Gott Nytt År?
Så här vid årsskiftet känns det alltid passande att skåda in i framtiden lite grann. Vart är ÖIS på väg? Tyvärr är det en ganska dyster vision kristallkulan visar.
Härom veckan tillkännagavs att Sällskapet gick ca 10 miljoner back på driften 2001. På sina håll har detta mottagits med förvåning, rentav bestörtning. Men det enda som är förvånande är själva förvåningen. Som alla som hängt med ett tag vet så har ÖIS gått någonstans mellan 6 och 10 miljoner minus varje säsong de senaste åren. Varför skulle 2001 bli ett undantag?
Men bara för att resultatet är väntat så kan vi inte ta det med ro. Tvärtom börjar det ständiga underskottet övergå från en molande bakgrundssmärta till ett akut sjukdomstillstånd.
Underskottet har traditionellt täckts med spelarförsäljningar. Den här vintern säljer vi ingen, men det finns pengar kvar från fjolårets Mackan- och Elmander-överskott. Det räcker för att klara i år och kanske, kanske ett år till (men det är nog tveksamt). Men hur länge till kan ÖIS fortsätta så här? Inte så länge, är jag rädd. Allt fler tecken tyder på att fotbollens ekonomiska bergsklättring har passerat toppen och är på väg ner igen. Det är nu bara de allra största och rikaste klubbarna som kan fortsätta sprida sedlar omkring sig som det värsta konfettitifo. De andra börjar få problem. Efterfrågan på spelare har redan minskat, och det är inte svårt att se en framtid där ingen är beredd att betala annat än för de yppersta toppspelarna, där i övrigt bara Bosman-spelare värvas.
En omöjlig ekvation
Vad händer med ÖIS i det läget? Ja, om inte intäkterna kan ökas så måste lönerna sänkas, och det drastiskt. För enkelhets skull, räkna med att truppen består av tjugo spelare. För att spara tio miljoner måste då varje spelare sänka årslönen (brutto) med 500.000! I Expressens genomgång av lönenivåerna i Allsvenskan härom dagen kunde man se att ÖIS löner redan var bland de lägre. Snittlönen låg långt under 500.000, så långt under att man nog inte når upp dit ens om man räknar med arbetsgivaravgiften. Ekvationen går inte ihop. Inga spelare skulle vilja stanna i ÖIS om de bara fick så mycket betalt som vi hade råd med. Den bistra sanningen är att ÖIS nuvarande inkomster inte räcker till för att bedriva elitfotboll, annat än genom spelarförsäljningar.
En liten ljusglimt, om det nu är en sådan, är att de flesta allsvenska klubbar delar ÖIS situation. Det finns knappt någon som klarar sig utan spelarförsäljningar, europacup-pengar eller andra extraordinära inkomster. Det finns därför mycket som talar för en allmän sänkning av lönerna den dag man inte får sålt sina spelare längre. Och om alla sänker lönerna samtidigt så får vi inte den exodus av spelare som skulle bli om ÖIS gjorde sänkningen ensamma.
Publikkrisen kan betyda slutet för Sällskapet
Men ÖIS drar in mindre pengar än sina konkurrenter, det är där skon klämmer. Sju miljoner i sponsorintäkter 2001, det har ökat varje år sedan Mats Strömberg tog över. Men det är ändå inte alls en bra siffra. Lägg därtill att vi har allsvenskans lägsta publiksnitt. Intäkterna måste öka, annars är Sällskapets dagar som elitklubb räknade!
Ännu en räkneövning: Säg att nettoinkomsten per åskådare och match är 100 kr. (Det är förmodligen ganska högt räknat, det säljs inte så värst mycket mat och dryck på Gamla.) För att täcka de tio miljonerna behöver totalpubliken då öka med 100.000. Räknar vi bara med allsvenskan så kräver det en snittökning på 7700 åskådare per match. Dvs ett publiksnitt kring 12000. Inte så troligt, va?
Men mer publik skulle också göra det lättare att locka sponsorer, sånt hänger ihop. En ökning på, säg, 3000 pers per match skulle redan göra en väldig skillnad. Och kombinerar man alla dessa faktorer - publikökning, sponsorökning och sänkta löner - då kan man få ner underskottet till sådana nivåer att en enstaka spelarförsäljning eller europainkomst kan trygga verksamheten i många år framåt. Det är dit vi måste nå!
Det har pratats i alla år om att en publikökning är önskvärd. Men numera är den inte bara önskvärd, den är ett måste! Jag skulle faktiskt vilja uttrycka det så här drastiskt:
Får vi inte upp publiksnittet till allra minst sextusen inom tre år, då är Örgryte IS tid som elitklubb slut.
Extrapengar
Skulle vi sälja någon spelare för stora pengar så förlängs fristen, förstås. Men just nu har vi ingen i laget som...
[fortsättning i del 2]