Krönika: Det mest spännande ÖIS-laget på länge
ÖIS 2020 är en mix. En mix av det mesta. En tränare med erfarenhet från Crystal Palace, idel talanger varav en är, eller iallafall var, sedd som en av världens största för ett år sedan och ett par tunga, rutinerade pjäser. Efter en trevande start på lagbygget har det börja hända saker i ÖIS – och plötsligt har vi ett av de mest spännande ÖIS- lagen på väldigt länge framför oss.
Kevin Ackermann ler mot kameran. När fotot tas har 18-åringen (född 2001) precis skrivit på ett treårskontrakt med Örgryte. Supertalangen som är en av de yngsta allsvenska debutanterna någonsin med sina 16 år – som rankades som en av världens största talanger av den ansedda britiska tidningen The Guardian hösten 2018 (där Ackermann bland annat gjordes sällskap av Rodrygo, Real Madrids genombrottsman denna säsongen) och som endast var ett allvarligt hjärtfel från att flytta till Florens och Fiorentina samma höst – han har nu bytit Häcken mot ÖIS.
Förra veckan kom en annan Göteborgs-talang in i truppen. Sebastian Ohlssons lillebror, Samuel bytte Blåvitt mot Rödblått, även han, precis som Ackermann, född 2001. Samma dag passade även en annan lovande spelare, David Olsson från Elfsborg (född 1997), på att skriva på för ÖIS och utmana Fredrik Andersson i kampen om målvaktsplatsen i laget. Innan veckan var slut hade även lite rutin lagts till i truppen i form av 30-årige mittbacken Joakim Karlsson från förra årets topplag i Superettan, Jönköpings Södra.
För en dryg månad sedan såg det annorlunda ut. Ingen tränare var presenterad och ingen spelare heller. Grundstenarna i laget från 2018 och 2019 var borta. Spelare som Nikola Ladan och Julius Lindberg som ÖIS hade på sin radar valde de grönsvarta färgerna istället för de rödblåa. På twitter gnällde jag om att ingenting verkade hända på ÖIS-gården – ingen ny tränare, och inga nya spelare. Bara tapp, på tapp, på tapp.
Men jag skulle haft lite is i magen, så här när man tänker på det i efterhand.
För nu har det börjat hända saker. In har en ny huvudtränare i Keith Millen kommit, britten som har erfarenhet från Premier League med Crystal Palace, men som aldrig haft ett permanent huvudansvar för ett A-lag. Och just det, tdigare i dag fick Millen en assisterande i Miguel Beas som ansluter från Elfsborg. Spanjoren har tidigare varit ansvarig för ungdomsverksamheten i Malaga som under hans tid i klubben var ett La Liga lag och dessutom var han scout åt A-laget samtidigt. En liten kik på tweets från Elfsborg-supportrar ger känslan av att Beas är ett tungt tapp för boråsarna men ett stort tillskott för ÖIS.
Det har helt plötsligt kommit in massa nytt, massa spännande. Igor Krulj har verkligen börjat sätta någon slags plan i verket känns det som. Och det känns bra. ÖIS andas förnyelse, ungdomlighet och nysatsning. Och ärligt talat, med all respekt för de spelare som har lämnat tidigare under hösten – men jag tänker knappt på dem längre.
Under Thomas Askebrands era satsades det mestadels på rutin. Han lyckades bra sin första säsong, men sedan tog det stopp. Igor Krulj har kommit in och renoverat om helt. Fram, som sagt, med det ungdomliga –men samtidigt också ha kvar spelare som Daniel Paulson, Hannes Sahlin och Aílton. Jag gillar det. Att mixa ungdomens hunger med rutinens klokhet har väldigt ofta varit ett lyckat recept.
Det som också är spännande är hur unga lovande talanger från allsvenska klubbar och ungdomslandslag (i och med Ackermanns intåg i truppen har nu ÖIS spelare som tillsammans har spelat 92 ungdomslandskamper) väljer i Superettan och ÖIS. Att så är fallet tyder på att ÖIS ledning har gjort någonting rätt när det gäller den biten.
Herregud. Jag hade kunnat sitta här hela kvällen och rabbla upp alla frågor jag har. Ska Mohamed Said äntligen blomma ut? Ska Otto Peterson få en startplats? Hur kommer de hypade talangerna att lyckas – Kevin Fransson, Kevin Ackermann, Samuel Ohlsson, Robin Glavak, Lukas Browning? Kommer Joakim Karlsson styra upp mittlåset med sin rutin? Vad har Keith Millen för planer? Är det den hårda brottarfotbollen, det typiskt brittiska – eller är det nytänkande, fart och modernare tänk?
Jag vet att jag inte är den enda som har en hel del frågor. Men faktum är att ett lag som kändes ytterst svalt nu plötsligt har blivit väldigt hett – och vi är inte ens inne på försäsongen.
Mycket kan hända – likväl som jag borde ha haft is i magen när jag gnällde på twitter för en månad sedan, likväl måste jag ha is i magen nu. En ny tränarstab ska ta plats, få in sin filosofi och ett (nästan) helt nytt lag ska sättas. Men när ÖIS sparkar igång försäsongen 2020 imorgon förmiddag känns det som att det är ett av de mest spännande lagen ÖIS har haft på väldigt, väldigt länge.
Det är med en positiv känsla blickar mot säsongen 2020. Det här kan bli bra. Det här kan bli riktigt bra, till och med.
