StartfotbollSuperettanHelsingborgs IFInför Allsvenskan 2013, del 10: Djurgårdens IF

Inför Allsvenskan 2013, del 10: Djurgårdens IF

DJURGÅRDENS IF

Grundad: 1891
SM-titlar: 11
Allsvenska säsonger: 58
2012: 9:a
Tränare: Magnus Pehrsson

Vad det snackas om inför säsongen?
Hur långt har Magnus Pehrsson kommit i sitt bygge? Förra årets nuiondeplats var Djurgårdens bästa placering sedan 2007 (!) och nog känns det som att klubben är i bättre skick idag än för 1½ år sedan då Pehrsson fick ta över ett halvår tidigare än tänkt. Truppen har en hel del talangfulla spelare, men också fortfarande i förändring med stor spelaromsättning inför säsongen. I vilken utsträckning kommer bitarna att falla på plats redan under våren? Annars handlar väldigt mycket om Erton Fejzullahu. Den talangfulle forwarden tog ytterligare ett steg i sin utveckling under hösten och slog till med sju mål på 13 matcher. Var starkt bidragande till att Djurgården gick vidare i Svenska Cupen. Dessutom gör Andreas Johansson en mycket intressant hemkomst efter åtta år på kontinenten. Han tillför rutin och klass till ett annars fjunigt mittfält.

HIF-vinkeln:
Djurgårdens "dynasti" med tre SM-guld mellan 2002 och 2005 sammanföll med HIF:s baksmälla efter framgångsåren i slutet av 90-talet och Champions League 2000. Under den senare perioden var Djurgården ett lag som pendlade mellan allsvenskan och superettan. Och när HIF återvände till toppskiktet av svensk fotboll så sammanföll det med den period av nedgång som Djurgården nu försöker ta sig ur. Således har lagen inte krigat i toppen samtidigt på senare tid. Och i stora drag kan man säga att samma mönster går igen innan HIF:s ökenvandring 1968-93. Under framgångsåren på 30- och 40-talen var Djurgården inget allsvenskt topplag, vilket man istället blev under 50- och 60-talen då HIF var på långsam nedgång. Ett undantag var dock mötet på Olympia i slutet av juli 2005. Peter Swärdhs HIF stod på sin topp och slog serieledande Djurgården med 2-0 efter bland annat en mycket stark insats från Atiba Hutchinson. Det var en av HIF:s bästa insatser under decenniet och vid tidpunkten var man med i guldstriden på allvar - att man efter det bara vann två matcher till i serien och att Djurgården tog titeln, är en annan historia.

Utöver det har såväl Erton Fejzullahu som Amadou Jawo uppgetts vara mycket nära HIF-övergångar på senare år.

Stjärnor:
Erton Fejzullahu (fw), Andreas Johansson (mf), Simon Tibbling (mf), Amadou Jawo (fw)

HIF-bekanta i laget:
Hampus Nilsson var tredjemålvakt under titelåren, men i skuggan av Pär Hansson var han aldrig i närheten av speltid i tävlingsmatcher i HIF. Den talangfulle målvakten har varit utlånad i flera säsonger, men nu gjort en "skarp" övergång till Djurgården där han ska försöka utmana Kenneth Höie om en startplats.

Ökända i Sundets Pärla:
Nja, det har varit så pass stor spelaromsättning i Djurgården på senare år att alla som haft någon relation med Olympia-publiken försvunnit.

Min personliga relation till Djurgården:
En av de större klubbarna i svensk fotboll och en aktad motståndare - framför allt under 2000-talets första hälft. Dessvärre går man i höst över till spel på konstgräs på Tele2 Arena - tråkigt för svensk fotboll. Mitt bästa minne från Djurgårdsmatcher är nog annars den ovan nämnda 2-0-matchen och Jesper Janssons sena kvittering på Olympia 2004 i en match som slutade 1-1. Den kom i ett läge i slutet av april då HIF faktiskt befann sig nära botten av tabellen och Djurgården hade blivit mästare två år i rad.

Så tror jag det går för Djurgården:
Det bygge som har en uttalad målsättning att på sikt bli ledande i Norden är långt ifrån klart och inte redo att ta sig an toppen i år. Att man fortfarande tänker ett par år framåt i tiden visar väl inte minst försäljningen av Joona Toivio till Molde på försäsongen. Men med Erton Fejzullahu och Andreas Johansson i laget kommer man att ta sina poäng och kanske även en placering på övre halvan. Med tanke på spelaromsättningen och oklar startelvalär det dock dröja en stund under året innan man hittar rätt. Sen är frågan hur länge Erton stannar. I min mening är han seriens tredje bästa forward (efter Tobias Hysén och Moestafa El Kabir) och en stark vårsäsong kan göra honom högintressant för utländska klubbar i sommar.