- -
Örgryte-IFK Göteborg 3-2
Ola Toivonen förde upp ÖIS på kvalplats.
Att möta IFK Göteborg de senaste åren har varit som att stångas mot en vägg. Man jobbar och sliter, men när slutsignalen kommer så står man där med blodig panna och utan resultat. Nu var det dags för andra bullar, den här gången hade ÖIS de berömda marginalerna på sin sida och tillsammans med en imponerande insats av hela laget så kunde Sällskapet äntligen stå som segrare i ett derby. Det var dock en uppställning som inte kändes igen från start. Sören Börjesson valde att ställa upp enligt 4-5-1 och överraskade därmed de flesta.
Matchen bjöd inledningsvis på mer kamp än skönspel. Det var tuffa dueller och inte alltid så många passningar som gick rätt. Den första chansen kom när Andres Vasques slog ett inlägg, som Marcus Berg sköt utanför från bra läge. Matchuret hade segat sig fram till den 23:e minuten när Ola Toivonen tacklades ojust 25 m från mål och fick frispark. Anders Prytz, Magnus Källander och Ola Toivonen samlades kring bollen och det var den sistnämnde som sköt. Bollen seglade i en elegant båge över muren och in strax under det högra krysset. Plötsligt far tankarna till Agne Simonsson, Sören Börjesson och Afonso. Ola kan föra traditionen vidare och bli den nye frisparksspecialisten som vi längtat efter. Den som kan avgöra matcher ur ingenting och skänka lite glamour till den gråa serielunken.
Ledningen höll sig i åtta minuter. ÖIS tappade bollen högt och IFK ställde om blixtsnabbt. Niclas Alexanderssons genomskärare från mittlinjen passerade Elias Storm och Marcus Dahlin för att nå fram till Marcus Berg. Skottet studsande in i mål via Dick Last och ställningen var 1-1. Precis före paussignalen osade det katt. Andres Vasques slog ännu ett inlägg som Marcus Berg fick både tid och utrymme att nicka mot mål, men Dick Last får upp högerhanden och lyckas med en vinkliknande rörelse styra bollen till hörna. Snacka om räddning!
Andra halvlek hade knappt kommit igång när Robin Ganemyr spelade till Ola Toivonen. Ola fick ostört avancera framåt och kunde med en läcker vrickning frispela Ailton, som inte tvekade det minsta utan sköt direkt och skottet smet in vid vänster stolpe. Nu var tydligen den magiska stunden inne – i väntan på den blåvita forceringen – så drev Ola Toivonen själv bollen över planen, höll undan för Pontus Wernbloom och spelade ut till Dominic Yobe på högerkanten. Det fanns plötsligt en jätteyta i straffområdet och med Magnus Källander på språng så satt passningen perfekt. Magnus fick bollen lite för långt ifrån sig vid mottagningen, men hade gott om tid att placera in det förbi en chanslös Bengt Andersson.
Nu bytte IFK in Jonas Wallerstedt och gick över till något som mest såg ut som 3-4-3. Precis som i första halvlek låg Andres Vasques bakom det mesta som Blåvitt skapade. Hans fina inlägg ställde till stora bekymmer för ÖIS-försvaret och med 11 hörnor i andra halvlek, så fick man ett rejält tryck på Sällskapet. 3-2 kom också ganska snabbt. Det var firma Vasques/Berg som med inlägg från vänster och nedtagning på bröstet samt ett välriktat skott, såg till att Marcus Berg blev tvåmålsskytt.
Efter reduceringsmålet hade IFK fem bra avslut och bl a fyra hörnor på raken. Närmast var inhoppare Wallerstedt med en nick tätt utanför, men när det inte blev utdelning så kom pressen av sig lite och efter ett tumult med samtliga spelare inblandade – t o m målvakterna, så blev det lugnt för ett tag. Tumultet uppstod när Ailton träffades av en hand i ansiktet och blev liggande samtidigt som IFK försökte komma igång med ett snabbt inkast, men domare blåste av. Ailton var inte nämnvärt skadad och Niclas Alexandersson blev rasande på Ailton. Resultatet blev en varning per lag, vilket hjälpte upp antalet till totalt 9 st i matchen. När så 4 minuters stopptid inleddes, så tog också dramatiken ny fart. Jonas Wallerstedt nickade utanför, IFK ville ha straff när bollen studsade upp på Elias Storm, Sören Börjesson blev uppvisad på läktaren för att kastat in en boll på planen (när han snarast försökte ta emot den från en bollpojke). Riktigt hett blev det när Jonas Wallerstedt nickskarvar fram till Stefan Selakovic som sätter bollen i nät, men då har Wallerstedt använt armbågen i luftduellen med Elias Storm och målet blir helt riktigt bortdömd. Strax efteråt går slutsignalen och en härlig seger är bärgad.
Matchhjälte är givetvis Ola Toivonen som är inbladad i alla tre målen. Vinnarinstinkten hos lånen Martin Strömberg och Elias Storm betyder mycket i ett derby. Valter Tomaz Jr comeback var också viktig, hans kompromisslösa inställning förtjänar både respekt och beröm. Dick Lasts snabba reflexer och alerta spel hade också stor del i vinsten.
Till skillnad från valdagens röda förlust, så blev det nu en röd vinst. Ska vi tro på det omvända ödet, så kommer det nu att vankas (minst) fyra framgångsrika säsonger för Lirarnas Lag. Nåja, i nuläget är glädjen över derbyvinsten kortvarig. På torsdag väntar Öster, då är det en riktigt viktig match…
