Möt den nya redaktionen del 2
Fortsättning på intervjuerna med den nya redaktionen.
Fredrik Hansson, vem är det?
Fredrik Hansson är en 24-årig lärarstudent och Öisare sedan barnsben. Efter 6-7 framgångsrika säsonger i Sveriges finaste pojklag årgång -86 följde en tenniskarriär med blandade framgångar, lyckad skolgång och 4,5 år på Göteborgs Universitet med såväl samhällskunskap som internationella relationer på menyn. Fast egentligen har det väl inte hänt så mycket. Kärleken till sporten och världens vackraste fotbollsklubb finns kvar, lika orubblig som Jocke Karlssons aggressiva löpningar och Sören Börjessons knorrade frisparkar.
Jag skulle beskriva mig själv som en typisk Öisare. Ni vet en sådan där som uppskattar vacker fotboll, fastnar mer för en bicykleta i krysset än tre poäng och som tycker det är viktigt att vara schysst mot domaren. Allt det där som kännetecknar en äkta Öisare vill jag vara. Samtidigt ljuger jag sämre än jag skriver. Två gånger i mitt liv har jag gråtit rakt ut i luften, utan hämningar eller en tanke på hur min omgivning uppfattat mig. Det var inte då jag, som 10 årig trög men teknisk forward, ramlade på en iskall grusplan någonstans på Torslanda och skrapade upp mina knän. Inte heller var det första gången jag blev dumpad av klassens sötaste tjej på en regnig skolgård i östra Göteborg. Inte ens då jag tog studenten och världens längsta sommarlov väntade mig som naiv tonåring grät och bölade jag.
Nä, det skulle dröja ända fram till år 2004 innan alla mina känslospärrar för första gången brast och exploderade i ett kaos av tårar, lycka, lättnad och oändlig tacksamhet. Det var slutsekunderna av det allsvenska kvalet mellan ÖIS och Assyriska. ÖIS hade gjort sin sämsta säsong på flera år under Jukka Ikäläinen och alla förhoppningar om att överraska, att bli ett topplag, hade grusats i en orgie av långbollar och missade passningar. Ställningen var 0-0 och Assyriska var på väg upp i allsvenskan.
Då klev han fram, Tryggvi Gudmundsson. Islänningen som inte blivit den frälsare som alla hade hoppats på innan säsongen. Han klev fram och snubblade in ett av de fulaste, konstigaste, mest turliga mål jag någonsin hade sett. Men det spelade ingen roll. ÖIS klarade kvalet och jag slungades ut i ett känslohav utan motstycke. Resten är historia. Sådan är jag som ÖIS supporter.
Det skulle dröja fram till 2008, 3-0 mot Väsby och en kollapsad läktare innan jag på nytt skulle få uppleva samma känsla, men det tar vi en annan gång...
Vad vill du uppnå med ditt skrivande här på SvenskaFans?
Det kanske låter lite pretentiöst, men det är i alla fall min förhoppning att bidra till att höja kvalitén på de texter som skrivs här på ÖSF och kanske med lite mer av ett känslomässigt, ibland humoristiskt perspektiv på tillvaron som Öisare i den bergodalbanelika värld vi befinner oss i som supportrar.
Vad kommer du främst att inrikta dig på i textväg här på sidan?
Vid sidan av de ordinarie match- och inför-rapporterna, spelarbetyg och liknande planerar jag att skapa en spalt där en personligare betraktelse av ÖIS och superettan 2010 kommer att beredas plats, men ingenting är klart och vi får se vad som händer...
_________________________________________________________________
Berätta lite om dig själv Axel.
Jag heter Axel Ohlsson, är 24 och studerar till journalist på GU.
Hur länge har du varit Öisare och hur blev du det?
Sen Johan Elmander lobbade över en utrusande Anders Bogsjö och bredsidade in 3-0 mot Elfsborg i öppen kasse sommaren 1999.
Vilket är ditt bästa ÖIS-minne?
Alla ögonblick med Afonso i röd tröja.
Vad tror du att du kommer kunna tillföra till redaktionen?
Förhoppningsvis skriva lite spännande artiklar och hålla intresset uppe kring ÖIS.
________________________________________________________________________
Vem är Andreas Kristensson?
Det är en 18-årig kille som studerar ekonomi, och även planerar att göra det efter studenten i sommar. Mitt absolut största intresse är sport och har varit så i hela mitt liv, ända sedan barnsben. Öisare har jag alltid varit, förutom en mörk period i mitt liv när min storebrors kompis lurade mig att hålla på Blåvitt. Värsta två dagarna i mitt liv. Jag fick upp ögonen för rödblått ordentligt i början av 2000-talet, när 40 000 personer knöddes på betongburken och allt var sådär härligt som man drömmer om att det ska vara. Efter det har jag varit fast, och kommer så vara i resten av mitt liv.
Du kommer att verka som redaktör – hur känner du inför det?
Väldigt inspirerande och spännande förstås. Det är en helt ovan roll för mig, men med lite hjälp från övriga redaktionsmedlemmar så är jag övertygad om att det kommer att flyta på bra. Det känns som en bra grupp innehållande väldigt mycket kompetens, och tillsammans kan vi skapa något riktigt bra.
Vad kommer vi att få se förändringar här på Örgryte SvenskaFans?
En hel del. Målet är att skapa ett livfullare och aktivare ÖSF, och det finns många vägar att ta för att uppfylla det. I textväg så kommer ni att få ta del av fler texter med friare karaktär. Vi kommer att satsa på fler intervjuer och reportage för att ge er en sådan bra bild av Örgryte IS vi bara kan. Nyhetsbevakningen kommer dessutom att utökas så att den täcker fler plan inom ÖIS.
Utöver det så finns det några saker, ej textrelaterade, som kommer att förändras. En sådan sak som omröstningar kommer att bli ett mer frekvent inslag på sidan. Det låter smått men de små förändringarna kan skapa en positiv helhet.
Sedan så är vi öppna för förslag. Har ni några idéer på inslag som ni tycker skulle vara intressanta – tveka inte att delge dem till oss via mail till orgryte.svenskafans@gmail.com.
