Carolina - Boston4 - 6
Seger i toppmötet inför storpublik
Vissa kvällar är bättre än andra. Den här är svårslagen. Inför 3037 personer, säsongsbästa och fler än exempelvis GAIS hade senast mot Kalmar, slog ÖIS tabelltvåan Lund med 2-0 och tog ytterligare ett kliv mot Superettan nästa år. Avgjorde matchen gjorde blott 17-årige Henrik Carlsson.
Anfall är bästa försvar. Så resonerade uppenbarligen Hans Prytz inför kvällens stekheta toppmöte på Gamla Ullevi och ställde upp med inte mindre än fyra anfallare: förutom Emil Karlsson och Oskar Wallén även Johan Hedman och Ricky Yarsuvat på yttermittfältet. För att rida vidare på den offensiva vågen startade Tommy Lycén, den oberäknelige, på högerbacken vilket satte ens stackars nerver i en än jobbigare situation. Ska man gå under ska man göra det med en smäll.
Matchen, den på förhand så hypade, inledde högst knackigt utan att något lag tog tag i händelserna. ÖIS inledde dock fokuserat och kom runt inte minst på högerkanten varpå halvlägen skapades, medan Lund i huvudsak fokuserade på att ligga rätt i sina defensiva, låga positioner och använda sig av den lite längre bollen bakom den rödblå backlinjen. I den 23:e minuten skapas också matchens hittills farligaste chans då en djupledsboll sånär leder fram till ett Lund-mål, men Abrahamsson – tillbaka i målet – kom ut i sinom tid och fick petningen från Niclas Öberg på sig, bort från straffområdet.
Istället är det ÖIS som tar ledningen, och det i matchminut 28. Efter att Emil Karlsson ryckt sig förbi på högerkanten skapades det en hörna – och på den ringde det bakom Otto Martler. Filip Holländer stod för leveransen och där, löpandes mot den första stolpen, dök både Oskar Wallén och David Leinar upp, varav den förstnämnda fick pannan på bollen och styrde den in i mål via Martlers fingertoppar. 1-0!
Walléns åttonde mål för säsongen livade upp vad som annars var en seg halvlek, där fenomenet som vi sett så många gånger förut återuppstod: två bra lag som i stora drag tog ut varandra. Skönspelet uteblev för att istället bli en halvlek präglad av kamp, nervositet och en boll som alltför ofta befann sig i luften. Inte heller skapades några chanser av värde åt något håll, varpå halvleken slutade 1-0 till rödblått.
Den andra halvleken bjöd dessvärre inte på någon omedelbar ljusning. ÖIS-försvaret agerade virrigare än en hönsgård som kalasat på det hembrända och nervösa sorl genom publiken gick gång efter annan. Först testade Camara Jönsson från distans som tvingade Abrahamsson att stöta ut bollen till en hörna, och därefter rann Nunez Cona igenom och kom helt fri med Abrahamsson, men Peter den store lyckades parera petningsförsöket förbi honom. Inledningen lovade dock allt annat än gott, med ett ÖIS-lag som var alltför långt och agerade osäkert och stirrigt.
Efter hand kommer dessbättre ÖIS in i matchen på nytt och börjar vinna dueller mot de fysiskt starka bortaspelarna. Med 56 minuter spelade skapar de också ett giftigt läge genom Filip Holländer, en av matchens giganter, som vinner en närkamp på egen planhalva och kommer i numerärt likaläge offensivt. Passningen ut till Karlsson sitter på foten, men Skövde-sonen sviks återigen av sin touch och får inte med sig mer av situationen än en hörna.
Matchbilden i helhet präglas fortsatt av en nerv som går att ta på, både på läktaren och på planen, med följd att vi huvudsakligen får se ett ställningskrig. Lund flyttar dock fram positionerna, om än försiktigt, allt eftersom klockan tickar på då en förlust vore förödande för dem, men skåningarna är påtagligt uddlösa framåt samtidigt som Leinar och Jonsson styr försvaret med järnhand och står för stabila insatser. ÖIS å sin sida får större ytor att operera på i och med det lite offensivare motståndet men saknar likt sin motståndare skärpan fram mot mål.
I minut 76 är en kvittering nära förestående via ett skott utifrån efter att ÖIS schabblat bort ett superbt kontringsläge genom ett missförstånd mellan Karlsson och Hedman. Skottet går lyckligtvis en halv meter utanför. Sex minuter senare slår Holländer en väl avvägd boll bakom Lunds backlinje som Emil Karlsson, precis som vanligt, toklöper på. Karlsson kommer också förbi sin försvarare och får iväg ett skott som hade orsakat en rejäl mittbena på Martler ifall bollen gått på mål – dessvärre gick det rykande skottet istället någon meter över.
Minuterna går och segern kommer allt närmare, men i slutet når som så många gånger förr hjärtat halsgropen i ren och skär panik. Med 89 minuter på klockan får Lund ett utmärkt frisparksläge bara någon meter utanför straffområdet som Mårten Nordbeck tar hand om. Den storvuxne inkhopparen gick på kraft rakt i muren, och returen sköt Stefan Ilic utanför. I slutet uppstår kontringar för ÖIS; bland annat kommer Emil Karlsson sopren efter en fullständigt magnifik rensning av Leinar men Otto Martler gör sig stor och räddar. En stund senare kunde dock Martler och Lund inte stå emot längre.
Inbytte Sebastian Johansson jobbade fram en frispark strax utanför straffområdet, och när alla väntade sig en kort passning bakåt i plan tog Johansson frisparken direkt och lade fram den i djupet till Emil Karlsson som, efter lite bekymmer, petade vidare i sidled till Henrik Carlsson som bara har att sätta foten till. 2-0! Carlssons första A-lagsmål ledde fram till ren och skär eufori såväl på som utanför plan. Supportrar, ledare, spelare; alla kramades och jublades till dess att de inte orkade längre. Kort därpå blåses matchen av och glädjen når då sitt klimax genom ett segervrål vackrare än det mesta på denna jord.
2-0. Sju poängs ledning. 3 037 personer på plats. Vackra siffror som sammanfattar en alldeles, alldeles fantastisk kväll. Må vi få uppleva många fler sådana här.
ÖIS - Lund 2-0 (1-0)
1-0 (28') Oskar Wallén (Filip Holländer)
2-0 (93') Henrik Carlsson (Sebastian Johansson)
Varningar ÖIS: Robin Jonsson
Publik: 3 037
