Om pyroteknik
Undertecknad skriver av sig lite personliga funderingar kring det där med eld och rök på läktaren, med anledning av det redan ökända "rabaldret i Balltorp" i onsdags.
Det finns många ÖIS-supportrar, i synnerhet i de yngre generationerna, som brinner (!) för pyrotekniska effekter på läktaren, och som tycker att detta är en central del av fotbollskulturen. Om det kan man ju tycka vad man vill. (Själv tycker jag att det visserligen kan se riktigt fräckt ut när man gör det rätt, men det är något jag kan ha eller mista, det engagerar mig inte nämnvärt.) Men att många tycker pyroteknik är vackert och viktigt, det är ett rent faktum och inget som går att ignorera. Bland Öisare under 20 år är pyroentusiasterna förmodligen rentav en majoritet. Samtidigt finns det bestämda regler från Svenska Fotbollförbundet som säger att pyroteknik på av dem reglerade matcher är förbjudet, annat än när den arrangerande klubben sökt och beviljats särskilt tillstånd. (Det är alltså själva klubben som måste ansöka, inte enskilda supportergrupper.) Vid överträdelser bestraffas klubben med böter, som varierar med förseelsens grad men ibland kan uppgå till avsevärda summor. Anledningen till förbudet är självklart de uppenbara risker som finns med ett okontrollerat användande av brinnande eller rykande föremål mitt i en folkmassa, dessutom på ibland lättantändliga arenor.
Den här krocken mellan å ena sidan reglerna, å andra sidan mångas starka önskemål har ofta lett till problem. Otaliga är de allsvenska matcher där förbudet har trotsats och enstaka personer eller hela grupperingar använt pyroteknik mitt i folkhavet. Faktiskt leder förbudet till att det blir avsevärt farligare när det väl eldas, eftersom de som håller i pjäserna inte vill åka fast och kanske bli bötfällda eller avstängda, utan gömmer sig i folkmassan, trots riskerna. Men i ÖIS tycks vi ha haft turen att begåvas med lojala supportrar, som sätter klubben före egenintresset och inte vill ytterligare tynga ner Sällskapets ansträngda ekonomi med eldningsböter. Så när som på något enstaka fall har det aldrig eldats otillåtet på ÖIS tävlingsmatcher, något klubben förstås är mycket tacksam för. (Däremot har Balders Hage Tifo i gott samarbete med ÖIS vid några tillfällen sökt och fått tillstånd för organiserad pyroteknik.)
Av tradition har träningsmatcherna på försäsongen varit ett tillfälle när pyroteknikens vänner kan få lite utlopp för sin passion, en chans att elda av sig det värsta innan säsongen börjar; en säkerhetsventil om man så vill. På träningsmatcher gäller nämligen inte förbundets eldningsförbud, då bestämmer de inblandade klubbarna och arenaägaren själva reglerna. Om ÖIS uttryckligen har godkänt den pyroteknik som använts på försäsongsmatcher, eller om de bara har valt att låtsas som ingenting, det vet jag inte. Men det har hur som helst eldats en hel del på försäsongen, såväl i år som tidigare, utan att klubben har haft några synpunkter efteråt. Men så kom då incidenten i matchen mot Falkenberg på Förbovallen i onsdags. "Rabaldret i Balltorp" går rakt in bredvid "kalabaliken i Kvissel" på listan över tragikomiska händelser i ÖIS supporterhistoria, ögonblick som blivit minnesvärda av helt fel anledning.
För dem som inte var på plats i onsdags var detta vad som hände:
En grupp sjungande supportrar hade parkerat på en av de små läktarna som finns uppmonterade längs Förbovallens bortre långsida. (Välsjungande var de dessutom, detta kan mycket väl ha varit den bästa försäsongsklack ÖIS någonsin haft. Har ni tjuvtränat under vintern, pojkar?) Redan under första halvlek användes en del pyroteknik, inte minst i samband med ÖIS båda mål, men utan att det vållade nämnvärda problem för några andra än möjligen anstiftarna själva. Men när andra halvlek började tändes en rökutvecklare som uppenbart var alldeles för kraftig för den här typen av sammanhang. (Någon nämnde att den egentligen var avsedd som nödsignal för båtar.) Det tog lite tid innan den kom igång på allvar, men så småningom bolmade det upp stora moln av tjock orange rök. Först tömdes klackläktaren där röken hade börjat. Sedan spred sig molnet bort längs sidlinjen och drev övrig publik allt längre bort mot kortsidan. Och slutligen vällde röken in även över planen och täckte stora delar av den med fortfarande förbluffande täta dunster. Domaren blåste snart av matchen, då det inte gick att se bollen och förmodligen inte heller att andas särskilt bra. Vinden var svag till obefintlig och temperaturen lite under nollstrecket, vilket tydligen är värsta tänkbara förhållanden. Röken låg kvar länge, länge, och det tog nog i alla fall tio minuter innan matchen kunde återupptas. Även därefter, större delen av återstoden faktiskt, hängde röken kvar en bit ovanför våra huvuden som en orangeröd dimma, vilket gav matchen en något spöklik inramning.
Att tvingas avbryta en match och att få sin publik utsatt för ett sådant obehag är naturligtvis mycket olustigt för ÖIS, och det är inte alls förvånande att klubben nu reagerar. I ett uttalande på sin hemsida (se länk) säger man bland annat:
Tack för Ert stöd.... MEN vi accepterar under inga omständigheter pyroteknik på våra matcher. Detta gäller samtliga matcher!
Reaktionen är som sagt inte överraskande utan fullt förståelig. Men jag tycker ändå att den är olycklig, på två sätt. För det första är uttalandet formulerat som om pyroteknik hela tiden har varit strikt förbjudet även på försäsongsmatcherna, vilket förstås skulle innebära att de som eldade i onsdags gjorde sig skyldiga till ett övertramp i sak och inte bara i omfattning. Men det har som sagt använts pyroteknik vid sådana här tillfällen tidigare, utan synbar reaktion från klubben, så det där med "under inga omständigheter" kan omöjligt stämma. Säkerhetsansvariga som var på plats hade heller inte, så vitt jag såg, några synpunkter på det mer småskaliga eldande som ägde rum i första halvlek.
För det andra så vore det dumt att underskatta den verkliga passion för pyroteknik på fotbollsläktaren som en del är besjälade av. Att bara fördöma den och tro att det är en tillfällig trend som snart går över, det är helt fel sätt att hantera problemet. Jag är tyvärr övertygad om att denna passion kommer att finna sig ett utlopp oavsett hur många förbud man inför. Bättre att hålla försäsongsventilen öppen, och därmed belöna de rödblå pyroentusiaster som hittills lojalt har nöjt sig med detta andningshål och avstått från att elda i Allsvenskan som så många andra lags fans, än att även ÖIS börjar drabbas av eländet med okontrollerat eldande på allsvenska läktare, med risk för helt katastrofala följder. På en träningsmatch av den här typen är det trots allt inte mer folk än att de som eldar kan hålla sig för sig själva, och att alla som besväras av röken enkelt kan gå därifrån.
Däremot är det helt oacceptabelt med en så klumpig hantering som i onsdags, där publiken som helhet och till och med spelarna och själva matchen blev lidande. Självklart var det inte med avsikt det blev så här, vilket representanter för den ansvariga grupperingen också bekräftat på klotterplanket. Men det vore ändå väl på sin plats att gruppen, eller de enskilda personer som var direkt inblandade, går ut med en mer officiell ursäkt till ÖIS och sina medsupportrar, till exempel på grupperingens hemsida. Gör man bort sig så till den grad så får man stå för det.
Som avslutning några ord om Balders Hage Tifo, vår officiella tifogrupp. Jag är inte medlem i gruppen och skall väl egentligen inte uttala mig för dem, men jag vill bara understryka att BHT alltid har varit ytterst ansvarsfulla när det gäller pyroteknik. Man har ett mycket gott förhållande till ÖIS representanter och ser vad jag förstår alltid till att stämma av med klubben innan man eldar, även när det "bara" handlar om träningsmatcher, B-matcher och liknande. En del Öisare tycks ha gjort en koppling mellan BHT och det som hände i onsdags. Någon jag råkade överhöra tyckte till exempel att "om det är sånt här det frivilliga inträdet går till, då vete sjutton om jag lägger några mer pengar". Men Balders Hage Tifo hade alltså inget med saken att göra. De har ju också visat genom åren att de klarar att hantera pyroteknik på ett bra sätt och hade knappast gjort en sådan blunder. Jag hoppas bara att tifogruppens goda rykte inte får sig en helt oförtjänt knäck av detta, utan att de åtnjuter fortsatt fullt förtroende från såväl klubben som den rödblå allmänheten, och även kan få fortsätta att ordna organiserade pyrotekniska tifon vid de få tillfällen per säsong då det är aktuellt.
Nu släpper vi det här och ser istället fram emot en mycket löftesrik säsong - utan otillåten pyroteknik, men med massor av härliga rödblå målfyrverkerier!
