Krönika: "En start som det är svårt att klaga på"
NÖJD. Thomas Askebrand ler efter 2-0 mot Falkenberg. Det hade han alla skäl för att göra.

Krönika: "En start som det är svårt att klaga på"

ÖIS - Falkenberg 2-0. ÖIS övertygade och vann komfortabelt i årets första match. En seger som ger mersmak - och som stärker förhoppningarna om att årets upplaga av Rödblått är något att räkna med, på riktigt.

November var senast ÖIS spelade en match. 4-0 segern mot Landskrona var slutet på den resultatmässigt bästa säsongen på tio år - men det var också det sista en rad spelare gjorde i ÖIS-tröjan.

För mycket har förändrats sedan november. Elva spelare har lämnat - elva spelare har anslutit. Det var alltså mycket som var nytt när ÖIS stegade ut på Valhalla IP - förutom ÖIS många nyförvärv fick vi även se Jacob Ericsson i Falkenbergs tröja. Thomas Askebrand mönstrade en 4-4-2 elva med totalt fem debutanter: Fredrik Andersson, Oliver Stanisic, Calle Wede, Victor Sköld och Freddie Brorsson.

Många hade hoppats på att få se Aílton Almeida - men en skada satte stopp för hans debut. Men trots stjärnans frånvaro på plan stog ÖIS upp bra mot allsvenska Falkenberg. De gulklädda hade mycket boll - men utan att skapa några större farligheter. ÖIS högerkant med Danny Ervik och Calle Wede var Rödblåtts utropstecken under första 45, speciellt Wede som var en frisk fläkt. Det nya anfallsparet med Brorsson och Sköld fick inte mycket uträttat.

Första halvlek fick en tråkig avslutning - Falkenbergs nye anfallare Nsima Peter fick linka av alldeles i slutet av halvleken och kunde därefter inte återvända till spel.  

Första halvlek var händelsefattig - men det var i andra halvlek det lossnade - och det rejält. De sista 45 minuterna visade vad ÖIS anno 2019 är kapabla till. 

Gustav Ludwigson äntrade planen när andra halvlek satte igång och tog då Freddie Brorssons plats. Ludwigson slet kopiöst, vann ständigt boll, löpte sönder Falkenbergs-försvaret och gav de rödblåa en annan tyngd i anfallspelet. När Tähti petade in 1-0 från nära håll efter en vacker chip från Jakob Lindström när en dryg timme hade spelats, var ÖIS ett lag som dominerade fullständigt över hela plan. Tio minuter senare revs Victor Sköld ner i straffområdet. En soklar straff som David Engström förvaltade kyligt till 2-0.

Publiken fick se ytterligare två spelare göra debut i ÖIS: Alexander Bernhardsson och Fredrik Zanjanchi, som byttes in med 20 respektive 15 minuter kvar att spela. Även Kalle Lindblad och Hannes Sahlin fick speltid i andra halvlek.

Efter 2-0 målet hade Falkenberg inte mycket att komma med - slutresultatet skrevs till 2-0, och det blev en start på 2019 som det är svårt att klaga på.

Det tål att upprepas: Andra halvlek var en hint om vad ÖIS är kapabla till 2019. Jag vet - det är dumt att dra för stora slutsaster från en försäsongsmatch - men att dominera mot ett allsvenskt lag som ÖIS faktiskt gjorde, stärker i vilket fall mina redan stora förhoppningar om ett framgångsrikt 2019.

Just speeden som ÖIS visade upp är kapabla att såra vilket superettan-lag som helst - jag har en känsla av att det är få lag i serien som kan matcha ÖIS i snabbhet. Dessutom törs jag säga att Rödblått har seriens bästa målvakt i Fredrik Andersson. Om Aílton dessutom motsvarar de högt ställda förväntningarna - ja då är ÖIS en stekhet aspirant på Allsvenskan 2020.

ÖIS är en klubb i kraftig medvind. Hypen kring laget är stor - och jag tror faktiskt inte att man får mycket bättre läge än så här. Så låt oss nu hoppas för en fantastisk säsong - för det finns starka skäl att hoppas på det.

Nils Cedmannilscedman@gmail.comTwitter: CedmanNils2019-02-02 16:32:00
Author

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK