En 0-0-match, som Huddinge förlorar
20 augusti 2014 besegrade Huddinge IF det allsvenska laget Åtvidabergs FF på straffar i Svenska Cupen efter en kämpainsats utan dess like. 19 september 2020 förlorar Huddinge IF med 0-1 mot Åtvidaberg i en match i Division 2 Södra Svealand, en match som länge var på väg mot ett mållöst resultat. Men så släpper Huddinge in det sedvanliga ”skitmålet” på slutet.
Inledningen är intetsägande men i 10e får Ouahid Bouka publiken i solskenet att rycka till i när han avlossar ett oväntat skott långt utifrån. Bollen tar i ribbans överkant.
Efter hand börjar Åtvidabergs högre bolltempo och vilja att gå till attack att tippa över matchen åt deras håll. Vårt bolltempo är nära noll, vi låter ÅFF samla sig i sina positioner och vi har därifrån ingen framgång i våra bleka anfallsförsök.
I 20e får ÅFF en frispark vid högra sidlinjen, några meter in på vår planhalva. Josh Bragg lyfter in och jag tycker det är Adrian Petersson som når högst, nicken är hård och välplacerad. Årsdebuterande HIF-keepern Joar Gadd Berglund flyger genom luften och lyckas styra undan till hörna.
Nästa frisparkslyftning kommer från vänster några minuter senare, Mohammed Mahammed tillåts nicka när bollen sänker sig, missar bortre delen av målet där det är ledigt, bollen förbi bortre stolpen.
Sedan vidtar en drygt kvart med mer intetsägande fotboll. Vårt bolltrillande leder inte till någonting, bakåt håller Paris Assouchidis och Alexandros Kousis ÅFF-anfallarna i strama tyglar. I 41a bränner det dock till när ÅFF skaffar sig en hörna från vänster. Bollen passerar över spelarklungan i mitten, dimper ner framför Patrik Gustavsson åtta meter ut från bortre stolpen. Han drar på direkt på volley. Utanför.
I 44e sparkar Josh Bragg vårdslöst ner Joacim Corneliusson, får gult kort för det. Mattias Edeland drar frisparken direkt från nästan 30 meter, bollen runt muren men stannar i famnen på välplacerade målvakten David Ahlberg.
Efter en första halvlek där ÅFF står för det mesta av den konstruktiva fotboll som stundtals ändå förekommer funderar jag över Huddinges strategi. Kan det verkligen vara meningen att vi ska rulla boll på egen planhalva i så lågt tempo att vi pressas tillbaka till dess att vår målvakt måste paniksparka långt och därmed skänka bort bollen till motståndarna?
Ett bra HIF-försök registreras i 48e. Ousmane Diawara rycker förbi på högersidan, skickar in något som varken är skott eller inlägg, målvakten får inte grepp om lyran, tappar bollen bakom sig, förbi bortre stolpen. Tobias Corneliusson slår hörnan långt, Joacim dyker upp bakom gruppen i mitten, får iväg ett inte oävet avslut från nära håll men målvakten gör sig stor och lyckas få undan bollen till en ny hörna som blir resultatlös.
I 57e fullföljer Franklin Rodriguez mot Ousmane när bollen redan är långt från platsen. Får gult. Marcus Karlsson har en del att säga i samband med detta. Får också gult.
I 59e får ÅFF en superbillig frispark vid vår kortlinje när Herman Johansson täcker undan bollen till förväntad inspark. Bollen slås bakåt, Theodor Skarp skjuter direkt, lågt mot bortre stolpen men straffområdet är alldeles för välbefolkat av gultröjade hemmaspelare för att bollen ska gå igenom. I nästa moment tar Tobbe sig an gästernas vänsterförsvar, viker inåt, lägger över på vänsterdojan, men får ingen fart på skottet. Plockpotatis för keepern.
ÅFF svarar med att lyfta in lågt mot vårt straffområde. En av våra spelare väljer att ta samma löpväg som en motståndare men är steget före. ÅFF-spelaren faller och det blir några kraftiga men obefogade krav på straffspark. Domaren Erik Skotte siktar in sig på Marcus Karlsson, upp med det gula, följt av det röda.
Med numerär övervikt får Huddinge överta rollen som spelförande men vi har ingen genombrottskraft. Joacim försöker bryta sig fram i deras straffområde, vinner ett par, tre dueller, när bollen går förlorad avslutar han med en sen kapning. Gult kort.
I 74e har vi änglavakt. Mahammed, ett ständigt hot mot oss med sin snabbhet och fina teknik, drar fram längs högersidan, plötsligt är de två mot en försvarsspelare. Perfekt passning i sidled och Theodor Skarp har bara att bredsida in bollen från straffområdeslinjen. Han missar målet!
Efter det är ett 0-0-resultat nästan givet. Om det inte vore för Huddinges osvikliga förmåga att ställa till det för sig under de avslutande tio minuterna. I 81a öppnar Mahammed upp vårt högerförsvar, sätter passningen till Patrik Gustavsson som skickar iväg något som nästan kan klassas som ”alibi-avslut” ur liten vinkel. Joar verkar ha täckt vid stolpen, men bollen ser ut att passera igenom honom. Ser omöjligt ut, men likväl sker det. Åtvidaberg tar ledningen med 1-0.
Under de tolv minuter som återstår, Skotte har lagt till tre, så viftar Tobbe efter bollen, får den gång på gång, utmanar, gör ofta något positivt. I 82a finner han Bouka mitt i straffområdet, en snabb vändning, rappt avslut, tyvärr rakt mot målvakten som hinner få upp händerna och stöta bollen över ribban. Sedan ges vi inte mycket utrymme och Tobbe har knappt ens knallpulver i sina avslutsförsök. En möjlig kvitteringschans vaskar vi fram i 89e. Herman skickar ett långt, lågt, svepande inlägg, Bouka försöker med en flygande nick i trängt läge men touchen blir för klen, bollen passerar utanför.
Sammantaget en av de sämre matcher jag sett under senare år. Åtvidaberg lite av en besvikelse, jag hade förväntat mig mer från deras sida givet deras goda resultatrad på sistone. De vinner ändå, utan att övertyga det minsta. Huddinges insats lämnar jag därhän. Det är lugnast så.
Men pojkarna från P10:2 var mestadels alerta som bollkallar.
Matchfakta
19/9 Huddinge IF – Åtvidabergs FF 0-1 (0-0)
0-1 Patrik Gustavsson (81).
Huddinge IF: Joar Gadd Berglund – Herman Johansson, Paris Assouchidis (85 Iljas Ahmedov), Alexandros Kousis, Joacim Corneliusson (85 Mohamed Korchane) – Ousmane Diawara (75 August Kaarle), Abiel Sequar, Shaun Lomas, Tobias Corneliusson – Ouahid Bouka, Mattias Edeland.
Gult kort HIF: Joacim Corneliusson (70).
