Sundsvall - Östersund
1 - 1

Öppen match som aldrig stängdes

Mötet mellan GIF Sundsvall och ÖFK var viktigt för GIF av långt mer akuta skäl än lokalrivaliteten med den jämtländska framgångssagan. Medan ÖFK under sommaren har prioriterat EL-kvalet, utkämpar GIF en kamp för överlevnad i tabellbotten. Poäng eller vinst var om inte ett måste mycket viktigt för att inte börja glida nedåt i tabellen. I 88:e minuten slet domaren GIF ur förlustens käftar genom att hitta en straff som ingen annan kunde se.

GIF ställde ett lag på planen med minst sagt stora frågetecken. Laget har två centrala mittfältare av fullgod allsvensk klass och ingen av dem var tillgängliga. Lars Gerson var avstängd och sent visade det sig att Suljevic inte kunde spela. Istället skulle Sigurjonsson och Batanero vikariera. I det perspektivet tedde sig kackel om det förflutna - till exempel att ÖFK aldrig gjort mål på Idrottsparken och har en historisk målskillnad mot GIF på bortaplan på 0-15 – som att fokusera på fel saker. Beskedet att ÖFK roterade mindre än förväntat och ställde upp med en mer ordinarie startelva än i de sista omgångarna; till exempel var backlinjen i stort sett den ordinarie, minskade inte farhågorna inför matchen.

Matchen inleddes inte helt oväntat med att GIF rullade boll med viss framgång. Det vill säga bollen rullades runt i laget utan att så mycket mer hände. ÖFK inledde med låg press, första man låg nere vid mittlinjen och man föll snarare än gick bollhållaren, kanske i visshet om att det inte är särskilt farligt att släppa GIF högt upp i planen. I tionde minuten har ett GIF ett riktigt snyggt anfall med kombinationer runt straffområdet, som avslutas med ett skott som styrs över till en resultatlös hörna. ÖFK ser litet håglösa och avvaktande under den första kvarten, eller så känner man sig lugn i att kunna kontrollera vad som sker utan att dominera bollinnehavet. I artonde minuten har ÖFK sitt första riktiga avslut, men det är ett löst skott av Ghoddos som Naurin inte har några problem med. Från mitten av halvleken har spelet jämnat ut sig, ÖFK har större bollinnehav och har emellanåt vissa ansatser till anfallsspel. Men i stort sett är matchen ganska sömning och förflyter i ett modest tempo och utan större inslag av kamp.

I 33:e minuten har ÖFK en snabb kontring med snabba passningar och flera bra individuella prestationer men anfallet strandar till sist på ett återsamlat GIF-försvar. Strax därefter tillåts Bojanic driva bollen i sidled utanför straffområdet och skjuter till sist hårt skott rakt på Naurin. Det övertag GIF till synes hade i matchens inledning har nu vänts till ett litet övertag för ÖFK. Men ÖFK ökar inte trycket märkbart, trots att de har ganska stor framgång vid de tillfällen man gör det. Möjligen väntar man på att matchen ska nå den för GIF så ofta ödesdigra 60:e minuten, då man börjar att gå på knäa av trötthet.

Några observationer efter första halvlek:
Det är svårt att förstå hur tränarna tänker i fråga om hur Wilson ska användas. Hans styrka är snabbheten och aktionerna i boxen. Vad gör han så långt ned i planen som han ofta hamnar?
Innermittfältsparet var inte fullt så katastrofalt som man kunde befara men i takt med att ÖFK kliver på mer uppenbaras deras svagheter; förlorade närkamper, bolltapp och felpassningar. Det måste hanteras inför andra halvlek!
Det är slående hur famlande GIF:s anfallsspel är när man agerar mot uppställt försvar. Allt kan inte skyllas på individuella brister. Inövade kombinationer?

Andra halvleks första händelse av vikt sker i 49:e minuten Larsson säljer sig orimligt billigt i en brytning och ger ÖFK-spelaren tillfälle att ostört slå en passning inåt-bakåt från mittlinjen. Men den bollen hanterades av GIF-försvaret. När Wilson dräller med bollen ett par minuter senare tvingas Sonko Sundberg ta ett gult kort som skiftade i rött för att stoppa kontringen. Den följande frisparken slås i mål av Bojanic, en lysande välplacerad frispark i Naurins högra gavel. 1-0 till ÖFK. Ska detta kunna få GIF att ändra sin matchplan? Det föreföll inte troligt, man brukar inte göra det. Men redan några minuter senare är Cedergren på väg att byta in Hallenius och Morsay.

Som slutpunkt på en lång sekvens efter en hörna i 59:e minuten gör Wilson ett avslut som skulle ha ansetts mindre lyckat i korpfotboll, på en studsande boll han borde ha kunnat lägga in kontrollerat från tre meters håll. Strax efter skjuter Gall ett rappt skott från långt håll men ÖFK:s målvakt har kontroll på skottet. I 60:e minuen byts Wilson ut mot Hallenius och Gall mot Morsay. Tyvärr är försöken av GIF att skapa farligheter när man har längre bollinnehav lika fruktlösa som de varit tidigare under säsongen. Även fasta situationer är långt ifrån att ens vara en antydning till farliga. Med tjugo minuter kvar av matchen finns det väldigt litet som tyder på att GIF ska komma att utjämna. I 76:e minuten byttes Batanero ut mot Salih, efter att ha varit mycket osynlig i andra halvlek.

Den sista kvarten segade sig fram i ett makligt tempo, där ÖFK kontrollerade spelet och GIF var oförmögna att kunna etablera ett ordnat anfallsspel. Kollektiva tillkortakommanden i form av obefintliga mönster för anfallsspel interfolierades i en plågsam kavalkad med valpiga, inkompetenta och taffliga individuella insatser. Mitt i denna plåga tilldelas GIF, i 88:e minuten, en helt orimlig straff av den förvirrade domaren efter att Hallenius dragits ned cirka en meter utanför straffområdet. Sådana straffar brukade Juventus kunna få förr i tiden. Straffen slås säkert i mål av Danielsson. Domslutet får balansera en god del av det vi lagrat på kontot ”Motgångar vi tilldelats för att vi är ett smålag som SvFF ogillar”. De sista minuterna böljar spelet fram och tillbaka men den enda egentliga målchansen får ÖFK i en spelvändning när Hoppcut får iväg ett hyfsat skott som Naurin räddar.

Man ska ju som bekant inte fästa sig vid resultat utan fokusera på det som kan påverkas – prestationen. Därför överväger det negativa när matchen summeras, för resultatet var mycket bättre än vad GIF:s prestation motiverade.

Individuell kvalitet får utslag även på fasta situationer. Det är bättre att kunna slå välriktade frisparkar och hörnor än att bränna tjugotalet fasta situationer per match. Man kan öva sådant.
Många spelare i GIF var mycket osynliga, i andra fall synliga men med insatser som inte alls var hedrande.
Det här kan vara det offensivt svagaste GIF jag sett uppträda i allsvenskan.
Hur scoutades Sigurdson innan han köptes?
Om man ska hänga kvar som bottenlag brukar man behöva kunna slå andra bottenlag och dessutom plocka en och annan ”lågt hängande frukt”. Lag som inte har mycket att spela för, som är upptagna med cupspel, som har många skador för tillfället hör till den kategorin. För att kunna göra något av dessa krävs att man kan göra mål mot lag som är dåliga eller som av tillfälliga skäl inte storspelar. GIF har möjligen seriens sämsta anfallsspel just nu. Den bristen gör att det just nu känns alltmer sannolikt att GIF kommer att vara indragna i striden under och kring, snarare än över och kring, nedflyttningsstrecket.