Intervju: Mats Björklund - del 1 av många
Vi pratar med ÖIS klubbdirektör. I det här avsnittet handlar det om organisationen på kansliet, och om klubbens ekonomi.
Du är klubbdirektör. Vad innebär det?
- Jag har, kan man säga, fått styrelsens uppdrag att vara övergripande ansvarig för klubben. Så det är både ekonomin, till viss del marknadsföring och jag har ett visst ansvar även för det sportsliga. Jag är helt enkelt ansvarig för det mesta, och framför allt då det som är här uppe på Öisgården.
Du är heltidsanställd?
- Ja. Sedan har det blivit så rent praktiskt att mycket av den sportsliga biten sköter våra tränare, och även då Stefan Allbäck. Stefan är med mycket som sportchef, eller vad man skall utnämna honom till. Men vi jobbar väldigt mycket ihop. Stefan tar mycket av det sportsliga, liksom tränarna, men egentligen har styrelsen lagt det yttersta ansvaret på mig. Men rent praktiskt har jag kunnat koncentrera mig mer på marknadsbiten och administration här uppe, och ekonomin.
Du var ekonomichef innan?
- Nja, jag var kassör i många år, med början någon gång i början på nittiotalet. Januari 2000 började jag på heltid. Från början var det meningen att jag bara skulle jobba med ekonomin på heltid, för på de åren, på tio år, så gick vi från en omsättning på tio miljoner till trettio miljoner. Och det visade sig, och det gör det fortfarande, att det behövs folk som är med dagligen för att kunna driva en sådan här förening. Det går inte på ideell basis. Vi har ju i dag en kassör i form av Bengt Dahl, som är utsedd av årsmötet. Men han har ett civilt arbete, precis som jag hade förr i tiden, och det är för mycket pengar i omlopp för att bara sköta det på kvällar och helger.
Hur många heltidsanställda är det på Öisgården?
- Ja, om du tänker administrativt så är det idag fem heltidsanställda. Det är två på kansliet, en ekonomikille på heltid, jag själv, Micke Ljungberg (marknadsansvarig, red anm)... och så har vi hjälp nu av ytterligare en kille på marknadssidan, som är projektanställd ett antal månader. Det är fem fasta, och så ytterligare en då.
- Sedan kommer då den sportsliga biten, och vaktmästare och sånt. Och då har vi fyra personer runt A-laget på heltid, vi har två kring U-laget, vi har en ungdomskonsulent. Det blir sju... Vi har två vaktmästare... nio... så har vi två fysio, de är anställda på lite olika villkor men mer eller mindre heltid. Då är vi uppe i elva. Plus de fem, det blir sexton personer som jobbar här på Öisgården.
- Sedan har vi ett antal heltidsanställda spelare också. Jag tror vi har nämnt någon gång att vi är ca 40-45 heltidsanställda i föreningen. Men administrativt alltså fem, fem och en halv. Resten tillhör sporten.
Stefan Allbäck är inte heltidsanställd?
- Stefan avlönas inte på något sätt av ÖIS. Han gör jobbet ideellt. Han har ju sin byggnadsfirma. Han lägger ett stort arbete just på det sportsliga.
Och ordföranden, Anders Lundberg, han är inte heller anställd?
- Nej.
Honom ser man sällan i media. Är det avsiktligt, att ni har tonat ner honom lite?
- Nej, inte avsiktligt på något sätt. Han har ju ibland varit med i media när det gällt att ha synpunkter på saker och ting. Men det är klart, han har ju inte haft den fokusen på sig som Blåvitts ordförande. En negativ fokus nu på slutet...
- Men det blir ju lite så med den arbetsfördelning som vi har gjort. Stefan, och i viss mån jag, har tagit det här med spelarköp och spelarförsäljningar. Runt laget är det mycket Stefan som är talesman. Journalister ringer till Stefan. Och vi tycker att den arbetsgången är ganska bra. Det är klart att ordföranden kan ta det också, men då gäller det att han är insatt. Anders har också ett civilt arbete som kräver väldigt mycket tid. Han är väl insatt i det mesta, men det dagliga har Stefan skött.
Vi går över till ekonomi. 2001 gick ÖIS 17 miljoner back på driften, bortsett från spelarförsäljningar. Stämmer det?
- Jag vet inte om det var riktigt så mycket som 17. Jag tror vi fick det till kring 14.
Förbundets siffror, som jag tittade på idag, säger 14,9. Siffrorna från årsmötet sade drygt 17. Hur som helst - det är ju enormt mycket! Är det lönerna som gör det?
- Ja, den stora posten är lönesidan. Med skatt och sociala avgifter så uppgår det till den absolut största utgiftsposten. Men om man räknar procentuellt... Jag vet att utomlands har de tagit beslut i en del storklubbar att lönerna inte får överstiga en viss procent av omsättningen. Och det gör det definitivt inte i ÖIS. Men visst är det en stor post. Säg att 60% är löner av vår omsättning på 30 miljoner.
Tittar man på de senaste årens driftsminus - 1998 9 miljoner, 1999 7, 2000 14, 2001 då 15 - det går åt fel håll. Varför då?
- Ja, lönerna har gått upp på spelarsidan. Trenden har varit uppåtgående de senaste åren, för att i år plana ut eller kanske t o m vika ner lite. Vi ser någon form av topp i alla fall på lönesidan. Och så är det ju internationellt också, alla försöker hålla nere lönekostnaderna.
- Men det beror inte bara på lönerna. Det är också så att organisationen runt en allsvensk klubb har blivit större och större. Vi har ett antal fler personer på Öisgården än vi hade för tre år sedan. Sedan har vi valt att satsa hårt på att ta upp egna produkter, vilket gör att vi har en väldigt professionell organisation runt vårt ungdomslag och juniorlag, med heltidsanställt folk. Det har också gjort att lönekostnaderna totalt sätt ökat för att kunna skapa den organisationen.
Ungdomssatsningen är större idag än för ett par år sedan?
- Ja, i hur man bedriver den är den större. Och det finns ett större intresse idag i att vara med i ÖIS. Vi kan se på ungdomssektionen, som vi kallar det från femton år och nedåt. Den har bara blivit större de senaste åren. Fotbollsskolan, där man är sex-sju år första gången man är med, där har det tidigare kommit kanske 20-30 spelare som vill vara med. I år stod där över sextio ungar. Intresset är mycket större för ÖIS. Och det är klart att skall man ta hand om dem så krävs det fler ledare. Även om de inte är avlönade i några stora mängder så skall det det till mer material och allting. Ungdomssektionen växer, både när det gäller ekonomi och antal spelare.
- Sedan när vi tar elitsatsningen, från juniorlag och uppåt, från sexton när man börjar gymnasiet, där har vi en strategi att ha det så professionellt som möjligt för att försöka få fram duktiga unga spelare. Men all den satsningen är ju inte gratis. Om vi vill ha en landslagsspelare från Smålands Stenar i Örgryte för att han skall kunna gå i vårt fotbollsgymnasium, då krävs det en lägenhet för att han överhuvudtaget skall kunna leva här. Men i gengäld så ser vi ju de framgångar som juniorlaget hade i år. Förhoppningsvis genererar det A-lagsspelare i framtiden, och då är det ju värt pengarna man lagt ner, om man kan få fram ett antal spelare per år.
- Nu har vi ju avtalet med Brasilien, men för övrigt så har vi lyft upp fyra egna spelare i år och två förra året. Vi har egentligen inte värvat någonting på den svenska marknaden på flera år.
Nej, det var väl Jeff som var den siste.
- Ja, det är Jeff då. Men inte i år och inte förra året, utan vi lyfter upp egna istället. Det tycker vi är en bra strategi, men det är klart att det kostar en del att genomföra det.
Till del 2
