Napoli - Sampdoria3 - 2
Kross på läktaren, kryss på planen
Del två av trestadsderbyt är över och resultatet skrevs till 1-1 efter ett slumpmål och ett straffmål. Oddevold var det spelförande laget och det fanns chanser för att ha tagit med sig hela poängpotten till Uddevalla. Andreas Lind visade sig på tårna från minut ett och kan mycket väl komma att bli en klart tongivande spelare i Oddevold anno 2011.
Första halvlek
Det var Oddevold som tog tag i matchen direkt, ett grepp man släppte väldigt få gånger under matchen. Även om inget av lagen skapade särskilt mycket under de första 45 så visade gästerna att man ville och kunde vinna. En något ensam Andreas Lind, som dock gjorde ett mycket bra jobb med bollmottagningarna, fick det dock för svårt för att kunna skapa några egentliga farligheter och närmast var Robert Johansson som med en volleykanon borde fått spräckt nollan. Ett fint skott som förtjänade ett bättre öde, precis som FCTs högerytter hade ett fint läge som kanske också kunde resulterat i mål. Annars bjöd matchen på det ett derby brukar göra. En något mindre dos finlir och en hel del kamp där Oddevolds defensiva mittfält i Eirik Dybendal och Henrik Nikkilä stod upp bra, bättre, än Trollhättans dito.
Andra halvlek
I början på andra hade Trollhättan en bra period och man kunde etablera någon form av tryck mot Oddevold även om chanserna uteblev. Överlag gör Oddevold en mycket fin insats försvarsmässigt med få bolltapp och misstag, hög press samt fin inställning. Därför kom Trollhättans mål lite snöpligt efter dryga 20 minuter spelade. Oddevold tappade inte mod för detta, kanske var man stärkta av förra matchen, och kunde även kvittera rättvist även om målet på straff var något av en hjärnsläppsbjudning från FCT-försvaret. Efter målet var det spel mot ett mål och Oddevold kämpade för att avgöra matchen. Allt eftersom tiden led avmattades dock forceringen och efter ett antal ”skador” och övrigt förlorade matchen sitt tempo och spelades av, tillsynes till Trollhättans goda samtycke.
Sammanfattning
Matchen innehåller få riktigt vassa målchanser. Andreas Lind visar att han är startelvematrial genom sin styrka och undertecknad kunde knappt se några förlorade dueller mot FCT-försvaret som tog honom bryskt flertalet gånger. Vidare skapas ett annat spel när Ibrahim Tahini kommer in och kan hota på djupet tillsammans med en något mer släpande Lind. Nämnde Tahini verkar även byggt på sig något då han såg starkare ut i närkamperna än under vårsäsongen. Oddevold är det spelförande laget större delen av matchen och Trollhättan skall vara nöjda med sin poäng idag, trots det snöpliga straffmålet från Oddevolds sida. På läktaren var det inget snack. Det som Black Support mäktade med på Rimnersvallen var som bortblåst idag och man skanderade endast ett fåtal gånger, bl a efter ledningsmålet. Bohus Bataljon må vara något enformiga men det tar man igen i enträgenhet. Det måste även läggas en kommentar om det här med träningsmängd som diskuterats. Oddevold må träna färre dagar än andra lag men även idag går FCT på knäna i slutet av matchen. Kvalitet framför kvantitet?
Målen
1-0, Petrit Zhubi (’64)
En lång boll, som är nära att rensas undan ett par gånger, är nästan på väg ut över kortlinjen när Petrit retligt lyckas skruva in den från noll och ingen vinkel.
1-1, Joakim Jensin (’76, straff)
Ett vänsterinlägg ser nästan ut att försvinna ut i intet när en FCT-försvarare får den på ena handen, helt i onödan. Domaren, lika illa anpassad för ett derby som sist, ser inte men det gör assisterande. Straffen läggs säkert till höger.
Dagens !
Inställningen på plan och på läktaren, i god konkurrens med Andreas Linds one-man-show under stora delar av matchen och det är synd att han inte får peta in det avgörande målet i slutet. Henrik Nikkilä sköter även innermittfältsspelet med bravur.
Dagens ?
Det skapas lite lite. Kanske borde bytet där Ibrahim Tahini kommer in göras tidigare? Lind i anfallet vinner i stort sett allt men det finns få alternativ att spela på när duellen väl är vunnen.
