Inför Allsvenskan 2012, Del 2: Gefle IF
GEFLE IF
Grundad: 1882
SM-titlar: 0
Allsvenska säsonger: 11
2011: 9:a
Tränare: Per Olsson
Vad det snackas om inför säsongen?
Brynäs. Gävles stolthet är i semifinal i SM-slutspelet i käppakrig. Jaha, det var det andra laget från staden detta handlade om? I så fall är det väl Per Olsson. Utsedd till allsvenskans bästa tränare av Aftonbladet i veckan. Sportchefen och tränaren har byggt och byggt på Strömvallen, och år efter år slår hans Gefle ”marknaden”. I fjor var man favorit till nedflyttning – det slutade med en niondeplats, en tangering av klubbens bästa seriefacit någonsin.
Som vanligt har man dock tappat flera viktiga kuggar när man nu kliver in i den åttonde raka allsvenska säsongen. Yussuf Chibsah har gått till Djurgården och mittbacksklippan Daniel Theorin återfinns numera i Hammarby. Dock har Johan Oremo gjort motsatt resa på E4:an och är tillbaka ”hemma” i Gefle efter ett par misslyckade säsonger i Djurgården. Kan han komma igång har Gefle en intressant kvartett offensiva spelare. Utöver Oremo: Norrlands Messi Jonas Lantto, som var mycket vass i somras, Mikael Dahlberg, som bröt en 70 matcher lång allsvensk måltorka i fjor och plötsligt gjorde 10 mål i serien, och Jakob Orlov, en duktig avslutare som öste in mål hösten 2010.
Stjärnor:
Mattias Hugosson (mv), Per Olsson (tränare), Mikael Dahlberg (fw), Jonas Lantto (mf)
HIF-vinkeln:
Strömvallen blev under ett par år en riktig mardrömsarena för HIF, som gjorde två av seklets absolut sämsta insatser här (och det säger inte lite). Smått absurda 0-4 2007 följdes av 0-3 2008. Däremellan hann HIF dessutom åka ur Svenska Cupen på arenan, mot division 1-laget Valsta Syrianska. Många var de HIF-spelare och fans som klagade över konstgräset, och det var först när Bosse Nilsson mönstrade en ultradisciplinerad tålamodselva 2009, som HIF lyckades vinna här igen efter tre raka förluster (2-0). 2011 var det dock dags igen. I allsvenskan var det bara tvåan AIK, trean Elfsborg – och Gefle – som besegrade HIF. Visserligen i en betydelselös match (0-2) i den 29:e omgången, men ändå.
Sedan kan man ju såklart också nämna 2006 års cupfinal, som spelades inför något tusental åskådare på ett ekande Råsunda. HIF vann med 2-0 och tog därmed sin tredje vinst i turneringen någonsin, och den första efter den ekonomiska kollapsen 2003. Ett fint sätt att kröna den fantastiska hösten 2006, då Stuart Baxters och Henrik Larssons HIF var Sveriges bästa lag.
René Makondele och Alexander Gerndt köptes förresten också från Gefle.
HIF-bekanta i laget:
Inga. Johan Oremo var ju nära att hamna i Sundets Pärla en gång i tiden. Det gjorde han inte.
Ökända i Sundets Pärla:
Skulle vara Strömvallens matta i så fall.
Min personliga relation till Gefle IF:
De två matcher mot Gefle som jag minns bäst är nog cupfinalen 2006 och 2009 års bortamatch.
Den senare är kanske ingen milstolpe i HIF-historien, men jag minns att jag slogs av hur tålmodigt Bosse Nilssons HIF malde ner Gefle. Och inte minst chockerades man över att HIF vann på konstgräs, lagets blott tredje allsvenska vinst någonsin på underlaget. Adama Tamboura, Marcus Nilsson och Erik Wahlstedt var skadade. René Makondele avstängd. Henrik Larsson och Marcus Lantz ställdes över för att vilas inför Europaspel och för att slippa det där förhatliga konstgräset.
Hemmalaget var som vanligt extremt välorganiserat, men HIF rullade boll på egen planhalva i 45 minuter och sedan skruvade Christoffer Andersson in 0-1 på en hörna. Pär Hansson fick göra några räddningar, och Erik Sundin kontrade in 0-2, vilket fastställde slutresultatet.
Och så här med facit i hand två och ett halvt år senare, så kan man nästan se det som en försmak på vad som skulle komma ett par månader efteråt, när Conny Karlsson tog över HIF…
Så tror jag det går för Gefle IF:
Per Olsson kommer som vanligt att ställa upp sitt lag med två raka linjer längst bak och noll yta mellan backar och mittfältare. Det kommer att räcka en bit på vägen mot fortsatt allsvenskt kontrakt, som slutligen säkras av att man har några hyfsade matchvinnartyper i de främre leden. Man blir bäst i Norrland och har god chans att dessutom undvika kval. Oremo? Vågar inte sia om honom, men det vore kul om han fick en nytändning!
