Sundsvall - AFC Eskilstuna
3 - 1

Oväntat lätt seriepremiär

Seriepremiären var mer konsekvensfylld än vanligt. Förutom den stora ovissheten kring vad GIF 2017 egentligen kan prestera i skarpt läge, mötte man dessutom ett lag som alla bedömare menar att vi ska konkurrera med i botten. Sådana bör man, ska man, slå. Dessutom var den motståndaren okänd materia. Hur bra var AFC? När matchen är över är det oklart hur många frågetecken som egentligen rätats ut. Men en seger är en seger!

Premiären för GIF Sundsvall i allsvenskan 2017 inträffade en vårdag som inte kommer att gå till hävderna för sin värme (kommentatorn såg matchen på teve på annan ort). En gnagande oro kändes, kommer det här att bära eller brista? Var befinner vi oss?

GIF ställde upp med följande startelva:
Naurin - Danielsson, Björkander, Sonko - Larsson, Krogh Gerson, Suljevic, Steindorsson, Olsson - Sigurdsson, Wilsson
Det var en i stort sett förväntad startelva. Erik Björkander var det mest oväntade valet, som gick in i trebackslinjen på Pirttijokis bekostnad. Hallenius på bänken var tydligen en följd av att han fått tillökning i familjen under det senaste dygnet.

AFC såg inte ut att vara tagna av stundens allvar, det var ganska öppet spel i inledningen där lagen bytte chanser med varandra. Den första farligheten för GIF infaller i 6:e min då Steindorsson fick skjuta ganska ostört efter en hörna, men skottet gick en bra bit över ribban. Strax därefter följer en dunderchans efter ett inkast, då AFC:s stabile målvakt Erlandsson gör en stark räddning på en nick av Gerson från nära håll, efter att Danielsson nickskarvat inåt. I 19:e minuten slår Gerson en bra, pressad frispark som Steindorsson nickar lågt, men den räddas med en ny kvalificerad räddning av Erlandsson.

I halvlekens första del står GIF för ett ganska flytande och fint anfallsspel men det var också uppenbart att AFC hade en defensiv matchplan. GIF dominerar klart första halvan av första halvlek. Men matchen får en oväntad vändning genom ett galet mål av AFC i 25:e minuten, då man tar ledningen genom att Matic slår ett hårt inlägg (efter att Sonko upphävt offsiden) som riktas för nära målet, tillräckligt nära för att bli ett skott på mål ur snäv vinkel. Mycket hårt men Naurin är kanske något passiv.

Ett mycket bra anfall av GIF i 31:a i minuten utjämnar dock ställningen. Suljevic slår en mycket lång passning från nära hörnflaggan ned i vänsterkorridoren som Steindorsson hinner upp. Han slår ett mycket vårdat inlägg som Peter Wilson nickar in från nära håll. AFC:s mittback Michel briljerade inte direkt i luftspelet, han borde ha klarat av att nicka undan inlägget.

I det här skedet är matchbilden ganska jämn, då AFC var litet mer benägna att attackera. Men ställningen skiftar till GIF:s favör. Efter ett glimrande kombinationsspel mellan Dennis Olsson och Gerson i 41:a minuten gör Gerson 2-1 med ett mycket vårdat och balanserat skott. Kort därefter är det inte långt ifrån att ledningen utökas. Larsson gör en bra insats mot AFC:s vänsterback Meade (som fick det allt tyngre under matchens gång) och tråcklar loss bollen och får in den till Suljevic som skjuter nära stolpen. Efter en halvlek känns det förvånansvärt lugnt, bedrägligt lugnt. Vad skulle Häxmästaren av att karva till sig poäng med halvdana lag – Pelle Olsson - hitta på?

Inte mycket visade det sig. Direkt i inledningen av andra halvlek var Wilson mycket nära att lobba in ett mål efter en lång passning av Steindorsson. Några minuter senare får Sigurdsson en målchans efter ett inlägg av Larsson, men hans skottförsök blir oförklarligt lamt. Matchen avgörs genom en tilltrasslad situation efter en hörna i 51:a minuten, där bollen forceras in till 3-1 av Danielsson. Mittbacken Michel är åter olycklig då han misslyckas med att rensa bort bollen och istället sparkar Danielsson i huvudet. Danielsson ruskade dock bara på sig, spelade vidare och klippte därmed ytterligare en kupong i den eviga tävlingen ”Hur man blir en riktig mittback”.

Efter 3-1 går matchen ned i tempo och kvalitet, framför allt från AFC:s sida. Larsson dominerar på sin kant på ett sätt som man sällan ser i elitfotboll. GIF skapar bra chanser emellanåt, flera distansskott kommer efter inlägg från Larsson. Wilson framstår som en fullgod allsvensk anfallare i den här matchen. Han hade exempelvis ett bra volleyskott efter en lång svepande passning i 62:a minuten som var värt ett bättre öde. I 67:e minuten är Matic nära att åter bli målgörare. Hans skott från nära håll räddades dock av Naurin. Efter en frispark i 70:e minuten nickar Danielsson inte helt kontrollerat en boll som kunde ha letat sig in i krysset, men bollen går några decimeter över.

Kort därefter byts Hallenius in och Wilson går ut och Sigurdsson byts ut mot Morsay. GIF spelar nu bitvis ganska såsigt och det finns tendenser till att bjuda in AFC. AFC är dock inte särskilt alerta och har inte heller individuell kvalitet nog för att vända matchen. I 76:e minuten spelas Eddahri fri och Naurin tvingas till en reflexräddning på nära håll. På den efterföljande hörnan klackar Albornoz men Naurin tippar bollen över ribban. I 83 minuten byts Steindorsson ut mot Gall. Under den orimligt långa stopptiden tvingades Naurin till enhandsräddning på ett skott av Eddahri, bra skott och bra räddning. Det fanns intermittenta tendenser till forcering av AFC men det möjliggörs framför allt av ett litet håglöst och trött spel av GIF då man alltför uppenbart väntar på att matchen ska sluta.

En seger i hemmapremiären är så klart alltid bra, oavsett allt annat. Men gav matchen svar på de frågor vi hade? Hur bra kraftmätare var AFC? Det måste man nog konstatera är oklart. Vi måste se GIF spela mot bättre motstånd innan vi verkligen kan bedöma laget. Det kommer i omgång två och tre; MFF och Häcken väntar. Men man kan åtminstone göra några observationer.

Det verkar finnas några skillnader i hur GIF spelar i år jämfört med förra året, om vi antar att de övergripande linjerna i dagens match speglar tränarnas intentioner. Åtminstone fram till 3-1 pressade GIF högre än man i regel gjorde förra året. Pressen var litet mer synkroniserad och mer kollektiv. Möjligen gick man också in litet hårdare i dueller högt uppe i planen?
Något som däremot kändes igen till fullo var det ambitiösa passningsspelet. Men med bättre växling mellan kortpassningar och längre öppnande passningar. Vi får se hur det ser ut mot bättre motstånd.
Många av spelarnas förtjänster och brister var också klart igenkännbara. Men Wilson visade att han fortsätter där han slutade i höstas, han är helt klart mogen att axla Dibbas roll som hot i djupled. Mest glädjande: är det nu vi ser Steindorssons verkliga kvaliteter? Det här var hans klart bästa match i GIF.

Tre i topp i GIF:
+++ Eric Larsson, kunde få fyra, eller fem, eller fler plus. ”Proffs i Holland-bra”, fortsätter han så här lämnar han i GIF under sommarfönstret.

++ Kristinn Steindorsson, ser ut som en ny spelare. Kanske en liten övervärdering av hans insats sakligt sett, men hans lyft i förhållande till tidigare är så glädjande att det må vara hänt.

+ Lars Krogh Gerson, mycket stabil, uppträder som det nav vi förväntar oss att han ska vara.