Parola di capitano della signora: Kan jag få låna er lagkapten någon dag i maj?

Kan jag få låna er lagkapten någon dag i maj?

 

För många av er som känner Peter, kommer härmed lite av en bomb. För ni vet ju att han inte gärna missar en träning, ännu mindre en match!! Men han kanske kan behöva vara ledig ett par dagar i maj. Jag skall inte ta honom ifrån er p.g.a. någon romantisk weekend i Rom, och inte heller p.g.a. något byggprojekt i huset hemma i Lysekil. Jag skall heller inte iväg på tjejhelg, så att han behöver vara hemma och ta hand om vår son.

 

Nej, men jag skall föda vårt andra barn, och hade tyckt det var på sin plats att han var med. Kanske inte så mycket för min skull, för det hade jag nog löst på egen hand. Men för hans egen skull hade det väl varit ”lämpligt” att vara med familjen en dag som denna. Fast, vi får väl se vart han befinner sig, den dagen då det är dags….

 

Men å andra sidan, det är ju inte så långt till Karlstad. Jag och Peter hade kanske kunnat mötas på halva vägen. Det finns väl sjukhus någonstans mellan Lysekil och Karlstad?

 

Och matchen därefter är mot Limhamn Bunkeflo, och det är ju en hemmamatch. Så då skulle jag ju kunna stanna och plocka upp Peter på Rimnersvallen, på väg in till Näl….

 

Som ni säkert minns var oktober 2008 en mycket speciell månad. Oddevold vann div 2 och tog steget upp i div 1. För mig var den månaden speciell på ytterligare ett sätt. Vi väntade nämligen då vårt första barn, och han var beräknad att födas den 17´e oktober. Peter bad då, vänligt men bestämt, om att jag skulle försöka ”hålla mig” ett litet tag, för han skulle bara hinna vinna serien först…..!

 

Jo men visst, det skulle jag väl kunna göra, lovade jag då Peter (hur dum får jag bli?!). Jag tyckte ju själv att det vore fantastiskt roligt om han kunde vara med och spela de sista matcherna, och kanske till och med vinna serien. Och inte minst, ville jag ju att han skulle kunna vara med och fira seriesegern med lagkompisarna, den dagen som väl seriesegern var säkrad! Och det fick han minsann, medan jag satt hemma och knep!!

 

För jag knep, och knep, och knep…..

I hela 14 dagar!!

Den 31´e oktober hade jag knipit så länge, och så hårt att det var helt omöjligt att få ut ungen! Ja, det var faktiskt helt kört. Den mest oroliga och skräckfyllda upplevelsen i våra liv, kom att äga rum denna dag. Det blev allt annat än vad vi hade förväntat oss. Jag ger inga mer detaljer än så, för det får jag nämligen inte för Peter…..

Men jag överlevde. 
Det blev dock ett helvete i många, många veckor efteråt.

 

MEN vi fick världens absolut finaste son! Och han är värd allt blod, svett och tårar, som hans ankomst bokstavligen medförde.

 

Dumdristig och våghalsig som jag är, ser jag nu med skräckblandad förtjusning, fram emot att göra ett nytt försök, i hopp om att det skall bli en mer trygg upplevelse än sist. Och förhoppningsvis får vi med oss lite fler rofyllda och lyckliga minnen den här gången.

 

Så därför ber jag härmed, både supportar, lagkamrater, styrelse och övriga IKO-medlemmar, om ledighet för Peter medan vi är på BB och säkrar MIN serieseger för 2012!

 

Därefter skall jag fortsätta stötta, heja, och ordna med markservicen hemma, för att Peter skall kunna fortsätta spela fotboll, och förhoppningsvis få uppleva ännu en serieseger under året 2012.

 

Kunde jag få vara med om att vinna två seriesegrar under 2008, kanske ”vi” kan lyckas med detta även under 2012?

 

Det är i alla fall min förhoppning med fotbollssäsongen 2012. Och vill IKO´s A-lag ha en utmaning, så varsegod!

Jag föder IKO´s framtida vänsterback, så vinner ni serien 2012!! Okej????

 

Och killar: NO PAIN, NO GAIN!!!

 

Och kom inte och gnäll över någon liten förkylning nu bara, för jag pratar om riktig ”pain”!

 

Puss på er pojkar!

 

Och till dig baby: Den här gången fixar jag inte att knipa tills säsongen är slut…..

 

/Kram Fotbollsfrun