Ur startblocken, Sylvia - Sandvikens IF 0-2
Säsongen 2021 igång, och för Sandvikens IF blev det till att för premiären sätta sig i en nystripad buss mot Norrköping. Det var inte mycket till skådespel vi serverades, där från Platinum Cars Arena. Ett rödvitt som lyckades kväva Sylvias brandskattade lagbygge, en viljornas kamp mellan två lag som hade det tufft med det kreativa. En match där det som skilde lagen emellan blev en tveksam straff och ett blixtanfall signerat André Jernberg.
IF Sylvia - Sandvikens IF 0-2
Sandvikens IF ställer upp med Tobias Wennergrund i mål, en välbekant trebackslinje i Thörn,
Molin, Håkansson. På högerwing Martin Springfeldt och på vänstern, i Jimmy Hanssons frånvaro, vikarierande för dagen: Ahmed Bonnah. På innermitt Isak Bråholm/André Jernberg och i anfallet: Danilo al Saed, Naeem Mohammed och John jr Igbarumah.
Den återkommande 3421-uppställningen mot ett Sylvia som radar upp sina mannar i en snarlik formation.
En trevande start från båda lag, initialt piggast i rött ändå Danilo som tidigt ställer till problem för Sylvias försvar och mittfält när han gång på gång avancerar från sin lite låga utgångsposition med speed och skicklighet. I försvar ser det i första halvlek ut som att vi spelare en 532, med Danilo som tredje innermittfältare. Vi får dock en lyckosam knuff ur startblocken när Naeem nickar en hörna som blockas av vad som ser ut som en sylviaspelares rygg, men som i reprisen visar sig vara en eller kanske till och med två armbågstouch. Bonnah förvaltar den efterföljande straffen med kyla. Efter målet jobbar sig Sylvia in i matchen, vinner boll högre upp i plan, ofta i ett hål som uppstår i uppspelsfasen då Isak Bråholm ofta hamnar nästan i en höger ytterposition. Närmare än en hörnkavalkad kommer dock inte hemmalaget och i 45:e minuten ritar rödvitt upp ett mönster vi sett ett antal gånger under försäsongen. Jernberg spelar på en touch fram Springfeldt på högerkanten som löper sig fri och serverar ett perfekt curlat inspel till Naeem som gör 0-2.
Under andra halvlek får SIF mer ordning på defensiven och bortsett från en strumprullare i offensivt straffområde så har Sylvia nästan inte bollen under kontroll i sista tredjedelen. Men underhållningsmässigt? - Det är underhållande när ens lag vinner.
- Värmer gör istället Sylvias enormt sympatiska speaker.
- Kan vi få en applåd för världens bästa bollkallar?
- Och så välkomnar vi Snabbe Abbe in på plan (Abdul Aziz i Sylvia)
önskar alla inbytta spelare (inkl rödvita) ett: - lycka till grabbar!
Det är en våldsamt offensivt balanserad elva vi ställer (eller tvingas ställa) upp med. Båda ytterbackar är i grunden yttrar, båda innermittfältare i själ och hjärta offensivt lagda. Ryggmärgen säger kanske skaparkraft, more is more, men utfallet mot Sylvia blir det motsatta. Bonnah sköter sitt backvikariat prickfritt, och vi lider väl i det fallet kanske framförallt av att inte ha honom längre upp i banan. Springfeldt har klickat i flytten till backplats med perfektion, han är brutalt bra i premiären, i beslutsfattandet, i passningsspelet, i luften, i försvarsspelet. Nästan orättvist mot övriga lag att ha den här spelaren på högerbacken. Men i frånvaro av både vår trädgårdsmästare nummer ett,Mukunzi, och vår förste ställföreträdande lövblås, Sebastian Wigerbäck, så får vi problem i mitten. I positionerna, i närkampsspel och andrabollar som vi förlorar ganska konsekvent i alla fall under första halvlek. För mycket kraft får läggas på försvarsspel av ytterbackarna, och allt för sällan finner vi ro på mittfältet tillräckligt för att iscensätta en omställning. Vi blir uppätna ett par gånger när vi försöker spela upp via mitten, även om vi i den här matchen inte blir straffade. Ja, hade vi förfogat över Mukunzi är känslan att vi kunnat vinna den här matchen ännu klarare.
Men det är väl egentligen ointressant, vi tar med oss en seger från Sylvia på bortaplan för första gången i modern tid. Vi lämnar inte över initiativet som 2019, vi går inte bort oss i den höga pressen som 2020. Det här är tre värdefulla poäng att ha i ryggen när vi på lördag ställs mot BP i en av säsongens förmodligen tuffaste matcher. Tre poäng som gör att vi kan unna oss att ha allt att vinna efter en premiäromgång där två av fyra topptippade lag tappat sina ledningar, en match där vi förhoppningsvis också har en Mukunzi eller Wigerbäck tillgänglig på mitten.
Annars att rita ner angående ettanpremiären:
Gefle IF - Luleå 1-2
Ett svagt Luleå tog sig i kragen i andra och lyckades pressa ner Gävle som gick i passivitetsfällan. Håller nog ändå Luleå som ett bottenlag.
Dalkurd - Piteå 3-3
Täby - Assyriska 2-7
Besynnerlig match, men Assyriskas backlinje och målvakt får ta på sig det här, skamlig insats. Byt eller detta blir årets Bissarna/TG.
Brommapojkarna - Karlstad 2-0
Uddlöst, segt och svagt Karlstad eller ett övermänskligt BP? Vi får se på lördag, men lite red flag för Karlstad efter att man konsekvent valde att stanna i matchen även i tvåmålsunderläge.