Storstryk mot Molde
Örgryte kammade liksom rivalen IFK noll mot Molde.
[Se även direktrapporteringen.]
ÖIS inledde piggt mot Molde och båda lagen skapade några halvchanser inledningsvis. Efter tio minuter och nästan hela halvleken ut handlade det sedan nästan bara om Molde. Visst kunde baklängesmålen ha undvikits genom ett bättre organiserat försvar, men Molde hade ett halvdussin chanser som var minst lika bra som de som ledde till mål.
Molde spelade sitt vanliga spel med bollar över motståndarnas backlinje för snabba starka forwards att springa på i vältimade löpningar. En relevant jämförelse är hur ÖIS mötte dessa löpningar jämfört med hur IFK gjorde det i förra veckan. ÖIS saknade skam att säga en Erlingmark, som kunde hålla de bakre leden i schack och tillintetgöra forwardslöpningarna. Moldes mittfält består av kvicka, tekniska spelare som gärna fyller på och ges de ytor som idag mellan mittfält och försvar så firar de stora triumfer. Det har fler svenska lag än ÖIS fått erfara i la Manga genom åren. Det ska också sägas att Molde idag var bättre än mot IFK, även om de fick god hjälp av Örgrytes virriga försvar.
Perstedt avvärjde nämnda frilägen berömvärt, han kom ut i rätt ögonblick och gjorde sig stor, dessutom stoppade han ett antal avslut som inte var frilägen. Visserligen lades de flesta avsluten rakt på Perstedt, ändå gjorde han en bra match. Det för dagen rakare mittfältet hängde inte med och Molde kom alldeles för ofta igenom mellan ytterback och innerback. Det var bara Johannesson som höll uppe kvaliteten något. Owusu gjorde en klart godkänd insats men fick för dåligt understöd av Björkqvist i den första halvleken. På topp var Hemberg för ensam, men gjorde det bra med de få bollar han fick trots hård uppvaktning.
Den andra halvleken var jämnare, delvis beroende på lägre tempo från Molde men också på grund av att ÖIS flyttade upp spelet och genom sina fyra byten fick större tyngd i spelet framåt. Lohm gjorde ett bra inhopp och var mer kreativ och stabil än Kuzev, som tillsammans med Marek vägde för lätt och inte alls kom någon vart mot ett mycket välorganiserat och ettrigt Moldeförsvar som pressar tätt och intensivt över hela banan. Även Fredholm och Elmander byttes ut. Av de utbytta var det endast Elmander som stundtals glimtade till och lyckades hitta rätt med passningar i djupled. Ulander fick mer uträttat som mittfältare och Karlsson på topp var aggressiv och kunde hålla i bollen bättre än Fredholm. Efter bytena var det till och med ett smärre ÖIS-övertag och man skapade ett par ordentliga farligheter.
Att Molde klämmer in två mål i halvleken kan vi tillskriva ett individuellt misstag - av ÖIS annars bäste spelare Johannesson - som inte får göras mot ett så kontringsskickligt lag som Molde samt ett olyckligt självmål.
Utöver de spelare som nämnts, så gjorde Tomaz Jr en hygglig insats i försvaret.