Lagbanner
Fokus på historiens vindslag, Bärkroth och GAIS stundande konkurs 2014
Flytta på oss igen? Tveksamt va, nu när gräset är grönt och allt.

Fokus på historiens vindslag, Bärkroth och GAIS stundande konkurs 2014

Den här torsdagen riktar vi strålkastarna mot bland annat Bärkroth-familjen, Emil Karlssons parhäst och våra kära lillebröder. Allt på ett bräde!

Jag vet att det har skrivits, kommenterats och twittrats så till den grad av det knappast kan ha gått någon rödblå obemärkt förbi, men vad fasen. Våra historieböcker är något att vårda ömt och vara stolt över, så jag poängterar det igen. I tisdags för 120 år sedan gick startskottet för fotbollen inom Sveriges gränser. Och det var ÖIS som hade fingret på avtryckaren. Lyckans Soldater utgjorde den andra halvan av aktörer som rodde i hamn den första officiella fotbollsmatchen, men hur lyckliga de var efter slutsignalen tål ju att funderas på med tanke på att det var Idrottssällskapet som avgick med segern. 120 år. 43 829 dagar. Det ni. 
 
^_^
 
2 151 hittade till Ruddalen i söndags, majoriteten ÖIS:are, och de utav oss som hade ögonen öppna noterade att några kända ansikten var på plats. Däribland en av mina absoluta favoriter som burit den röda tröjan på 2000-talet: Robert Bengtsson Bärkroth. En gravt underskattad högerback som stämplade in punktligt varje dag och utförde sina uppgifter noggrant, plikttroget – och bra. Dessutom var han klok nog att spela i tröja nummer två, precis som sig bör för en högerback. Sådant ger pluspoäng i min bok. Att uppfostra en son som får för sig att spela för det blåvitrandiga laget i staden, däremot, genererar i en hel hög med minustecken.  Nå, man kan ju fråga sig hur det står till med klubbkänslan egentligen för Bärkroth Jr., för även han syntes till på Ruddalen. Har han månne kommit till insikt om vilket som egentligen är hans hjärtelag? Sent skall syndaren vakna.
 
^_^
 
Boka in den 19:onde juni i er kalender. Fast ändå inte. En träningsmatch mot IFK Göteborg är då inplanerad på Hjällbovallen, och ett derby är naturligtvis ett givet besök. Dock spelar Sverige-Frankrike den dagen vilket är en ovälkommen krock så det skulle inte förvåna ifall datumet kommer att ändras. Eller så blir det en förmiddagsmatiné – med Sverige som avslutning på kvällen. Oavsett skall det bli roligt att möta lillebror igen – nerven i samband med (riktiga) derbyn är något av det som jag saknar mest med tillvaron i division 1.
 
^_^
 
Förresten, på tal om syndare. Även Jakob Olsson skymtades i söndags. Har han redan tröttnat på tillvaron på den mörka sidan av Delsjömotet? Ska vi tolka hans närvaro som ett publikt rop på hjälp? Kanske. Eller så njöt han bara av utsikten.
 
^_^
 
Medan Emil Karlsson har blivit lika självskriven på den ena anfallspositionen som Ray-Ban-glasögonen på Göteborgs befolkning, är platsen bredvid honom up for grabs. Johan Hedman fick chansen senast men tog den inte utan är inledningsvis mer lyckad vid tangentbordet än på gräsmattan. Vägen ligger nu åter öppen för Oskar Wallén som rimligtvis borde få starta på lördag mot Trollhättan. Och baserat på veckans eskapader är Kodesonen i form. I tisdagens U21-match där Lärje-Angered stod för motståndet (ÖIS-seger med 5-1, Sebastian Johansson och Henrik Carlsson övriga målskyttar) dunkade Wallén in inte mindre än tre baljor – något han gärna får upprepa till helgen. Trollhättan kommer gissningsvis att ligga på sin vakt och fokusera på kontringar vilket stundtals torde innebära en rödblå press med många inspel i straffområdet. En sniper av Walléns kaliber kan då vara bra att ha, tänker jag mig.
 
^_^
 
Förutom det uppenbara i form av att i tur och ordning Santos, Gustafsson och Olsson lämnat oss för dem, plus att Aubynn numer spelar där – finns det inte väldigt många likheter med GAIS och ÖIS (årgång 2009)? En skadad målvakt under försäsongen som nödgade en värvning. En sportchef med vissa administrativa svårigheter. Ett alltför optimistiskt satt publiksnitt. En brassestjärna som inte levererar och nu även går skadad. En oaktsamt skött ekonomi. Och en tabellplacering i de nedre delarna. Frågan är med andra ord inte om utan snarare när GAIS går i konkurs. Följer de våra fotspår bör det bli i början av 2014. Väggarna kommer närmare...
 
^_^
 
När Häcken nu får en ny arena lyfts diskussionen kring var de ska spela under året ombyggnaden sker, 2013. Om de själva får välja blir det Gamla Ullevi men det får följder av att ett lag tvingas lämna då fyra lag är ett för mycket. Och där kommer ÖIS in i bilden. Zorich skrev det klokt i forumet, att det behövs kontinuitet i arenafrågan för att bygga upp vår identitet. Ett hattande mellan Valhalla och Gamla Ullevi är definitivt något att försöka motarbeta. Men om vi nu ponerar att vi blir tvungna att flytta på oss, vilka krav bör vi ställa då? För att Vippen egentligen inte är ett gångbart alternativ kan vi väl alla vara överens om. Att det blir ekonomiskt gynnsamt är givetvis det primära, men det krävs även förbättringar läktarmässigt. Tak över ståplats och bättre faciliteter känns som det mest akuta, men visst finns det mer än så uppskrivet på ”att göra-listan”. Gamla Ullevi är tvivelsutan att föredra och värd att kämpa för. Stå på dig Mats Janson & co!
 
^_^
 
Måndagen var en enda stor hyllning till Arne Hegerfors kändes det som, och det är bara till att instämma i hyllningskören, ta av sig den imaginära hatten och säga tack till Arne för alla oförglömliga referat och klassiska citat. I sin avskedsföreställning visade även Arne sin klass, till skillnad från när han låses in i Canal + källare och ges uppgiften att kommentera en spansk kvällsmatch, då han lämnat lite övrigt att önska, kan vi väl säga. I derbyt var han dock mycket bra, men det slank allt en lite groda ur hans mun. Peter Ijeh har inte spelat i ÖIS Arne. Du tänkte nog på en annan lite rund, lätt avdankad anfallare – Álvaro Santos. Men jag förlåter dig för det. Du har trots att gett mig och alla andra svenskar så mycket glädje. Tack för det.  
 
^_^
 
Vilken pånyttfödelse Björn Anklev har fått. Pappa ÖIS har startat sju matcher och hoppat in i fyra, som offensiv ytter, och det i Allsvenskans offensivt skickligaste lag som stoltserar med en tredjeplats. Hur många av er såg det komma när han glidtacklade runt och spred inlägg hos oss på högerbacken 2010? Jag är genuint glad för Björns skull, för han är en sympatisk människa som till skillnad från vissa andra inte lämnade för uteslutande för egen skull, utan för ÖIS skull.
 
^_^
 
Till sist – vad är det egentligen som döljer sig under matchannonsen till Trollhättan-matchen? Baserat på de ansikten som dykt upp hittills, kan det vara något Hall of fame-liknande? Har ni några gissningar?

Andreas Kristenssonandreaskristensson@live.seankristensson2012-05-24 20:50:00
Author

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK