Montpellier - Angers
Med nygammal anfallsduo som vapen
Måstematcherna rullar vidare för ÖIS. Ängelholm hemma är en ny sådan där Adam Rosén och George Mourad är avstängda, och hoppet får därmed ställas till fjolårets tandempar Emil Karlsson och Oskar Wallén.
Tabellpositionen är utsatt och ekonomin dålig – hösten är ovanligt mörk ovanligt tidig i år. Med fem matcher kvar så hänger nedflyttningshotet över oss som ett tungt regnmoln, oförmöget att skingra sig. Spelet haltar, målskyttet likaså, och nog behöver man inte vara en Nobelpristagare för att inse att risken att vi tvingas återstifta bekantskapen med Söderettan är påtaglig. Men än återstår fem matcher, och det finns stora chanser att reda upp den situation som vi hamnat i. En vinst i morgon vore en bra början.
Motståndet Ängelholm är ingalunda oslagbart. Kanske är det till och med ett extra passande motstånd just i det här skedet. Ängelholm befinner sig inte riktigt i det berömda ingemanslandet, men är heller inte indraget på allvar i bottenstriden. Motivationsmässigt borde det vara en rödblå fördel. Tränare Persson befogar dessutom över en brandskattad trupp och därtill innehåller deras försvar en del håll. Förvisso höll de nollan senast mot Östersund, men utöver den matchen så har de insläppta målen haglat tätt. Förhoppningsvis är luckorna som Ängelholm har en tendens att bjuda på precis det som vi behöver för att få målskyttet att lossna.
Ängelholm har skador på Omid Nazari och Rebin Assad, med flera, men framförallt märks avstängningarna på mittfältskaptenen Björn Westerblad och den offensiva kraften Muamet Asanovski. Dock är det ju så att även ÖIS har sin skörd av avstängningar i form utav Adam Rosén och George Mourad. Detta framtvingar nya ändringar i startelvan som under Marcus Lantz ledning skiftat utseende från match till match – så även denna gång.
Roséns frånvaro har en logisk lösning och stavas David Leinar. Allas vår Mr Incredible har stått utanför laget ett tag efter missade träning och det faktum att Rosén och Sahlin presterat väl. Rosén har dock sett lite svajig ut mot såväl Varberg som Degerfors och frågan är om ett byte inte hade varit befogat även om Rosén varit tillgänglig. Den funderingen slipper nu Lantz att ta. Leinar är den naturliga ersättare och hans rutin och ledaregenskaper kan dessutom komma väl till pass i den situation som vi är i.
Frågetecknen hittar vi längre fram, inte minst på mittfältet. Hattandet mellan 4-5-1 och 4-4-2 har fortgått sedan GAIS-derbyt och ser ut att fortsätta ett tag till. I morgon är baserat på Mourads avstängning en återgång till 4-4-2 sannolik. Jonathan Azulay stod dessutom för en väldigt svag insats senast vilket stärker den tesen. Det skulle innebära ett mittfält med Paulson, Lindström, Lundgren och Ohlsson, med Hedman som kanske främsta utmanare. Ett spelskickligt mittfält som måste våga ta initiativ, både gällande avgörande passningar och skott.
Mourads frånvaro är beklaglig, men inget ont som inte för något gott med sig. Avstängningen innebär att den nygamla anfallsduon Karlsson och Wallén för första gången sedan början av augusti. Wallén visade sin nytta i måndags då han bara behövde några minuter på sig att göra mål och sånär ordna fram en straff. Målfabrikationen svek i våras, men Wallén borde i mitt tycke ändå fått fler minuter på sig. Hans styrka i kroppen och straffområdet hade behövts i flera matcher och att han nu får chansen glädjer. Rimligtvis är han också taggad till tänderna efter den tunga tid som varit. Med Emil Karlsson vid sin sida finns vapen för att straffa Ängelholm och vi får hoppas att de två får samarbetet att fungera lika vägvinnande ifjol. Då finns chansen till tre poäng i denna nya måstematch.
