Redaktionens julkalender #14
Ingen fotbollssäsong vore väl sig lik om det inte vore för den ständigt återkommande debatten om pyroteknikens varande eller inte varande. I ÖIS-leden har det självklart diskuterats flitigt under året som gått. I dagens lucka ger ÖIS ordförande, Joacim Nordh och Inferno Örgrytes Pierre Alenbrink sina åsikter i frågan.
Få ämnen är lika kontroversiella att diskutera, och få ämnen splittrar supportrar lika mycket som när det kommer till pyroteknik. ÖIS är naturligtvis inget undantag. Joacim Nordh, ordförande i föreningen, ger sin syn på saken.
– Jag tycker inte att bengaler hör hemma på en fotbollsarena. Av säkerhetsskäl. Kan man legalisera det, och göra det mer kontrollerat, då är jag öppen för en diskussion.
– Kan de bara hitta ett sätta att bränna på, där vi slipper bryta matcher, och vi kan kontrollera det, då lyssnar jag. Då kan jag se en poäng i det. Men konsekvensen av det som görs nu är att vi kan tappa 100 000 kronor i skadestånd och att de kan bryta matchen så att vi förlorar med 3-0 och den risken kan jag inte ta någon dag i veckan, bara för att några stycken tycker det är häftigt.
Men visst är det inga böter för själva brännandet?
– Nej, så är det. Det vi åker dit på är visiteringen.
Kan du se det vackra i det?
– Ja, det kan jag göra. Absolut. Det kan se väldigt fräckt ut. Det är inte det.
I matchen mot AFC fick ÖIS tifo väldigt mycket beröm av supportersverige. På Twitter lade både Unibet Sverige och journalisten Niclas Jarelind, med konton som når över 16 000 människor, ut bilder på tifot. Tror du att man kan använda den publiciteten till något positivt?
– Ja, tifot är bra men det är ju elden man måste kontrollera. För gud förbjude om någon brinner upp eller skadas, eller att vi förlorar matcher med 3-0. Vi utmanar ju verkligen ödet genom att göra så här.
Pierre Alenbrink, medlem i Örgryte IS och Inferno Örgryte, samt en välkänd klackprofil, är av en annan uppfattning än ordförande Nordh. Han tycker att pyroteknik har sin självklara plats på arenorna.
– Det är en stämningshöjare. Det ökar pulsen inte bara hos mig utan även hos hela klacken, på arenan och bland spelarna på planen. Energin ökar, dynamiken ökar och ljudvolymen ökar. Effekten av ett par bengaler eller rökpjäser är uppenbar. Publik och spelare taggar till. Och det är i mina ögon också oerhört vackert. Men jag vill tydligt understryka att jag förespråkar ett ansvarsfullt användande av pyroteknik.
Många är motståndare till pyroteknik. Argument som ofta lyfts fram är exempelvis att det skrämmer bort barnfamiljer, samt att det är förbjudet. Hur rättfärdigar du, trots detta, bruket av pyroteknik?
– Att många är motståndare till användandet av pyroteknik håller jag inte med om. Tvärtom. De flesta jag pratar med, i alla åldrar, på läktaren, på jobbet eller bland släkt och vänner delar min syn på pyroteknik som en visuell stämningshöjare på fotbollsmatcher. Det uppskattas och det anses som en naturlig del av läktarkulturen.
– Jag är själv pappa till tre barn och de skräms inte iväg på grund av pyroteknik. Men det är klart, jag har inte heller aktivt intalat mina barn att pyroteknik är förenat med livsfara. eller att de personer som brukar pyroteknik på fotbollsmatcher är farliga. Tyvärr är detta ofta en bild som media väljer att förmedla.
– I ärlighetens namn förstår jag inte varför det skulle vara förbjudet. Det genererar inga böter till klubben, vilket tidigare var ett av motståndarnas huvudargument, det hör man inte alls längre eftersom böter på grund av pyro inte delas ut av förbundet längre, däremot om arrangören har brustit i sitt ansvar blir det böter. Det är inga personskador och bränningarna är säkrare än någonsin idag. Mycket tack vare att publikvärdar och polis har insett att den tidigare strategin att med våld gå in och försöka förhindra en bränning, till skillnad från pyrotekniken i sig, är förenat med livsfara. Återigen, jag är för ett ansvarsfullt och säkert användande av pyroteknik.
Hur tycker du att ÖIS som förening bör agera i frågan om pyroteknik?
– Jag tycker att ÖIS aktivt skall arbeta för en positiv läktarkultur och en avkriminalisering av pyroteknik. Eftersom jag vurmar för läktarkulturen och jag anser att pyrotekniken är en del av den så skall ÖIS också aktivt engagera sig i supporterfrågor. Jag hade varit stolt om ÖIS som förening hade varit den klubben som gick i bräschen vad gäller supporterfrågor och gett en positiv och mer nyanserad bild av fotbollssupportrar i allmänhet och ÖIS:are i synnerhet.
