Hundraårskalendern lucka #21: Sven-Göran Eriksson – såg människan bakom fotbollsspelaren
Allsvenskan har firat 100 år och det lackar mot jul. För att fira av jubileumsåret och fira in julen gör vi på SvenskaFans en julkalender. Bakom varje lucka döljer sig en allsvensk profil vi minns, häng med hela vägen fram till julafton. Bakom lucka 21 finner vi Sven-Göran Eriksson, Sveriges främste tränare genom tiderna.
Sven-Göran Eriksson är Sveriges främsta tränare genom tiderna och han gick bort alldeles för tidigt. Men vad finns det att skriva om honom som inte tagits upp under det senaste året? Kanske inte mycket, men i en hundraårskalender är han ändå given och något behöver vi skriva, och då ur perspektivet Allsvenskan.
För visst har han haft en enorm betydelse för svensk fotbolls utveckling. Inte minst för att han tog vidare idéer från Bob Houghtons och Roy Hodgsons syn på styrkan i ett starkt kollektiv med tydliga taktiska idéer. Idéer som han förvandlade till framgångar ingen trodde var möjliga. Att ett svenskt lag skulle kunna vinna UEFA-cupen var otänkbart, men IFK Göteborg under Svennis cruisade igenom såsom den värsta europeiska gigant. I finalen besegrades Hamburger SV med hela 3-0 borta på Volksparkstadion och 1-0 på Nya Ullevi.
Vi snackar nu om ett motståndarlag som säsongen därefter vann Europacupen. Svennis gjorde det dessutom med en kombination av spelare som fortfarande i huvudsak var amatörer, det vill säga de hade vanliga jobb och spelade samtidigt fotboll på toppnivå. Det var en mix av unga lovande spelare vilka skulle gå vidare och bli hyllade proffs och habila allsvenska spelare samt en viss Torbjörn Nilsson. Den senare var en världsklasspelare när allt stämde, men han gick alltid en mental kamp mot ett sviktande självförtroende.
Svennis gav Torbjörn Nilsson verktygen för att finna sitt självförtroende i ett taktiskt ramverk där han frodades. En kombination av mästerligt man-management (som det så fint kallas) och taktiskt upplägg. Något som Svennis sedan tog med sig i sin karriär ute i världen. Förmågan att se människan bakom fotbollsspelaren och skapa en form av trygghet som funkade även med de allra största stjärnorna.
Svennis var en ung och relativt oprövad tränare när han kom från Degerfors och tog över ett Blåvitt som på pappret hade en stark trupp och skulle satsa, så kraven var stora. Inledningsvis gick det så pass tungt att han ställde ut frågan till spelarna om de ville ha honom kvar. Det ville de och sedan vände allt. Resten är svensk fotbollshistoria.
Tiden i IFK Göteborg spände från 1979 till 1982 och före det i Degerfors 1977-78. Men under de få år han var i Göteborg blev det två cupguld 1979 och 1982, en allsvensk titel 1982 samt seger i UEFA-cupen samma säsong. På några få år gjorde han ett oerhört stort avtryck i Allsvenskan och svensk fotboll som helhet som gett eko långt efter det.
