Örebro - Västerås
1 - 1

Örebro SK - Västerås SK 1-1: Länge leve Eyravallen

På ett välfyllt och förväntansfullt Behrn arena, Eyravallen kallat, tog ÖSK emot Västerås i ett hett E18-derby. ÖSK tog tidigt ledningen och hade initiativet genom matchen men VSK lyckades sätta 1-1 och ta med sig en poäng från en tuff match.

Regnet föll och inget par skor var torra på arenan.
Ett mäktigt tifo reste sig ackompanjerat av högljudd sång på hemmastå.
På bortastå reste sig Västerås klubbemblem snett, vilket var talande för deras prestation i första.
Scenen var satt för ett E18-derby och hundraårsfirande för Eyravallen att komma ihåg.

På dem bara.
Det var en något avvaktande start i början av matchen.
Västerås är/var ju ett topplag så en förväntade sig att de skulle skölja över hemmalaget i våg efter våg.
Oddsen sa det iallafall.
Men Västerås kändes tunga och sega i första halvlek och ÖSK kunde rätt snabbt roffa åt sig taktpinnen.

Det första riktiga läget dröjde dock flera minuter och kom först i den elfte minuten är Jake Larsson var framme och oroade.
Tack vare en bra långboll kunde Jake springa in i straffområdet men också rakt på Anton Fagerström, bollen låg fri och spelades till Shlimon som bara skulle skjuta in den men han lyckades träffa Jake i magen.
En parodisk situation när Fagerström jagade bollen som om den vore en förlupen igelkott.

Någon snedträff blev det inte sju minuter senare när Seger satte en briljant djupledsboll till Valgeir vars inspel gick via Västeråsspelare till Kalle Holmberg som enkelt peta in 1-0.
Ledning för ÖSK och Kalles femte mål på fyra matcher.
Läktarna exploderade.

Några minuter var det nära igen att Kalle satte ett inspel men han var en millisekund för sen på Jakes låga inspel från höger.

Sedan kom Västerås med ett läge när sommarförvärvet Ibrahim Diabate sköt ett skott som skruvade sig långt utanför.
Som sagt, det var inte Västerås dag.
En spelare som Jabir Abdihakim Ali, två meter titan, hade svårt att komma förbi den betydligt mindre Daniel Hultqvist.
En duell mellan två spelare som inte borde vara jämn överhuvudtaget men som var just det och utöver väldigt rolig att kolla på.

Kalle var ute efter mer.
I den tjugonionde bollen fick han bollen till skänks och kunde komma till avslut med vänstern utanför straffområdet men hans skott gick tätt utanför stolpen.
Det må ha varit ett gratisläge men även de måste förvaltas.
Ett läge till borde ÖSK ha haft i slutet av halvleken när en Västeråsspelare tydligt täckte bollen med armen i straffområdet men domarens insats höll samma nivå som Västerås "tifo".

ÖSK fortsatte ha innehavet och initiativet men halvleken slutade 0-0.

Ask and you shall receive.
Jabir Abdihakim Ali, mannen som äter sjutton ägg till frukost, tog ett tag att visa sin klass men i den femtiofjärde minuten kom hans läge.
Då var han, som så många andra gånger, involverad i en närkamp med Hultqvist och lyckades ta sig förbi till ett skottläge men Eskelinen var ute och räddade hans avslut med högerfoten.
Det verkade som att VSK i paus hade justerat några detaljer för de var mycket mer involverade i andra halvleken än i första då de var som statister.

Några minuter kom ett enormt läge att sätta 2-0 för ÖSK när Jake Larsson sprang sig fri men Nsabiyumva kom ikapp och la in en 5+ glidtackling för att stoppa honom.
Att han inte sköt tidigare...
Sedan sköt Walker en frispark rakt på målvakten.
Följt av att Diabaté sköt...
rakt på målvakten.

Sätter man inte sina lägen får man lida, gammalt Astrid Lindgren ordspråk, kanske.
Iallafall, Västerås skulle kvittera i den sjuttiotredje när de genom ett mönsteranfall luckrade upp hemmaförsvaret och Ask kunde enkelt peta in 1-1.
ÖSK lät sig inte besegras mentalt av detta utan tog tillbaka initiativet och tryckte på.
Shlimon avfyrade en halvvolley över ribban, Holmberg fick bollen nednickad av Backman och skickade ett avslut högt över.
Mitt i detta sköt Diabaté...
rakt på målvakten.

Barsoum sköt även han över från ett bra läge centralt.
Mer än så hände inte i det händelserika E18-derbyt mellan Örebro SK och Västerås dito som slutade 1-1.

Matchfakta
Örebro SK - Västerås SK 1-1 (1-0)
1-0 Kalle Holmberg (Ass. Valgeir Valgeirsson)
1-1 Daniel Ask (ass. Max Larsson)
Skott på mål: 2-6
Varningar ÖSK: Kalle Holmberg, Sebastian Crona
Varningar VSK: Frederic Nsabiyumva

Matchens bästa spelare:
1. Kalle Holmberg
Har visat nu att han är sommarens bästa nyförvärv i serien.
2. Daniel Hultqvist
Att brottas med Ali är ingen lätt uppgift men Hultqvist löste det med bravur.
3. Kevin Walker
Gjorde en riktigt bra match centralt mot tufft motstånd.

Bäst i VSK
#8 Daniel Ask
Höll en god nivå genomgående och var nyckeln i deras spel.

Det tionde krysset i år.
Ur ett objektivt perspektiv är man rätt besviken på det men ur ett subjektivt perspektiv är man både besviken och nöjd.
Besviken för att det är ännu ett i raden av för många kryss och att vi borde ha vunnit matchen med tanke på övertaget.
Men ändå nöjd då det säkerligen var mycket nerver involverade för vissa spelare då de inte spelat inför en sån här stor publik förut.
Dessutom mot ett topplag mot Västerås som jag ändå måste säga såg rätt bleka ut.

Visst, i vissa stunder såg man att de var ett topplag med tillhörande självförtroende.
Finliret fram till målet vittnade om detta men det var också enda gången de visade upp någon sorts finess.
Jag anar att denna höst kan bli tuff för VSK, bara en känsla jag har.

För ÖSK då?
Vad väntar oss?
Ja, om Kalle håller sig hel så tror jag att vi kommer fortsätta göra bra prestationer framöver, gärna mot Örgryte på fredag, tack.
Gefle senast var en fadäs som kändes lite som en blixt från klar himmel, trots Kalles mål.
Att de skulle vända matchen på två skitmål så snabbt och sedan lyckas hålla undan kändes mycket oväntat.
Vilket känns skönt att säga.
Det var oväntat för att vi ändå hade övertaget i första, vi tappade den metaforiska bollen där vi i andra matcher inte ens hade haft den.
Och där är det spelare som Holmberg och Kroon som gör skillnad.
Den senare var inte med i derbyt men hade säkerligen gjort skillnad mot Västerås om vi hade fått sätta Jake till vänster och Valgeir till höger.

Valgeir som förövrigt bör öva på allt som gör inom straffområdet.
Skott, inlägg, inspel.
Dock ska han ha credd för allt han gör utanför straffområdet och det faktum att hans inspel lite turligt hittade till Kalle.
En assist är en assist.

Bäst i derbyt var dock Västra stå och sektion K.
Jävlar vilken stämning och tifot var något i hästväg.
Följt av en riktigt fin pyrobränning.
Det var tamigfan det vackraste jag sett sen jag konfirmerade mig.

Västerås tifo däremot.
Hur lyckades dem få klubbemblemet snett?!
En märker att det är en supporterkultur runt fotbollen som är under uppbyggnad men det är väl kul för dem att de har något i sportväg att glädjas åt.

På tal om glädjeämnen.
Förhoppningsvis såg den stora publiken som var på plats att detta lag inte längre spelar en sidledsgående antifotboll.
De såg att detta lag kan kämpa och lira i lika stora delar.
Om ens hälften kommer tillbaka till nästa match så är det bättre än det genomsnitt vi har haft under säsongen.
Förhoppningsvis var detta derby en signal till Örebro att detta fotbollslag alltjämt förtjänar sin stad och sin publik.
Att detta lag förtjänar att spela fotboll på högsta nivå på Eyravallen i åtminstone hundra år till.

Och angående Fredrik Carlssons fråga sin krönika.
Om detta var en starten på ett riktigt derby mellan klubbarna så är mitt svar på den frågan ja.