Krönika: Har det allsvenska tåget gått nu?
ÖIS förlorade matchen som inte fick förloras. Nu tror jag tyvärr att det allsvenska tåget har gått.
Det såg ju så bra ut där ett tag. Efter Edin Hamidovics straffmål precis i inledningen av matchen så vaknade ÖIS och gjorde två snabba mål signerade av Gutstav Ludwigson och Aílton. Där och då spelade ÖIS sitt bästa spel (iallafall offensivt) – anfallsspelet var rörligt, och trion på topp med Alexander Bernhardsson, Gustav Ludwigson och Aílton skapade ett flertal farliga chanser.
Offensivt såg det bra ut ja, men längre bak i planen såg det inte lika muntert ut. J-Södra skapade även de ett flertal farliga lägen, och när skytteligaledaren Hamidovic bombade in 2-2 efter en dryg halvtimme så var det inte orättvist.
Den i första halvlek bländande offensiven var inte alls lika bländande i andra halvlek. J-Södra tryckte ner ÖIS rejält i perioder och när Daryl Smylie dunkade in 3-2 efter en dryg timme så var det välförtjänt. Smylie var inte klar där. Tio minuter senare dunkade samme man in 4-2 med ett fint avslut vid den bortre stolpen, och avslutade sedan med att även göra 5-2, som blev slutresultatet.
5-2 slutade tillställningen på Stadsparksvallen alltså. Tyvärr tror jag att det allsvenska tåget gick där. Det brukar ungefär krävas runt 55 poäng för att nå en allsvensk kvalplats. Det är nu åtta matcher kvar av serien, det vill säga att det är 24 poäng kvar att spela om. ÖIS har i detta nu 36 poäng. Visst finns chansen, men hur stor är den? Minimal i mina ögon.
Det finns flera faktorer som pekar på det. Det är sex poäng i detta nu upp till kvalplats, en plats som Varberg innehar. Sex poäng – det tror jag inte Varberg tappar. Faktum är att alla tre lagen i topp tre är för bra just nu. ÖIS har i ärlighetens namn inte i topp tre att göra. Det blev tydligt idag när laget blev så fruktansvärt avklädda av J-Södra. Alla vet att J-Södra är ett riktigt vasst lag, men att släppa in fem mål…nja, då blir det svårt att vinna matcher, och då är det en bit kvar till den absoluta toppen, det tycker jag är uppenbart.
När ÖIS anfall är som bäst så kan vad som helst hända. Då kan Varberg sänkas på bortaplan, då kan ÖIS få in två mål på bortagräs mot J-Södra. Men när det oerhört solida försvarsspelet har försvunnit all världens väg, ja då hjälper det inte hur bra anfallsspelet än är. Inte när man jagar en plats i Allsvenskan, inte när man möter J-Södra.
Om man ska vara helt ärlig så har en ganska stor del av ÖIS vinster kommit tack vare inviduella prestationer. Aíltons och Bernhardssons förra veckan mot Öster, Bernhardssons återigen mot Varberg, Ludwigsons mot Brage och Gais. Egentligen kan jag bara minnas en match där ÖIS fungerat mer som ett kollektiv, där spelet har klickat över hela planen, och motståndarlaget har tryckts ner riktigt ordentligt, och det var mot Halmstad i första halvlek.
I övrigt har det varit, i mina ögon, individuella prestationer som har avgjort. Spelet har blixtrat till i vissa stunder, som det gjorde ett tag mot J-Södra idag. Men i övrigt har det här kollektiva jag tjatar om funnits där allt för sällan, och det är det som skiljer ÖIS från Mjällby, J-Södra och Varberg. De lagen har ett starkt kollektiv, de är övertygade om ett grundspel. På så sätt är de inte lika beroende av individuella prestationer som ÖIS är.
Det är just avsaknaden av det ovannämnda som gör att ÖIS, tror jag, inte kommer gå upp i år. Fixstjärnor och individuella prestationer kan räcka en bit, men tyvärr inte hela vägen. Det fick ÖIS definitivt känna på Stadsparksvallen.
