Varbergs BoIS - Utsiktens BK1 - 1
Insikter från Utsikten
Varbergs BoIS fortsatt obesegrade under Roar Hansen.
Utsiktens BK blev något helt annat än Varbergs BoIS senaste segermatcher. Bois möttes av en motståndare med hög press från start och riktiga granitblock i försvaret. Varbergs tidigare framgångsrika kantspelare hade inte alls lika lätt att komma till i denna match.
Men chanser skapades ändå. Framför allt tänker jag på Kevin Nyarkos nickläge på Anton Kurochkins inspel och när Kurochkin själv hade ett jätteläge att placera in bollen i slutet på första halvlek. Men då hade hade Karl Bohm redan gett Utsikten ledningen på en frispark från 25 meter. De flesta förväntade sig nog ett inlägg men Bohm drog till direkt och bollen studsade försmädligt förbi Fredrik Andersson och in i mål. Var det någon som bommade där var det möjligen Andersson som kanske får ta på sig det målet.
I andra halvlek hade Isak Bjerkebo en jättechans när han blev frispelad i straffområdet men målvakten stod för en fin benparad. Utsikten hade i det läget fått matchen precis dit de ville då BoIS för det mesta fick anfalla mot ett samlat försvar och det blev mycket kamp och avbrott i matchen. Känslan var att detta var en match där BoIS inte skulle få något med sig.
Men Varbergs skulle ta kampen ända in i mål! Med en och en halv minut kvar av övertiden fick långkastare Broman (tack Tobbe!) läge från sidlinjen. En försvarare nickade bollen bakåt, Aulon Bitiqi nickade och via målvakten hamnade bollen hos Alexander Johansson (vem annars?) som med sedvanlig precision dunkade upp lädret i nättaket!
Avslutande insikter:
Att det någon gång skulle komma en liten “backlash”, vilket jag var inne på inför match, var kanske inte helt oväntat. Men Varbergs BoIS är fortsatt obesegrat under Roar Hansen och fick idag visa att man även kan kämpa ända in i kaklet och få med sig poäng fast spelet inte riktigt stämmer. Totalt sett såg det ändå betydligt bättre än under Linderotheran. Bollinnehavet och övrig statistik var i princip jämn förutom hörnorna som BoIS vann klart.
Psykologiskt kändes det oerhört viktigt att få med sin en poäng (vilket kändes som en halv seger) inför det nu två veckor långa landslagsuppehållet. Poängen i sig kan också visa sig viktig men även att i ett jämnt botten/mitten-skikt fortsatt ha “kontakt” (3 p istället för 6) med just Utsikten som ligger på platsen före i tabellen.
Alexander Johansson, denne klassgubbe! Men inte från start idag heller? Mot Landskrona ska han ha varit sjuk veckan innan vad jag hört men idag, kanske ville Roar inte ändra på en vinnande elva?
Men till nästa match ser jag Johansson som självskriven och då gärna tillsammans med Kevin Appiah Nyarko. Jag gillar Nyarkos fysiska spel som ofta bär frukt. Idag var det till exempel han som jobbade fram en boll som var på väg över kortlinjen till Anton Kurochkins chans i första halvlek. Men superettans assistkung (7 ass) är hittills bättre på att servera andra.
