Nu är vi med!
Segern mot Enköping var väldigt viktig både poängmässigt, spelmässigt och framför allt mentalt. Men efter detta kan det bli svårt att ta ut laget i fortsättningen...
OK, Enköping var inte bra. Faktiskt var de riktigt dåliga. Deras trupp klarar inte så många skador som de har just nu, så det lag de ställde upp med på långfredagen höll nog knappast mer än superettaklass. Men inte skall väl ÖIS behöva be om ursäkt för motståndarens bristande kvalitet? Tvärtom, det är bara att tacka och ta emot. Detta var precis vad vi behövde!
Problemen i de tidigare matcherna har varit många, men alla har verkat bottna i en ängslighet och osäkerhet hos spelarna som gjort att de inte lyckats prestera så bra som de kan. Det var därför det jag tittade efter i första hand, snarare än speltekniska detaljer: Hade killarna lyckats bemästra sin ängslan? Svaret måste bli ett klart ja. Nu vågade alla hålla i bollen och ibland prova lite svårare saker, alla visade sig och ville verkligen göra sig spelbara. Spelarna tycktes komma ut till matchen med en medveten föresats att ha en positivare inställning. När sedan motståndet var såpass mänskligt och allt verkade gå bra, då blev den här attityden mer naturlig och slog rot i det undermedvetna, det krävdes inte längre en medveten ansträngning för att hålla kvar den. Så tolkar i alla fall jag det nästan hörbara "klick" som tycktes gå genom laget vid 1-0-målet. Bitarna föll på plats, plötsligt var fotboll roligt och självklart igen. Det lyckade nedkämpandet av denna mentala drake tar jag med mig (som det så fint heter på tränarsvenska) som det viktigaste från denna match.
Rent spelmässigt fanns det också mycket att glädjas åt - i synnerhet förstås i jämförelse med de senaste två matcherna. Visst, uppspelen tenderar fortfarande att bli lite för omständliga. Det bollas runt ett tag i backlinjen, men när ingen visat sig ha någon bättre idé så kommer i alla fall en långboll. Men så länge dessa bollar är slagna med precision och faktiskt går fram allt som oftast (delvis pga dålig press från Enköpings backar på våra bollmottagande anfallare) så må det vara hänt. Och vi fick också se prov på en hel del lyckade kortare uppspel och framträngning via kanterna, som lovade gott inför fortsättningen. Rent allmänt var ÖIS passningsspel klasser bättre än tidigare, med bättre rörelse, större fyndighet och fler alternativ, och när killarna dessutom (men alltför sällan) höjde bolltempot så förvandlades motståndarna till statister.
Individuellt var det godkänt rätt över, med plus på ganska många håll. Centralfigurer i Sällskapet var Johan Anegrund, som redan tycks tillbaka i gammalt tryggt slag igen och stabiliserade vår backlinje; Markus Johannesson, som var en självklar kejsare på mittfältet, tog ett jättestort ledaransvar och styrde som han ville; och förstås Paulinho Guára, som gjorde två mål och var i högsta grad inblandad i det tredje (det var ju han som sköt i stolpen vars retur Edwin förvaltade). Men matchens gladaste överraskning var vår helt nykomponerade högerkant. Allsvenske debutanten Edwin Phiri (av klacken snabbt försedd med smeknamnet "Piri-Piri") spelade modern ytterback som om han aldrig gjort annat - och det kanske han inte har heller. Utan att släppa till något i defensiven (Enköping ställde honom dock inte på några större prov) var han föredömligt aktiv offensivt och överlappade ofta med David Marek. Överhuvudtaget fungerade samarbetet mellan dessa båda helt lysande, bättre än någon annan kantkombination vi haft de senaste åren. Och Marek själv sen... Det är bara för Martin Ulander att rikta in sig på att konkurrera om diamantspetsrollen. Så bra som Marek var på högeryttern igår har Ulas aldrig varit! För mig tar Marek, i hård konkurrens, priset som matchens bäste.
Förtjänar ett omnämnande gör också Eric Gustafsson, som gjorde en mycket gedigen insats på offmitten. Pricken över i för "Tallen" var förstås den briljanta stickaren fram till Paulinhos 2-0 (även om Pålles mottagning i steget av den stenhårda bollen och hans efterföljande iskalla avslut var ännu grymmare).
En liten kommentar om publiksiffran också: Över 4000, fantastiskt! Efter de ohyggliga två första matcherna befarade jag att det i värsta fall skulle bli 2500, men trodde på någonstans mellan 3000 och 3500. Att det blev över 4000 visar, i synnerhet med tanke på att det var början på en långhelg och många troligen var bortresta, att vår publikuppgång de senaste åren nu börjat hinna sätta sig. En del av de nytillkomna har hunnit bli såpass trogna att de går även när det känns tungt. Det är viktigt! (Men förhoppningsvis ställs vi inte på några fler sådana prov den här säsongen...)
Totalt sett var 3-0 mot Enköping, även om det fanns massor av skönhetsfläckar, en enormt skön seger. Nu är vi med, både poängmässigt, spelmässigt och framför allt mentalt. Att denna delvis reservbetonade uppställning tog för sig så bra skapar vissa problem för herr Hamrén i kommande laguttagningar. Marek bör få förnyat förtroende på högeryttern, vilket gör att Ulander får gå in i mitten. Tyvärr lär detta innebära petning av "Tallen", men man kan ju inte ha hur många gubbar som helst på planen samtidigt. Bosco och Jeffrey Aubynn får därmed konkurrera om vänsteryttern. Just nu känns Bosco strået vassare, det var länge sedan Jeff gjorde mer än glimtade till ibland. Frågan är också vad som händer när Afonso kommer tillbaka (nu ryktas det i pressen att han kan bli aktuell redan mot AIK). Enklast är väl kanske att ha honom som anfallare, släpande eller inte, istället för att knö in även honom på mittfältet.
Och slutligen vill jag förstås absolut ha kvar "Piri-Piri" i startelvan! Jag hoppas att Hamrén inte gör det lätt för sig och tar hans ungdom som ursäkt för att peta honom. Det underbara samarbetet Edwin-Marek på högerkanten vill jag ser mycket mer av! Tyvärr finns det dock en ytterligare komplikation: Det finns som bekant en regel som bara tillåter tre icke-EU-spelare i matchtruppen samtidigt. När Afonso är tillbaka har vi fyra i laget. Någon av Afonso, Paulinho, Bosco eller Edwin måste bort. Det är inte alltid så lätt att vara tränare.
Allra sist en aktuell fråga: Heter det egentligen zambier eller zambian, zambisk eller zambiansk? Läge att lära sig det en gång för alla...
