Jagiellonia Bialystok - Zaglebie Lubin0 - 1
Ödesdigra minuter sänkte b-betonat ÖIS
I den fjärde matchen kom den första förlusten. Ett ungdomligt och till stora delar reservbetonat ÖIS med en snittålder på 20 år föll mot Falkenberg efter att ha släppt in två mål på bara några minuter i inledningen av den andra halvleken.
Det resonerades inför om att Hans Prytz skulle vaska om i laget och vila några spelare inför lördagens derby. Helt rätt skulle det visa sig. Tunga namn som Abrahamsson, Bengtsson, Leinar, Lindström, Wallén och Karlsson inledde på bänken medan exempelvis Daniel Paulson (anfallare) och Henrik Carlsson (som innermittfältare) fick chansen från start. Startelvans snittålder landade på helt otroliga 20 år vilket såklart satte sina spår när matchen väl blåstes igång.
Under den första halvleken höll ÖIS i bollen stora delar av tiden och visade upp ett smånätt och elegant kortpassningsspel – dock utan att skapa så värst mycket. I avsaknad av Lindström och Lundgren på innermittfältet saknades det någon som kunde slå den avgörande passningen och istället fick vi se många längre bollar i djupled för Paulson och Yarsuvat att löpa på, som de förvisso gjorde energiskt men utan direkt resultat.
I minut elva fick vi 389 tappra själar på plats se ett utmärkt exempel på de små kombinationerna, när Carlsson och Holländer spelade sig förbi pressen och levererade bollen vidare till matchens bäste ÖIS:are: Sebastian Ohlsson. Ett relativt bra skott tvingade Jensen i Falkenbergsmålet att styra ut till en hörna som dock blev resultatlös. Ohlsson visade upp sina kvalitéer på nytt när han slog en genomskärare som gick igenom försvaret likt en varm kniv i smör, precis på Yarsuvats fötter. Ricky fick ett fritt läge men hans lyftningsliknande avslut räddades undan.
Falkenbergs farligaste chans kom efter en soloräd av Danny Ervik i den 17:e minuten där han tog sig förbi en rad försvarare för att sedan passa ut bollen till en lagkamrat på högerkanten – som slog ett till synes misslyckat inlägg i ribbans undersida. I övrigt var den första halvleken tämligen avslagen med mycket spel på mittplan men uddlösa attacker framåt, något som en hel drös med offsideavblåsningar var ett tydligt tecken på. Desto mer händer under den andra halvan av matchen.
Nästan omgående efter pausen gjorde Falkenberg 1-0 genom den specielle ÖIS-dödaren Victor Sköld. En längre boll av Ervik missbedömdes av Adam Rosén och nådde istället fram till Sköld. Fri med Andersson gjorde han inget misstag utan placerade kyligt in matchens första, men inte sista, mål. 2-0 kom bara två minuter senare via en frispark där Johansson i Falkenberg fick komma upp väl ostört i luften och nicka in bollen otagbart vid den ena stolpen. En mardrömsstart på den andra halvleken, kort sagt.
ÖIS fick nu trycka gasen i botten för att i första hand få till stånd en reducering men var alltför tama offensivt för att skapa något rejält tryck mot den halländska backlinjen. I den 70:e minuten bytte Prytz in Wallén, Karlsson och Bengtsson – och det var först då som måljakten kom igång på allvar. Scenförändringen var påtaglig och spelarna fick luft under vingarna då Wallén reducerade till 1-2 nästan det första han gjorde. Jensen lyckades inte hålla ett skott från Lindström utan släppte en lite retur, och när man ger Wallén ens tillstymmelse till ett finger tar han hela handen.
Efter reduceringen kom ÖIS in i en bra period och hade lägen för en kvittering. Rosén och Hawunger nickavslutade på varsin hörna och Emil Karlsson tåade iväg ett skott på en kontring iscensatt av Ohlsson. Något mer ÖIS-mål blev det dock inte. Den offensiva prägeln på slutskedet innebar också att gästerna fick utmärkta lägen till omställningar vilket de är hyperfarliga på. I den 86:e minuten utnyttjade de en sådan genom Stefan Rodevåg som kyligt lyfte in 3-1 bakom en alltför ivrig Fredrik Andersson i sin utrusning. Målet blev spiken i kistan denna ohyggligt kyliga vinterkväll på Valhalla – ÖIS förlorade för första gången det här året med siffrorna 1-3.
För att summera så stod ett ungt, oprövat lag med bara ett par spelare aktuella för den riktiga startelvan upp bra mot ett organisatoriskt mycket starkt Falkenberg som förvisso ställde upp med många unga spelare även de. Det som fällde ÖIS var dåligt fokus i försvarsspelet vid målen, men i övrigt var detta en jämn tillställning. Prytz kan trots allt vara någorlunda nöjd med det han såg, men avsaknaden av spelmakarna Lindström och Lundgren och deras passningsskicklighet var påtaglig och direkt orsak till ett trubbigt anfallsspel, och med ett sådant vinner man inte mot ett effektivt Falkenberg.
Nya tag tas istället till helgen, lördag närmare bestämt, då matchen med stort M spelas: den mot IFK Göteborg. En helt annan match, ett helt annat (bättre) ÖIS-lag. Under natten slickar vi såren efter den här förlusten, sedan börjar vi uppladdningen på allvar.
