Örebro SK - Halmstads BK 1-0: Finlir?
Ett krisande ÖSK mötte en stabil nykomling i Halmstads BK på ett soligt Behrn och borta var tian och på planen stod istället en hårt kämpande Erik Björndahl och skiftet i spelstil gav resultat när ÖSK tog en efterlängtad, första seger i årets allsvenskan.
Som den obotliga pessimist den här säsongsinledningen har gjort mig till kunde jag inte låta bli att se ett mardrömsscenario framför mig innan matchen.
Jag såg hur Marcus Antonsson sprang i djupled och sköt ett skott Bobby Allain borde ha tagit, hur Mikael Boman nicka in en boll och hur alla anfallare i vårt lag blev utbytta efter paus.
Men inget av detta hände, istället stod vi där efter slutsignalen som segrare efter ett ha gjort ett mål och ha släppt in...noll?
Inte ett enda mål?
Hur gick detta till egentligen?
Det enda sättet vi kan ta reda på det är genom att ta det från början.
Högsta klass!
Okej, titeln på halvleken är ironisk.
Jag erkänner det men lite överdrifter måste ni tillåta mig, för detta var inte en halvlek som går till historien för sin klass.
Det var trevande spel från båda lagen där ingen riktigt hittade en väg framåt, Halmstad skapade första läget på en hörna men nicken räddades enkelt av Allain.
Är det ens värt att rapportera om detta då? Ja, i en match där inte mycket händer som kan liknas vid en kakburk som enbart innehåller av smulor så tar en vad en har.
För det här var mer av ett mariekex till match än en sån där kaka med chokladbitar, strössel och gud vet vad i.
ÖSK åkte inte på några farliga omställningar och samtidigt fick man inte till många egna.
Därför är det kanske inte förvånande att halvlekens farligaste chans för bortalaget kom till när vi bjöd dem på det.
I den sextonde minuten till höger i straffområdet skulle Andreas Skovgaard nicka bort en långboll, men han nickade istället in den i straffområdet där bollen fann sin väg till bortre stolpen och Emil Wikström vars skott höll på att schabblas in av Allain.
Men Allain höll skottet, och sin egna bollbehandling, stången och utanför målet den gången, som tur var.
Detta var Skovgaard och Allains första tafatta ingripande i matchen, och förvånande nog deras sista tafatta ingripanden.
Sedan skärpte dem till sig och kort därefter hittade en långboll Erik Björndahls panna och han nickade ner den till David Seger som såg en öppen Jake Larsson vid bortre delen av straffområdet men hans avslut fick ingen höjd och räddades av Malcolm Nilsson Säfqvist.
"Gör mål!" vrålade en av norra stås taktiker i en förtvivlad och frustrerad ton och där och då kokades fotbollen ner till sin essens.
Gör mål.
Wikström i Halmstad hörde uppmaningen han också och tio minuter efter Jakes chans fick han ett bra läge han också, fri som han var vid en stolpe men Allain gjorde som sin målvaktskollega på andra sidan planen och räddade skottet till en hörna.
Tio minuter senare var det dags igen, kan påminna om att mellan alla dessa målchanser så var det inget sprakande spel precis, denna gång var det Benjamin Hjertstrand som framkallade sin inre Paolo Dybala och avlossade vänstern. Nilsson Säfqvist såg den och med fruktan för sitt liv kunde han inte göra annat än att boxa undan den till en hörna då det var rejält fart på vänsterbackens avslut.
Mer än så hände inte i första halvlek som slutade 0-0.
Än så länge ingen sprakande föreställning men båda lagen hade haft ett par lägen att göra mål på ändå.
Men vart var målet?
Målet gjordes
Målet, det var framför östra läktaren och i målet stod Halmstads målvakt och framför sig hade han Andreas Johansson och Joseph Baffo. "Ante" Johansson är en pålitlig pjäs och han har tampats med de flesta men det hade inte hans kollega Baffo gjort då han tappade bollen vid kortlinjen i kamp med Erik Björndahl. Padelkungen Björndahl hittade snyggt in till Seger som skickade bollen igenom straffområdet till Deniz Hümmet som enkelt gjorde 1-0 till ÖSK i den fyrtioåttonde minuten.
Årets mest efterlängtade mål? Verkligen.
Med målet så var vår målnolla spräckt och vi ska då fan inte slå något rekord för längsta mållösa inledning på allsvenskan.
Än mer efterlängtat var det nog för Hümmet, det var viktigt att han fick sitt mål.
Sen var det dags för Halmstad att trycka på och för oss att kontra, en av dessa saker hände iallafall.
För inte lyckades vi få till några vettiga kontringar men Halmstad höll boll och Amir Al-Ammari och Joel Allansson försökte forcera.
Det dröjde dock en kvart innan ett vettigt läge uppstod för HBK då Andreas Bengtsson fick skjuta på volley utanför straffområdet, men hans pressade avslut gick utanför.
Därefter dröjde det ungefär tjugofem minuter och tills stopptiden var igång när HBK skapade sina sista kvitteringschanser och Antonssons nickskarv gick över ribban och senare vid den bortre stolpen gick Sadat Karims skott rakt på Allain.
Sedan krigade ÖSK, rensade och slängde sig hej vilt för att få bort bollen och till slut satte domaren pipan i munnen och blåste av eländet.
Äntligen hade ÖSK tagit tre poäng och årets första seger var ett faktum.
Matchens bästa spelare:
1. Erik Björndahl
Krigade på och var väldigt nyttig i offensiven.
2. Andreas Skovgaard
Var äntligen den stabila försvararen vi vänjde oss vid förra året.
3. Bobby Allain
Höll nollan och var mycket pålitlig idag.
Matchfakta
Örebro SK - Halmstads BK 1-0 (0-0)
1-0 Deniz Hümmet (ass. David Seger)
Skott på mål: 4-2
Varningar ÖSK: Ingen
Varningar HBK: Ingen
Summa summarum, vi förtjänade att vinna.
Mest för att vi gjorde mål på vår chans, samtidigt som HBK inte satte sina två riktiga chanser.
För i slutändan handlar fotboll enbart om en sak: att göra fler mål än motståndarna.
Det gjorde vi igår, det var inte snyggt och inte vad vi hade förväntat oss efter förra året när vi inte bara besegrade motståndet men även gjorde det snyggt.
Men nu är det andra tider, med andra spelare på nyckelpositioner och då får en anpassa sig efter spelarna vi har, formen och motståndet.
Spelarna vi har kan inte lira fin fotboll, än.
Formen inför matchen, den var usel.
Och motståndet var svårforcerat och lurigt.
Därför var den matchplan vi hade igår alldeles utmärkt utformad, vi kontrade mot det lag som var vana vid att kontra och det gav oss tre poäng.
Effektivt men inte estetiskt.
Men i fotbollen är det så som jag förklara tre stycken ovanför att flest mål vinner och i fotbollen är tre inpetade bollar från nära håll värda mer än en cykelspark.
För än har inte fotbollen infört stilpoäng och jag tror faktiskt inte det kommer ske heller.
En till nyckel till varför vi vann denna match var att vi inte spelade med en tia som understöd till en anfallare, vi spelade med en anfallare som understöd till en annan anfallare.
För vi har försökt ge Hümmet understöd med en tia men det har inte funkat, därför går det att ge han understöd från en spelare framför istället.
Erik Björndahl visade igår hur viktigt det kan vara med en spelare som visserligen inte har finliret i sig, även om hans passning till Seger var riktigt snygg, men som kan göra grovjobbet för alla andra.
Vi har ju sett det gång på gång hittills att Nahirs ersättare inte finns i truppen tyvärr och då kan vi inte få till det anfallsspel som vi hade förra säsongen.
Då finns det bara en sak att göra, ändra spelet.
Vi gjorde det och voila! Tre poäng in på kontot och vi ligger inte längre sist.
Dessutom var det tre poäng i en match där offensiven hade kunnat vara så mycket bättre än den var.
Dennis Collander spelade centralt men kom aldrig framåt i offensiven så som vi hade önskat och ytterbackarna Benji och Hussein Ali fick inte till mycket framåt.
Det fanns alltså mer att få fram ur våra spelare som startade och av de som inte startade.
Romain Gall är inte i ÖSK för att sitta på bänken men han måste höja sig om han ska ta Jakes plats.
Dessutom är det ingen garanti att varken Hussein Ali eller någon av mittfältarna startar nästa match då Nordin Gerzic och Daniel Björnquist alltid finns där, redo att spela.
Och det finns fler spelare att få fram för än har inte Kevin och Kevin spelat denna säsong men de närmar sig.
Konkurrensen är hård med andra ord och det behövs för det finns inga enkla trepoängare i årets allsvenska heller och varje lag kämpar hårt för sina poäng.
I skrivande stund har exempelvis Djurgården, som spelat fotboll så som Therese Johaug åker skidor, åkt på en oväntad 0-2 förlust borta mot Degerfors.
De kanske trodde att det var en enkel trepoängare men aj vad fel de hade.
Dessutom har Malmö "bara" 1-1 hemma mot Varberg.
Det finns alltså inte tid för något lag, framförallt inte oss, att spela ett spel vi inte behärskar anpassat efter spelare vi inte har.
Det gäller att vara pragmatisk och spela efter spelarna vi har, formen och motståndet.
Vi ska fortsätta spela med de spelare som startade denna match, med två undantag då vi kan byta ut Benji mot Kevin Wright och Hussein Ali mot Dajje.
Vi ska ta med oss denna vinst och förtroendet den inger och kriga även i nästa match.
Då möter vi BK Häcken borta, som inte haft en rolig inledning och de kommer vara väldigt sugna på årets första tre poäng.
Finliret kan vänta, Axels avgång likaså för med denna seger har han och laget köpt sig tid att fortsätta på det inslagna spåret.
Bort med det gamla spåret med tior i fria roller, nu har vi gått in på ett nytt spår och det har gett resultat.
Fina 4-4-2, bespottade 4-4-2, fruktade 4-4-2.
Göm er, totalfotbollsidealister!
Spring iväg, Tika-takafantaster!
Fly, gegenpressinglojalister!
ÖSK tänker inte finlira något i år!
ÖSK kommer kriga!
Och det ger tamigfan resultat det också!
