Säsongen har blåst igång

Ett uppehåll på drygt en och en halv månad var idag till ända. Årets första fotbollsträning stod på programmet, och därmed hälsar vi 2013 välkommen på riktigt.

Det finns få saker vi kan veta här i livet med bestämdhet. Många lyfter fram döden som det enda säkerställda, och visst kan man förstå deras tes. Men den är felaktig. Det finns annat i livet som står bortom allt rimligt tvivel, som är oundvikligt. David Leinar i kortbyxor en kall januari-träning, till exempel.
 
När årets första träning idag bokstavligt talat blåste igång (övade Carola på en Melodifestivalcomeback på naturgräsplanen?) var kortbyxorna på lagkaptenen som verkligen leder genom exempel. Plusgraderna gjorde att han dock inte var ensam med detta klädval, men den ”sena timmen” och den hårda vinden gjorde att de flesta ändå valde långbyxor och mössa. Alla kan inte vara lika hårdhudade som David Leinar, och tur är väl det. Vilket besynnerligt lag vi hade haft i så fall.
 
I likhet med ifjol var träningen relativt välbesökt. Förra årets höjder nåddes dock inte upp i vilket i och med valet av datum och kort varsel är fullt förståeligt. Vi på plats fick bevittna en klassisk ”första-för-året-träning” med uppsluppen stämning, enklare övningar och på sina håll ringrostiga fötter.  Träningen avslutades med tvåmålsspel vilket knöt ihop den gemytliga premiärsäcken på ett bra sätt. Intressantast från idag ter sig därför som att syna de nya spelarna i sömmarna. Sagt och gjort.
 
Om vi börjar med det senaste av tillskott, Sebastian Ohlsson, har dennes ankomst inte tagits emot med öppna armar hos alla. En viss skepsis har omgärdat inlåningen, men om Ohlsson fortsätter som han gjorde idag kan jag garantera att han kommer att tysta alla tvivlare. Baserat på hans utgångsposition i tvåmålsspelet ses Ohlsson som en yttermittfältare; en position som han smällde in tre-fyra mål ifrån. Inga frågetecken där inte. Välplacerade skott från distans varvades med enklare mål i boxen, och i övrigt visade han prov på välutvecklad teknik, genombrottsförmåga och en lagom tjurskallighet.
 
På tal om tjurskallighet så visade även Tobias Bratt upp sig från en bra sida i sitt första framträdande som ÖIS:are. Killen må bara vara två äpplen hög, men det kompenseras med en självkänsla av att han i själva verket är två meter lång. Det är rimligtvis den enda förklaringen till hur en så liten spelare kan agera så modigt och slänga sig in i dueller utan ett uns av tveksamhet. Bratt visade också upp ett säkert passningsspel och kommer säkerligen få sina chanser under säsongen.
 
Adam Rosén har ända sedan vi stiftade bekantskap med honom första gången 2011 varit en personlig favorit hos mig, och när han skrev på för oss – ja, låt oss säga att jag inte var helt missnöjd med det. Det är min absoluta övertygelse att Adam skulle kunna gå in i startelvan och prestera väl där, och dagens träning ger mig ingen anledning att vilja revidera den åsikten. Storleken har han, men den ger inte upphov till någon orörlighet. Den 190 centimeter långa och 89 kilo tunga kroppen rör sig oväntat bra, och hans vänsterfot har visat sig vara väldigt användbar under tiden i Skövde.
 
När det gäller Johan Lundgren är hans insats svårbedömd för mig. Anledningen är mycket enkel: jag märkte knappt av honom. Johan fastnade sällan på näthinnan. Nå, detta behöver inte innebära ett skvatt. Kanske tittade jag åt ett annat håll när han hade bollen. Emellanåt fick jag dock syn på den väldigt tystlåtne Lundgren (ni har väl sett välkomstintervjun med honom på ÖIS.se?) och det första intrycket är att han är väldigt trygg i passningsspelet. Precis som väntat.
 
Daniel Paulson och Carl Hawunger var också med och presterade väl utan att glänsa på sina första träningar som A-lagsspelare. André Nilsson syntes till i början utav träningen men medverkade inte på grund av sin oturliga korsbandsskada, som ni säkerligen känner till. Oskar Wallén, Markus Anderberg, Alexander Jeremejeff, David Björkeryd och Tommy Lycén lös med sin frånvaro, varav de två sistnämnda är mest intressant att spekulera kring.
 
Björkeryd har tidigare sagt att han och klubben förhandlar, men han var samtidigt uppsatt att medverka i turneringen för klubblösa spelare. Det kommer han dock inte att vara. När det gäller Tommy Lycén har det varit desto tystare, vilket måhända bara kan tolkas på ett sätt. Fåglar kvittrar om att Lycén kommer att lämna klubben, men ryktena saknar än så länge riktig substans. Att göra sig av med både Björkeryd och Lycén känns hur som helst som en dålig idé för ett lag med klar brist på naturliga kantspelare. Björkeryd har dessutom genomgående presterat och levererat under sin tid i ÖIS och att släppa honom känns direkt felaktigt.
 
Nåja. Det har var ju inte tänkt att bli transferspekulationer. Bara några rader om en träning under strålkastarljuset på ÖIS-gården. Årets första träning. Där nyförvärven presenterade sig för sina nya publik. De gjorde det väl, så pass att längtan till seriepremiären om möjligt blev än större. Är det inte den sjunde april snart?

Andreas Kristenssonandreaskristensson@live.seankristensson2013-01-03 23:35:24
Author

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK