefter tog vi emot ”bogeylaget” Nyköpings BIS på Källbrinks gräs.
Jag ser en hel del fotboll live, inte bara Huddinge IF. Lördagens match i Mjölby var årets 66:e. På vägen dit passade jag på att göra en avstickare i utkanten av Norrköping för att se den 65:e. I annat forum skriver jag om och kring en del av dessa matcher. Så här beskriver jag stoppet på vägen till Huddinge IF:s bortamatch i Mjölby.
Huddinges tre senaste bortamatcher har gått i Östergötland och efter lördagens 3-0-seger i Mjölby har dessa matcher inbringat sju poäng. Faktum är att våra samtliga tre vinster har tagits i det landskapet, totalt 10 av våra hittills inspelade 11 poäng. Det gör att våra längsta bortaresor känns riktigt överkomliga.
Förra året, söndagen den 18 juni, satte jag mig i bilen för en långresa till Mjölby för att besöka Vifolkavallen. Det blev en resa som jag sent ska glömma. Vädergudarna måste ha missat att svenska midsommarhelgen var först nästkommande helg ty de öste på för fullt. Rena vattenfallet mellan varven. Amfibiefordon hade varit att föredra. Gudskelov så skulle matchen gå på konstgräs så jag slapp göra den långa resan förgäves.
Huddinge IF, ”version hösten 2023”, återuppstår på söndagen på Fastighetsteknik Arena i utkanten av Norrköping och det betyder snudd på ogenomträngligt försvar i kombination med vassa avslut framåt. Simsalabim, så besegras IF Sylvia med 2-0.
2014 gjorde vi vår första säsong i Division 1 Norra. Efter premiärseger 1-0 mot Skellefteå FF gick vi mållösa mot topplagen IK Frej (0-2 borta) och Athletic FC United (0-1 hemma) innan det var dags att resa till Norrköping för match mot IF Sylvia på Nya Parken, den arena som nu heter Platinumcars Arena – och som vi inte får spela på kommande söndag! Mer om detta längre ner.
Vi förlorar hemmamatchen mot IFK Eskilstuna med 2-0. Den helt matchavgörande sekvensen inträffar i 41a minuten när vår målvakt Leo Dahlborn rammas i mellangärdet av en framstörtande motståndare som inte har någon som helst chans att nå bollen som Leo är i färd att plocka ner. Domaren ger vår justerade målvakt gult kort och Eskilstuna får straffspark som de gör 1-0 på. Vi är för sköra för att kunna vända bottenmötet till seger.
På söndag tar vi emot IFK Eskilstuna i vår hemmaborg, en plats dit Blåtopparna ogärna vill bege sig. Seriehistoriken visar fem hemmasegrar och två oavgjorda med en sammanlagd målskillnad på 20 – 5 i Huddinge-favör. I dagens text ser jag tillbaka, dels på en jakt efter kvalplats, dels på IFK Eskilstunas största fotbollsframgång.
Vi kommer till match borta mot BK Ljungsbro med två startdebutanter, Filip Baser och Måns Klint, skapar tillräckligt med chanser för att ha matchen säkrad redan före paus men vi har inte marginalerna med oss. Intensivt arbete i andra halvlek och ännu fler målchanser borde räckt för seger men till slut tvingas vi konstatera att ett sent insläppt mål innebär 1-1 och endast en poäng i påsen.
På söndag bär det av till Östergötland för tredje gången i år. Nu väntar match mot BK Ljungsbro, en helt ny bekantskap för oss. När jag jagar info noterar jag att klubben utmärker sig genom att INTE finnas med en egen sida på wikipedia!
Den oförliknelige Magnus Uggla släppte en gång i tiden en LP (musikalbum för en yngre generation, CD för de ännu yngre) med titeln ”Varför ska man ta livet av sig när man ändå inte får höra snacket efteråt”. I dag tog jag i skuggan bakom Källbrinks huvudläktare del av snacket efteråt. Det handlade till viss del om lagets spelmässiga självmord men ännu mer om dess otillräcklighet när vi förlorar med 2-0 mot Nacka.
Förra året var första gången Huddinge IF stötte på FC Nacka i en tävlingsmatch. Matchen slutade med HIF-triumf 2-1. Alltid trevligt att inleda en ny relation med seger. Samtliga mål tillkom före paus och vår ledning borde varit större. Under andra halvlek motstod vi alla Nackas attacker och såg till att poängen stannade på hemmaplan.
Det var Londonklubben Millwalls fans som myntade uttrycket ”nobody likes us, but we don’t care. Nu är det dags att applicera detta på Huddinge IF. Alla dessa dubiösa och matchavgörande domslut som går oss emot i match efter match. Det kan sjuttsingen inte vara bara tillfälligheter. Vad har vi gjort för att nedkalla domarkårens vrede? Jag har ingen aning.
