- -
Örebro SK - AIK 0-2: Förvandlingen får vänta
Trots en lovande första halvlek med flera ålchanser kunde ÖSK inte göra mål på AIK som förvaltade sina chanser och lämnade Behrn Arena med tre poäng.
Living in the fast Lahne
Det var en udda känsla som infann sig när en satte sig på pressläktaren på ett tomt Behrn arena, ingen ÖSK-klack eller tillresta (från Stockholm/runt hörnet) AIK-supportrar gjorde att det var svårt att känna någon sorts pepp inför premiären.
Borta var de vanliga nerverna och vidskepligheterna som iallafall jag känner av inför en match av denna magnitud, istället tog jag mig an matchen på ett semiproffsigt sätt för att på något sätt smälta in bland sportjournalisterna runt mig.
Efter att två tysta minuter avverkats, där den första blev avbruten av musik från högtalarsystemet, kom matchen igång och det var ÖSK som tog initiativet. Jake Larsson var aktiv de första fem minuterna och fick se ett skott blockerat, lovande tänkte många. Problemet var bara att han inte syntes till mer efter det, iallafall i första halvlek.
Tur var det för Jake att han inte behövde axla hela lagets offensiv för det fanns andra som kunde hjälpa honom med den uppgiften, en av dem var Nahir Besara som var tillbaka på Behrn efter 1,5 års frånvaro och det var som att han inte hade varit borta en enda dag.
Måste nämna också att det var inte bara journalister på plats. Logerna runt arenan var fyllda, folk stod vid hörnen för att försöka få sig en glimt av matchen och en person hade lyckats ta sig in vid hörnet av norra och östra läktaren med en stege eller pall och hann vråla några uppmuntrande ord till Agon Mehmeti före avspark innan han blev avvisad.
De få av oss som var där fick vänta tills den tolfte minuten innan matchens första riktiga chans kom när Besara slog en boll på djupet mot Jack Lahne som kom fri med målvakten men hans avslut var lite väl centralt och Haugaard i AIK-målet räddade skottet. Lahne hade under första halvleken en bra kamp mot Felix Michel i AIK som var den på planen som fick jobba allra hårdast i första halvlek för att stoppa Lahne som utnyttjade sin fart varje gång han fick chansen.
Matchen gick sedan in i en period som var lugnare där AIK fick ha lite mer boll samtidigt som hettan verkade komma åt spelarna vilket ledde till en planerad vattenpaus runt halvtimmen. Efter det fixade ÖSK en målchans när Besara skickade in en boll mot första stolpen där Mehmeti mötte bollen men hans styrning gick tätt utanför Haugaards högra stolpe.
Sedan skapade AIK sin första målchans när Karol Mets blev serverad med en fin passning på vänsterkanten av straffområdet och hans yttersida gick till synes tätt utanför Oscar Janssons vänstra stolpe. Innan halvleken var över så hade Mehmeti bränt ännu ett bra läge att ge ÖSK ledningen när han får en passning av Lahne centralt men hans räddning räddades av Haugaard.
När halvleken var över hade ÖSK skapat mest och bäst målchanser samtidigt som det "nya" AIK inte hade någon synk i sin offensiv, saknaden av Nabil Bahoui var kanske större än en trott och Henok Goitom fick göra mycket på egen hand.
Nya Gamla AIK
Början på andra halvleken var mer oslipad än början på den första, AIK hade mer boll men inget lag skapade några riktiga målchanser till en början. Jake Larsson var dock tillbaka och ville ha straff inte bara en gång utan två gånger men efter den andra gången kontrade AIK och fick se ett skott styras sakta ut till en hörna.
Vid målet kom en känsla tillbaka, uppgivelsen en känner efter insläppt mål. En känsla en inte känt på länge och på ett sätt var det välkommet och på ett annat avskydde jag den.
På den efterföljande hörnan rev Robin Tihi ner Besara vilket gjorde det väntat enkelt för honom att nicka in ledningsmålet för AIK och där har AIK nästa miljonförsäljning. Luften gick därefter ur ÖSK och ÖSK hade det svårt att etablera någon offensiv, framförallt genom det centrala mittfältet som vid det här laget hade förlorat mittfältskampen mot Seb Larsson och Ebenzer Ofori.
Simon Amin byttes ut tillsammans med flera andra men någon riktig effekt gav inte de många bytena lagen gjorde, istället rev det sönder matchtempot.
ÖSK satsade framåt och AIK fick kontra och på en av dessa kontringar fick Stefan Silva komma fri med Jansson, Silva försökte lobba bollen över Jansson som lyckades rädda den och hålla ÖSK kvar i matchen. Kort därefter hade Kolbeinn Sigthorsson chansen att avgöra matchen men hans avslut gick tätt utanför stolpen.
Sedan kom den, chansen med stort c. Efter att en AIK-spelare blivit nedriven valde ÖSK, utan att ta hänsyn till fotbollsetik och normer, fortsätta anfalla och Robin Book avlossade en kanon med högerfoten som satt i ribban.
Och, som så många gånger förr, när man inte sätter sina chanser framåt blir man bestraffad.
Jasir Asani, som var helt osynlig i första och mestadelen av andra förutom ett inlägg som gick fem meter över alla, fick stå ohotad framför straffområdeskanten och skickade in 2-0 i krysset bakom Oscar Jansson.
Detta var i den nittioandra minuten och ÖSK försökte skapa nerv och Erik Björndahl gjorde det bra som targetspelare när vi jagade reduceringsmålet men inga fler chanser skapades och AIK vann premiären med 2-0.
Matchens tre bästa spelare:
1. Nahir Besara
Var nyckeln till vår offensiv och såg inte ut att ha varit borta en enda dag.
2. Jack Lahne
När han fick spela längs marken var han stundtals i en klass för sig.
3. Benjamin Hjertstrand
En lyckad debut där han hade full koll på sin kant.
Matchfakta
ÖSK-AIK 0-2 (0-0)
0-1 Robin Tihi (ass. Sebastian Larsson)
0-2 Jasir Asani (ass. ingen)
Varningar ÖSK: Andreas Skovgaard
Varningar AIK: Ebenezer Ofori
Det värsta med denna typ av förlust är att en vet att ÖSK hade kunnat vinna. Vi hade flera lägen, vi hade initiativet och det enda som stod i vår väg var en dansk målvakt och oskärpa i avsluten.
Trots förlusten så vet vi iallafall vart vi står och vi står rätt långt fram i vårt spel men AIK stod längre fram i träningen på fasta situationer vilket fällde avgörandet. Där har vi saker att förbättra både offensivt och defensivt, offensivt bör vi byta hörnläggare då Nordin har en tendens att skicka inlägg i knähöjd. Defensivt bör vi bli hårdare i straffområdet, därför bör vi klona Andreas Skovgaard om det går men det kan vi inte och då får vi hoppas att de andra kan bli hårdare.
I rapporten inför matchen sa jag att AIK genomgår en metamorfos, en metamorfos som kommer ta lång tid om det ser ut som det gjorde igår. Ordet "osynkat" dök upp flera gånger när jag såg AIK anfalla och kemin mellan spelarna i AIK var bristande. För ÖSKs del sa jag att vi är som ett embryo och jag håller fast vid att potentialen finns där och saker och ting ser lovande ut, men jag kan konstatera efter denna match att den svartgula metamorfosen och utvecklingen av det svartvita embryot kommer ta tid det med.
Tidigare nämnde jag att mittfältet inte hade det lätt mot Larsson och Ofori, jag tror inte något mittfält hade haft det lätt mot dem men jag tror att en som Johan Mårtensson hade gjort mer nytta än Gerzic eller Amin. Visst, vi pratar om Gerzic som speldirigent men han fick inte mycket gjort denna match framåt och istället fick vi se längre bollar från backlinjen mot Lahne, Mehmeti och Larsson.
Det funkade dock, vilket det inte har gjort tidigare vilket kan få en att se på denna match som lite bättre än vad den faktiskt var. Mot mer skärpta försvar kommer inte dessa långbollar funka i längden men och därför måste vi kunna anfalla centralt längs marken.
Ett glädjeämne var Benjamin Hjertstrand som hade full kontroll över sin kant och han var mycket bra och hade varit ännu bättre om han hade tagit sig framåt oftare. På den andra kanten blandade Albin Granlund stundtals briljanta brytningar med slarviga tekniska ingripanden vilket gjorde att jag ville ropa efter pålitlige Daniel Björnquist ett antal gånger.
För att sammanfatta matchen på ett grundligt sätt så gjorde vi det bra, vi skapade chanser och höll AIK borta från vårt mål för det mesta. På en djupare nivå så gav mittfältet mig inget förtroende samtidigt som Jakes frånvaro under stora delar av matchen var oroande, om det var han själv som inte var på rätt plats vid rätt tillfälle eller om han blev bortplockad kan jag inte säga.
Inför nästa match hoppas jag att ÖSK har övat mer på att försöka ta sig fram genom det centrala mittfältet och att detta mittfält består av Mårtensson bredvid Amin eller Gerzic.
Dessutom behöver vi öva på avsluten samt hörnorna och helst ska vi vara klara med detta innan nästa match.
Som är på onsdag, åh herregud.
Mot svenska mästarna Djurgården, åh herregud.
Vi får hoppas att ÖSK hinner återhämta sig fysiskt och psykiskt från denna förlust och att de hinner förbättra sig på kort tid inför nästa uppgift.
För nu är allsvenskan tillbaka och den är tillbaka i ett mer kompakt format vilket gör att serien kommer avverkas i ett rasande tempo där en knappt hinner blinka innan en omgång har passerat.
Därför finn det ingen tid att älta förluster.
Det finns ingen tid att fira vinster.
Det finns ingen tid överhuvudtaget.
Det är bara att ladda om snabbt, ÖSK och hoppas på bättre lycka nästa gång.
