Hämnden är ljuv
ÖIS reserver tog en gruvlig revansch för 2-5-förlusten mot Frölunda i förra veckan. 5-1 skrevs storsegern till.
-----
Västra Frölunda B - Örgryte IS B 1-5 (0-2)
Måndag 6:e augusti, Ruddalen, Göteborg
0-1 Patrik Elmander
0-2 Atli Thorarinsson
1-2 Niclas Löfgren
1-3 Patrik Elmander
1-4 Savo Drobac
1-5 Patrik Elmander
Thomas Perstedt
R Bärkroth - M Björkqvist - A Thorarinsson - Niklas Meyer
Daniel Lohm
Patrik Sandström - David Marek
Savo Drobac
Patrik Elmander - Ronny Turner
(70) Björkqvist -> Eric Gustafsson
(76) Bärkroth -> Robin Ganemyr
-----
Jag missade första halvlek, men enligt uppgifter spelade ÖIS riktigt bra. Att det var väldigt mycket bättre än förra mötet mot VF framgick ju redan av halvtidsresultatet. 1-0-målet av Elmander var tydligen VF-målvaktens fel, han drällde ut en retur rakt i gapet på Patrik. 2-0 av Atli skall däremot ha varit "ett riktigt snyggt mål", men några närmare detaljer fick jag inte.
3-1 gjorde Elmander ensam med målvakten, efter att Ronny Turner mycket snyggt hade direktskarvat bollen. Fyran av Savo var ett råläckert frisparksmål, inskruvat i högra krysset från strax utanför straffområdet. Femman slutligen var en fin lyftning av Lohm från mittplan och ner bakom backlinjen. Tre man sprang på bollen, två Öisare och en VF-back, men först kom Elmander och sköt distinkt in bollen bakom målvakten.
Det var befriande att se bra ÖIS-spel igen, det var ett tag sedan. Passningsspelet flöt bitvis riktigt fint, med snabba kortpassningar och ständiga löpningar i luckorna. När dessutom Elmander gjorde mål på allt han snuddade så var segern en självklarhet.
Defensivt var det också stabilt, med en för dagen dominant Lohm som god hjälp till backarna. Enda problemen hade vi när VF slog lite längre bollar bakom backlinjen, som Arash Talebinejad och i synnerhet Niclas Löfgren sprang på. "Storken" Björkqvist var inte riktigt i slag, så det uppstod farliga luckor på dessa bollar. Storken blev sedermera utbytt mot "Tallen" Gustafsson.
Perstedt i mål hade trots allt en del att göra och gjorde det mycket bra. Han ser oerhört stabil ut, och med sin pondus skrämmer han slag på de VF-anfallare som kommer nära. Det känns mycket tryggt att ha en sån andremålvakt!
Bärkroth var också bra, såväl offensivt som defensivt, och Atli var stenhård och stabil. Unge Niklas Meyer på vänsterbacken tätade också bra bakåt, men vågade inte gå med upp i banan. Lohm har vi nämnt, han var stabil och förtroendeingivande idag i sin defensiva mittfältsroll, var ofta inblandad i uppspelen och höll sig föredömligt spelbar. Patrik Sandström på högermitten var enligt uppgift riktigt bra i första halvlek, men i den halvlek jag såg var han inte med så mycket i spelet. Sista kvarten, efter att unge Robin kommit in (ett ganska anonymt inhopp), fick han gå ner på högerbacken och gjorde det bra.
Marek på vänstermitt var helt OK, men i vanlig ordning ganska dålig på att hålla kanten. Tjugo minuter in i andra halvlek bytte han plats med Savo och spelade sedan offensiv mittfältare. Därifrån rörde han sig över stora ytor, deltog på ett bra sätt i anfallsspelet och tycktes trivas betydligt bättre med den friare rollen. Savo var inte så bra, det jag såg. Inte så att han föll ur ramen, men han glänste inte direkt, varken som offmitt eller vänstermitt. Däremot skall han förstås ha massor av överbetyg för den läckra frisparken till 4-1!
I anfallet var Elmander riktigt bra, sprang mycket, vann närkamper, spelade vårdat men var framför allt hyperfarlig. Ronny Turner däremot hade det svårare. Han deltog på ett fullt godkänt sätt i spelet där framme, men åstadkom inga farligheter.
Det var riktigt skönt med den här segern! Efter två dåliga A-matcher och stortorsken mot VF i B-laget senast var det mycket viktigt att fördriva den negativa trenden, och det gjorde våra reserver med eftertryck. Frölundas lag var kanske aningen sämre än den riktigt starka uppställning som spöade oss sist, men de var långt ifrån dåliga. Det var inte de som förlorade matchen utan ÖIS som vann den. Mycket bra gjort, mycket viktigt för lagmoralen och inte minst mycket skönt att skåda för en på sistone hårt prövad supporter. Tack, ÖIS!