Redaktionens julkalender #18
Det har blivit dags att öppna lucka nummer 18 i redaktionens julkalender och under den döljer sig varken någon spelare, tränare eller match. Nej, där lyfter vi istället fram oss supportrar och en specifik match i synnerhet.
Det har redan hunnit bli den artonde december och julafton är blott några dagar bort. Under veckan som kommer ska de sista julklapparna inhandlas, gröten kokas och skinkan griljeras. För att inte tala om granklädningen, om man inte redan har gjort det.
Säsongen 2009 - den var emellertid inte mycket att hänga i granen. Nej, det var ett helvetesår. En uppryckning skedde förvisso efter Åge Hareides intåg men det räckte inte hela vägen fram vilket gör att minnesbilderna från det året är dunkla. Förutom på en punkt. Det som skedde på planen vill man helst förtränga, men det som skedde på läktaren är värt att lyfta fram och minnas med värme. Det fantastiska tifot och stämningen i premiärmatchen mot GAIS och det i övrigt starka stödet från oss alla på läktaren trots misären på planen är något att vara stolt över.
En match under säsongen sticker ut från mängden och förtjänar att hyllas lite extra. Jag pratar naturligtvis om bortamatchen mot Elfsborg. Detta var den första matchen efter sommaruppehållet och ÖIS var fast beslutna att efter den katastrofala vårsäsongen som gav två poäng på tolv matcher, bärga den första trepoängaren. Elfsborg vann med 3-0. Redan i paus ledde boråsarna med 2-0 efter mål av Ishizaki och Keene, och fem minuter före slutsignalen fastställde Bajrami slutresultatet.
De tillresta hängde inte läpp för det. Kanske inombords, men de visade det inte. Efter att domaren Sven-Martin Åkesson blåst av matchen fortsatte de att sjunga "vi ger aldrig upp, vi älskar ÖIS". Och fortsatte. Och fortsatte. Och fortsatte. Långt efter slutsignalen, långt efter att övriga Borås Arena tömts på folk stod de på bortasektionen kvar och förkunnade sin kärlek och sitt stöd för Örgryte IS. De gjorde det så vackert, så varmt och så inlevelsefullt att Marcus Allbäck och övriga laget kom ut från omklädningsrummet och tackade för stödet en gång till. Dagen efter kom det upp en meddelande på ÖIS hemsida som delvis löd:
”Vi är enormt tacksamma över det stöd vi har från fansen och mot Elfsborg senast var det gåshud hela matchen igenom när man hörde hur dom på bortaplan, totalt överglänste hemmalagets fans i 90 minuter. Vi förlorade med 0-3 och blev inropade av fansen som aldrig gav sig. Helt otroligt och vi kommer aldrig att ge oss heller utan kämpa till sista sekunden för att kunna klara av att rädda oss kvar i högsta serien.” - Marcus Allbäck
Starka ord från Allbäck, men så var också detta något utöver det vanliga. Den 6/7 2009 var en lektion i supporterskap. Få lags supportrar stannar kvar långt efter slutsignal, än färre gör det efter en flermålsförlust som förankrade sitt lags sistaplats i tabellen. Ni som var där förtjänar en eloge för er eminenta stöttning tillika kärleksförklaring till ÖIS. Det gör även ni andra som inte var på plats just den dagen men som envist stått vid ÖIS sida under de senaste årens turbulens. Vi ÖISare må inte vara flest, men ingen kan ifrågasätta vår passion för Wilhelm Fribergs skapelse.
Det är matchen mot Elfsborg ett ypperligt exempel på.
Inferno Örgrytes filmklipp #1
Inferno Örgrytes filmklipp #2
Inferno Örgrytes filmklipp #3
Utomståendes filmklipp