Östersund - Örebro
Inför Örgryte - Falkenberg: hemmasvagt mot bortastarkt
Då Syrianska på söndagskvällen vann hemma mot Sundsvall tappade vi kvalplatsen. Ett återtagande så snart som möjligt är att önska, något som sker vid seger hemma mot Falkenberg imorgon.
Har alla firat klart efter segern mot Öster för några dagar sedan? Bra, för i den här serien är det snabba tag som gäller. Imorgon är det dags för ännu en livsviktig match när hallänningarna från Falkenberg förflyttar sig cirka 10,16 mil och stämplar in på Gamla Ullevi. Huruvida hemmaplan är en fördel kan man om man utgår från statistiken ifrågasätta. Faktum är att Falkenberg är ett utav seriens absolut giftigaste bortalag. Endast ÖIS, Norrköping och Sundsvall har håvat in fler poäng än morgondagens motståndare. Falkenberg är dessutom ett utav de två lag som har lyckats få med sig fler poäng på borta- än på hemmaplan. Vilket det andra är? Ett lag vid namn Örgryte IS.
ÖIS oförmåga att knipa trepoängare på Gamla Ullevi, eller trepoängare överlag egentligen men vi inriktar oss på hemmaplan i den här texten, är högst oroande. Ens hemmaplan ska rimligen vara ens borg som det så ofta kallas, ens fästning där motståndarna, med publiken i ryggen, bara ska besegras. Så har det inte sett ut. Ifall det handlar om tillfälligheter, oförmåga att styra matcher eller någon mental blockering låter jag vara osagt. Vinster hemma i Götet måste börja komma, framförallt om vi tar det faktum att det främst är kvalplatsen vi kämpar om, där laget från Superettan i princip måste vinna på hemmaplan för att ha en chans, i beaktande.
Vinst i fredags blev det glädjande nog, och faktum är att tre utav de senaste sex hemmamatcherna har renderat i tre poäng. En uppåtgående trend, alltså. Det är dock fortfarande en lång väg att vandra tills vi hamnar i en region brukligt för ett topplag. En vinst imorgon vore därmed högst önskvärd, inte bara för de tre poängen som vinsten resulterar i, utan för att pumpa in lite självförtroende i killarna inför hemmamatcherna i fortsättningen, bland annat mot Norrköping och Sundsvall som mycket väl kan komma att avgöra den här jämna, spännande och högst oförutsägbara serien.
Vad gör då Falkenberg till ett sådant bra bortalag? Spelfilosofin, först och främst. Falkenberg är bra på det de gör, vilket är att till stor del rikta in sig på att försvara och sedan ägna sig åt kontringar. Måhända inte så trevligt för ögat i alla stunder, men väl så effektivt. Med spelare som Daniel Alexandersson (nu skadad som tur är), Mikael Boman och kobran Stefan Rodevåg som anfallsalternativ finns alla förutsättningar för ett lyckat omställningsspel. När de sedan lyckats göra ett mål är de väldigt duktiga på att backa hem, stänga ytor och göra det förbannat trångt och svårt för motståndarna. Att FFF skulle ha någon annan plan imorgon är svårt att tänka – det kommer alltså en svår uppgift för Jannes mannar. Att vi inte är i toppslag spelmässigt gör den här matchen än mer läskig på förhand..
Övrigt värt att nämna angående gästerna är att det svänger friskt om dem. Eller vad sägs om 0-4 mot Syrianska och i omgången efter 4-0 mot Landskrona? Håll i hatten alltså, för imorgon kan det bli åka av, åt båda hållen.
Om vi då flyttar fokus till något betydligt mer angenämt, ÖIS, så finns det inte mycket nytt att rapportera. Ifall det inte inträffar något oförutsägbart på matchdagen lär några ändringar i startelvan inte att ske med tanke på att kontinuitet är Janne & Jannes ledord. Frågetecken finns över hela banan, men då nollan har hållits i två matcher i följd lär samma manskap få chansen igen. Att ändra på ett vinnande konceptet är som bekant inget omtyckt drag i tränarbranschen.
Skademässigt finns endast Sebastian Johansson och Tommy von Brömsen uppskrivna på listan. Det innebär att övriga är tillgängliga, vilket innebär att spelare som Adam Eriksson och Luka Mijaljevic helt sonika petas. Något chockerande i mina ögon då det finns en del spelare på bänken som inte når upp till nämndas kapacitet. Detta är som sagt enbart enligt mitt tycke och smak, men håller ni inte med om att Luka känns betydligt hetare och vassare än Nico? Speciellt det valet övergår mitt förstånd.
Medan mittbacksparet känns gjutna i cement finns fler frågetecken kring ytterbackarna. Både Valter och Danny kommer mer till sin rätt centralt och skulle kunna bytas ut mot förslagsvis Anklev och Eriksson, något som jag förespråkar. Men så har vi ju det där. K-O-N-T-I-N-U-I-T-E-T. Ändringar där är en högoddsare i klass med att Mellqvist INTE lufsar med händerna framför sig efter en sisådär fem-tio minuters spel.
Gustafssons och Thorsteinssons vara eller icke vara på mittfältet är en fråga som bjuder in till diskussion. Att de precis som i fredags kompletterar Zavadil och Anderberg kan vi räkna in, oavsett hur mycket kritik vi häver ur oss. Förhoppningsvis känner de själva att de måste höja sig ett snäpp eller två och motbevisar oss. Thorsteinsson borde rimligen vara målsugen efter både ribb- och stolpträff, och ett avslut innanför ramarna den här gången säger vi inte nej till!
Kapten Anklev hade ett fint veckoslut med seger både mot DJ Rude Boy och Öster, och ytterligare en skalp i form av en seger, och gärna ett mål, mot Falkenberg får gärna läggas till listan. Då tid till träning knappt funnits de här dagarna finns helt enkelt inte tid till att träna in förändringar. Anklev och Santos bildar därmed fortsatt anfallspar, hur illavarslande det där samarbetet än ser ut. Ni som har hängt med i mina skriverier det senaste vet att jag förespråkar björnen på högerbacken istället där han får ut mer av sitt riv och slit. Det lär dock inte bli möjlighet förrän en riktig träningsperiod infinner sig, vilket det gör i månadsskiftet mellan matcherna mot Ängelholm och Sundsvall. Till dess: heja pappa ÖIS! Må ett mål och lite självförtroende infinna sig i din kropp snarast.
Truppen:
Peter Abrahamsson, Victor Skoglund, Christofer Bengtsson, Danny Ervik, Dennis Jonsson, Robin Jonsson, David Leinar, Valter Tomaz Jr, Markus Anderberg, Markus Gustafsson, Alexander Mellqvist, Jakob Olsson, Alex Perreira, Steinthor Thorsteinsson, Pavel Zavadil, Björn Anklev, Nicolas Sandberg, Álvaro Santos
