Lagbanner
Veckouppdatering 29
Huddinge IF firar 1995.

Veckouppdatering 29

Från Europa League i Finland till en träningscup på en numera outnyttjad idrottsplats i hjärtat av Södertörn. Det kan vara rejäla omsvängningar i sportens underbara värld.

15 juli 2010 spelar finska FC Honka 1-1 mot Bangor City (Wales) inför 1.279 åskådare på Myyrmäen jalkapallostadion i Vantaa (Vanda). Demba Savage gör 1-0 i 43e, Chris Jones kvitterar i 58e. Match i Europa League, andra kvalomg. Walesarna vinner hemma med 2-1 efter mål i 84e och 90e och går vidare.
FC Honka spelar i vackert gul-svart-randiga tröjor och svarta byxor, precis som jag önskar att Huddinge IF skulle fortsatt med. Deras bytesdress helvitt. Naturligtvis.

Klubben Tapion Honka grundades 1953 som en klubb med många olika sektioner och den hör hemma i stadsdelen Tapiola (Hagalund) i Espoo (Esbo) strax väster om Helsinki (Helsingfors). 1975 bröt sig fotbollen ut och bildade Football Club Honka Espoo, vars officiella affärsnamn anges som Pallohonka Oy. Representationslaget spelade i högsta serien, Veikkausliiga (Tipsligan), 2006-2014. De nådde andraplatsen vid tre tillfällen. På grund av ekonomiska problem förnyades inte elitlicensen inför 2015 och de flyttades ner två divisioner.

Bangors målskytt, Demba Savage, ursprungligen från  Banjul i Gambia, hamnade senare i Allsvenskan, hos BK Häcken (mera gul-svart!) och var med när klubben vann Svenska Cupen 2016. I finalen mot Malmö FF på Malmö Stadion gjorde han Häckens reduceringsmål till 1-2 61a. Nasiru Mohammed kvitterade i 66e. Det blev inga fler mål, trots förlängning. Savage gjorde mål på Häckens första straff i avgörandet som de till slut vinner med 6-5.
Tänk, vilka samband man kan finna när man söker efter lag och spelare med gul-svarta förtecken.

16 juli 2016, såhär mitt i värsta semestermånaden, spelar Huddinge IF en träningsmatch mot Sollentuna FF på Sollentunavallen. Det blir seger med 1-0.
Vid den tidpunkten befann jag mig på bilsemester i norra Frankrike. Således är denna träningsmatch en av mycket få HIF-matcher jag missat under de senaste fyra åren. Att någon annan skulle bidra med fakta från matchen i fråga ser jag som uteslutet. Klubben förfogar över alldeles för få med intresset och med den inriktningen.
Å andra sidan visar det att jag har ett annat liv vid sidan av Huddinge IF.

17 juli 1964 föds Roger Franzén, under flera decennier verksam och framgångsrik som spelare, ledare och tränare i Huddinge IF. Klubb-ikon, inte tu tal om annat. Stort grattis på 55-årsdagen!
Roger Franzén tillbringar 26 år hos Huddinge IF. Först som pojklagsspelare, sedan i A-laget då han även tjänstgör som kanslichef under elva år samt finner tid att träna småknattar.
Målvakt är den enda position som Roger inte spelat i A-laget.

Efter avslutad spelarkarriär tränar han HIFs juniorer som spelar till sig en plats i J-Allsvenskan. Sedan blir det damlagets tur. Under Rogers ledning är laget uppe och nosar på en allsvensk plats. Fotot på Roger är taget under en träning med damlaget från den här perioden.
Nästa uppgift är att försöka leda herrlaget tillbaka till division 3 efter nedflyttningen 1998. Det blir en triumfmarsch genom ”fyran”. Laget förlorar inte en enda match! Segermarginalen till starka tvåan Enskede IK blir 8 poäng, 14 till trean IFK Tumba.
Roger gör sitt 26e och sista (senaste?) år i klubben 2004. Efter det har han fortsatt på den inslagna vägen med tränarframgångar hos olika klubbar. I skrivande stund innehar han en förbundskapspost för Sveriges pojklandslag U17.

Bonusinformation: I stockholmspressen kan man inför sommaren 1991 finna en lista över ”matcher du inte får missa”. 17 juli står det noterat att Huddinge IF ska möta Arsenal på Söderstadion! Nå, det är inte riktigt sant. Det rör sig om en söderkombination med spelare från Hammarby, Spårvägen, Syrianska, Älvsjö AIK, IFK Stockholm samt Huddinge IF.
Laget var ej samtränat, det märktes. Arsenal, å andra sidan, var otränat och spelarna orkade sällan jobba hem. Anders Limpar spelade bara första halvlek. Matchen slutade 4-1 till gästerna från norra London. Alan Smith 1-0 ende målskytt före paus. Samme man gjorde även 2-0, båda målen ur lägen som duktige Hammarby-målvakten Per Fahlström (f d Huddinge IF!) inte kunde göra något åt. Lee Dixon styrde in 1-2 i eget mål, sedan gjorde Perry Groves 3-1, Kevin Campbell 4-1.
Roger Franzén spelade i söderkombinationens elva, fattades bara annat! På sin födelsedag.

18 juli har Fredrik namnsdag. Förra året spelade Fredrik Åberg med oss i Huddinge IF, gjorde endast elva A-lagsframträdanden i serien men hans insatser belönades rikligt när han av lagkamraterna röstades fram till av två priserna som utdelades på säsongsavslutningen.
Fredrik Åberg kom från Tullinge TP, mittback och ledarfigur som aldrig varit i närheten av spel på Huddinges nivå i seriesammanhang. Det märktes i början, även om han hade lite otur med en utvisning i andra matchen, rött direkt efter en hands i straffområdet.
Efter den påföljande avstängningen ådrog han sig en skada och det var inte förrän under de avslutande fyra matcherna som han på allvar kunde etablera sig i laget. Då imponerar han med sin snabbhet och sin tuffhet. Jag såg fram emot att han inför 2019 skulle ta ytterligare ett kliv uppåt på utvecklingskurvan men istället väljer Fredrik att kliva ner till Stuvsta IF. ”Tidsbrist”, heter det.
Statyetterna som Fredrik fick bära med sig hem efter säsongsavslutningen? ”Årets tackling” och ”Årets buse”. Rättfärdig belöning till en kompromisslös försvarsspelare. Vår förlust blev Stuvstas vinst.

19 juli 1967 föds Micael Corneliusson, tuff och teknisk kille som oftast spelar framspelarens roll under några turbulenta år med start 1989. Stort grattis på födelsedagen!
”Micke” Corneliusson inleder sin fotbollskarriär i Hönö IF i Göteborgs norra skärgård, gör ett år hos IFK Göteborg som 12-åring. Därifrån tar han med sig ”Blåvitt-andan” och förkärlek för tokiga hyss och glädje över att få spela fotboll, det finaste spelet som finns.
Vissa hävdar att människans bästa vän är en dreglande, illaluktande och pälsklädd figur med fyra ben, svans och sylvassa tänder, men alla som läser denna text torde instämma i påståendet att den i stället är rund, fylld av luft och ibland har en förmåga att smita in mellan två stolpar.
Från tiden hos Blåvitt får Micke också med sig en rejäl knäskada. Fyra dobbar rakt in under en ungdomsturnering i England.
Åter till Hönö, A-lagsdebut som 15-åring.
”Men det var i division 5!”
Micke tonar ner betydelsen av den prestationen.
När Micke väljer att gå till BK Häcken blir han ettårsfall, så’nt existerade på den tiden, trots att han fortfarande bara är 17 år gammal. Som 18-åring får han A-lagskontrakt med klubben från Hisingen men någon allsvensk match blir det aldrig. Däremot händer det att han ställs mot en del namnkunnigt folk i Allsvenska Reservlagsserien.
Sedan blir det militärtjänsten och därefter beslutar Micke att satsa på en utbildning. Det blir flytt till Stockholm. Innan flyttlasset går ber han Janne Sjöström, hans tränare i Häcken, om tips på klubbar. Förre hammarbyaren rekommenderar två klubbar, främst den som har hans gamle lagkamrat Billy Ohlsson som tränare. Huddinge IF!
Micke smälter in direkt och trivs så bra i Huddinge att han senare väljer att flytta från sin ursprungliga lya i Solna till den vackra söderortskommunen.
Som spelare ger Micke alltid 100%, på träning och match. Han är ursprungligen anfallare men går tidigt ner på mittfältet där han firar framgångar med sin goda teknik och tuffheten i duellerna. Micke berättar att han och Roger Franzén hade många tuffa duster på träningarna.
”Jag var lite hänsynslös mot själv, knäckte näsbenet ett par gånger,” förklarar Micke.
När Micke kommer till HIF tillhör han det unga gardet. Under sina avslutande år blir han något av en pappa för de yngre som slussas in i laget. Clas Sundberg, en av tränarna under de åren kallar Micke för ”en skön jäkel”
Det är Blåvitt-andan som lyser igenom, och den positiva stämningen genomsyrar truppen under Mickes avslutande år hos oss. Höjdpunkten nås i och med seriesegern i division 4 1995 då klubben för tredje gången försäkrar sig om spel på tredje nivån i seriepyramiden. På fotot som illustrerar detta inlägg firar laget när seriesegerns säkrats i nästa sista omgången. Micke syns längst bak, näst längst till höger.
Noterbart är att Micke idag har sina efterföljare HIFs A-trupp. Han är pappa till tvillingarna Joacim och Tobias som båda innehar framträdande roller i laget. Tack för det bidraget till klubbens framtid!
 
20 juli 1986 besegrar vi Södertälje FF med 5-1 i en träningsmatch på bortaplan. Ett definitivt framsteg jämfört med den 1-1-match vi genomförde mot samma motstånd på Bårsta IP 22 mars.
Matchen i Södertälje inleder en intensiv period med fem träningsmatcher på tio dagar och på fem olika platser.
22 juli blir det förlust 1-3 mot Råsunda IS 1-3 på Hagalund.
24 juli vinner vi med 3-2 mot Flens IF när vi spelar mot dom i Katrineholm.
25 juli förlorar vi mot Broby GoIF, det blir 2-3 i lilla Broby, en ort i Södermanland c:a 2 mil från Katrineholm.
29 juli har laget hunnit förflytta sig till Norrtälje där det blir 0-3-förlust mot Vargarna.
Vad blir utfallet av detta tuffa program inför seriens omstart i början av augusti? Jo, åtta segrar, fyra oavgjorda under en förlustfri höstsäsong som slutar med serieseger i division 4, som på den tiden faktiskt också var den reella fjärdedivisionen.

Bonusinformation: 20 juli 1969 Inträffade något extraordinärt, en händelse som dominerade nyhetsflödet i hela västvärlden och som triggade intresset och fantasierna hos många unga. Rymdfarkosten Apollo 11 skjuts upp med hjälp av en Saturn V-raket och läggs i omlopp runt månen. En månlandare, Eagle, bemannad med två personer sänds till ytan och befälhavaren Neil Armstrong blir den förste människa att beträda månen. I det ögonblicket uttalar han de odödliga orden:
"That's one small step for a man, one giant leap for mankind."
I svensk översättning blir det "Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten".
Buzz Aldrin var också med i månlandaren och de två astronauterna placerade en USA-flagga på månen, promenerade runt, samlade bland annat in markprover. Totalt varade månpromenaden 2 timmar 31 minuter och 40 sekunder. Månlandaren återvände efter dryga 20 timmar till Michael Collins i Apollo 11s kommandomodul Columbia innan hemfärden till jorden kunde anträdas.
Enligt vissa konspirationsteorier har ovanstående aldrig inträffat utan allt ska ha varit iscensatt i en filmstudio. Rent skitsnack!
Å andra sidan tittade jag faktiskt upp mot månen när landaren stod där och jag såg den inte, trots att det var helt molnfritt.

21 juli 1997, en måndag, spelar HIF sin första match i en träningscup på Grödingevallen, besegrar Hågelby FC med 3-0.
När cupmatchandet går vidare 23 juli blir det samma siffror mot Grödinge SK men när vi endast orkar med 0-0 mot Norsborgs FF 25 juli betyder det att vi spelar om tredje pris på lördagen (26/7). Det blir seger mot Gröndals IK med 4-1. På söndagen tar vi emot Hammarby IF i Svenska Cupen, men det är en annan historia.

Robert Lindberg2020-02-01 13:15:00
Author

Fler artiklar om Huddinge IF