Presentation av Björnström, Johansson och Mohammed.
IFK Värnamo har varit flitiga på transfermarknaden den senaste tiden, och flera nya spelare har anslutit till truppen. Bland nyförvärven märks den rutinerade vänsterbacken Axel Björnström, talangen Calle Johansson och inlånade mittbacken Rufai Mohammed. Medan Björnström förväntas bidra med sin erfarenhet direkt, står Johansson och Mohammed inför utmaningen att slå sig in i laget. I denna artikel får du en närmare presentation av dessa tre spelare och vad de kan tillföra Värnamos kommande säsong.
IFK Värnamo, med sportchef Jörgen Petersson i spetsen, har varit aktiva på transfermarknaden under de senaste veckorna. I slutet på januari kom Björnström in i truppen, därefter skrev Johansson på ett A-lagskontrakt samtidigt som Mohammed lånades in en kort period efteråt. Nu senast blev dessutom Cibicki klar för Värnamo. De tre förstnämnda spelarna kommer att presenteras i denna text. Den sistnämnde kommer att få en egen artikel längre fram och förklaringen bakom det är att det är en väldigt anmärkningsvärd värvning.
Axel Björnström
Björnström är en 29-årig vänsterback med mångårig rutin från Allsvenskan och därmed ett intressant nytillskott. Han är född i Stockholm och moderklubben är FC Djursholm. Hans första förening på seniornivå var Vasalund som huserade i norrettan när han spelade där. Det var mellan 2015 och 2017.
2018 tog han två kliv upp i seriesystemet, han blev nämligen klar för Sirius. Under åren i Uppsala hade han en positiv utvecklingskurva där han succesivt fick mer och mer ansvar. De två första åren intog han rollen som rotationsspelare som växlade mellan starter och inhopp.
2020 stod han för sin karriärs bästa säsong; han startade alla matcher i Rydströms Sirius och stod för 5+7 på poängkontot. Han var en offensiv kraft som forsade fram på vänsterkanten och fungerade väldigt bra i samspelet med lagkamraterna. Han spelade sedan för Sirius under det första halvåret 2021 medan hösten spenderades hos ryska Arsenal Tula. I Ryssland fick han mest sitta på bänken och efter krigsutbrottet återvände han till Europa, närmare bestämt AIK.
Övergången till AIK var speciell för Björnström ur emotionell synvinkel. Han har nämligen hållit på laget sedan barnsben och bland annat hejat fram Simon Thern från ståplats. I AIK spelade han under tre säsonger och sejouren i klubben har varit en bergodalbana. Under loppet av tre år fick han 27 starter och 37 inhopp, två assist gjordes men inga mål. Den poängstatistiken är ganska medioker men AIK är som bekant ett defensivt lag. Ni som följt Allsvenskan sedan Värnamo gick upp vet också att AIK:s tabellplaceringar har varierat under den nämnda treårsperioden. Det första året var en mittensäsong, det andra året var AIK indragna i bottenstriden och senast tog klubben en Europaplats.
Efter att kontraktet gick ut blev det ingen förläggning och så som jag har förstått det så var beslutet ömsesidigt. Björnström har beskrivit övergången till Värnamo som spännande. En flytt till småstaden Värnamo passar honom rent familjemässigt eftersom han nyligen blivit pappa till ett tvillingpar. Därutöver har han sagt att han anser att Värnamo spelar en rolig fotboll. Förmodligen finns också en förhoppning om att få starta regelbundet och bli en bärande spelare i ett allsvenskt lag, det har han inte varit på flera år.
Från Värnamos synvinkel är Björnström en stark rekrytering. Det är en ”färdig” spelare som väntas kunna komma in och prestera direkt utan att behöva en lång ”anpassningsperiod”. Därutöver har han offensiva kvalitéer och skulle kunna täcka upp det tomrum som skapades efter att Viktor Bergh lämnade i somras. Sättet som Rydström spelade med Sirius påminner om hur Sibila samt Asterhed vill spela och det finns således goda förutsättningar för att det ska bli bra.
Calle Johansson:
Under vintern har Calle Johansson fått ett kontrakt med A-laget. Spelaren ska inte förväxlas med den offensive yttern Calle Johansson som också finns i truppen. Därmed finns det två ”Calle Johansson” i laget, en som är född 1998 och en som är född 2005. Denna artikel handlar om den sistnämnde.
Johansson har erfarenhet från Värnamos U17- och U19-lag. Han var en de viktigaste pjäserna när Värnamo blev fyra i ”P19 Superettan södra” ifjol. Han spelade 21 matcher och gjorde sju mål samt två assist. Noterbart är att Värnamos representanter endast var två poäng bakom andraplacerade Varberg som fick kvala för att gå upp i den högsta serien. När det kommer till A-laget så har Johansson inte varit lika framträdande. Han har aldrig spelat tävlingsfotboll för Värnamo men satt på bänken vid sju tillfällen under 2024. Vidare så startade han en av träningsmatcherna i Portugal.
Johansson är central mittfältare och som en konsekvens av få aktioner ”på den stora scenen” så har jag begränsad kännedom om hans kvalitéer och spelstil. På IFK:s hemsida beskriver man dock honom som en spelare som utvecklats mycket de senaste åren och som någon som man tror starkt på.
Hur mycket speltid det blir i Allsvenskan får tiden utvisa. Ett oroande tecken för Johansson är att det varit svårt för killarna från de egna leden att få ”en riktig chans”. Det var för övrigt något som Jonas Thern uttryckte en besvikelse över i en intervju med Värnamo.nu i januari. I sammanhanget sa Thern att det är något som man vill förbättra. De ”egna juniorer”, utöver Johansson, som finns i truppen just nu är Kenneryd, Bilalovic och Bozicevic.
Mittbacken Kenneryd fick sitt A-lagskontrakt i maj 2022 men har aldrig fått speltid i en allsvensk match. Till hans försvar så ska det påpekas att han haft skadebekymmer under den perioden. Bilalovic fick sitt kontrakt i januari 2023 och han har fått speltid i femton allsvenska matcher, dock endast två starter. I cupsammanhang har han spelat sju matcher, varav startat fem och även nätat vid ett tillfälle. Bozicevic fick sitt kontrakt i juli 2023 och mittfältaren har inte spelat i Allsvenskan, han har dock gjort ett inhopp i cupen.
Denna statistik betyder inte nödvändigtvis att de är ”dåliga” spelare, utan det vittnar om att steget mellan P19-fotboll och Allsvenskan är stort och svårt att ta. Det är stor skillnad när det kommer till såväl fysik som tempo.
Rufai Mohammed:
Mohammed är en inlånad mittback som kommer från Elfsborg. Lånet är kortvarigt, det gäller endast fram till slutet på juli. I likhet med nyss nämnde Johansson så har Mohammed knappt någon erfarenhet av spel på seniornivå och det är således svårt att veta vad man ska förvänta sig. I Elfsborgs färger har han varken fått speltid i den svenska cupen eller i Allsvenskan. Han har suttit på bänken i Allsvenskan vid ett tillfälle, och det var i omgång 30 förra året då Elfsborg ställdes mot just Värnamo.
Han blev klar för Elfsborg i början på 2024, och hade tidigare tillhört Allies FC i hemlandet Ghana. Det finns dessvärre knappt med information om hans tid i födelselandet och därmed kan jag inte presentera en längre biografi. En noterbar detalj är dock att han spelat för Ghanas U17-landslag.
Stefan Andreasson, som är klubbchef i Elfsborg, har i en text på klubbens hemsida beskrivit att man lånar ut Mohammed för att möjligheterna till allsvenskt spel är större i Värnamo. Det är ett rimligt antagande, men frågan är om det ens kommer bli särskilt mycket speltid. I truppen finns redan Andersson, Grozdanic och Rapp, som just nu lär vara högre upp i hierarkin. Jag tror att den initiala tanken med inlåningen är att ha en reserv som emellanåt kan hoppa in.
Samtidigt finns det slitna uttrycket, ”säg aldrig aldrig”. Både Andersson och Grozdanic har varit mediokra under försäsongen samtidigt som Rapp hade en jobbig fjolårssäsong. Om Mohammed visar framfötterna på träningarna, i kombination med att många mål släpps in i de inledande omgångarna så kanske en dörr öppnas för Mohammed.
Förra året var Kotto på lån hos Värnamo och han hade också begränsat med erfarenhet av spel på seniornivå när han kom till klubben. Trots det fick han speltid i 17 matcher varav 14 starter. Kanske är det något som Andreasson identifierat. En noterbar skillnad mellan Kotto och Mohammed är dock att den förstnämnde faktiskt hade en säsong med Olympic samt ett halvår med Landskrona i benen när han kom till IFK. Mohammed har bara ägnat sig åt ungdoms- och reservfotboll sedan han kom till Sverige.
