-
-

Sjunde gången gillt mot Trollhättan

Skam den som ger sig. Vi har försökt och försökt men aldrig lyckats. Förrän i dag. Efter en lyckosam förstahalvlek slog ÖIS Trollhättan i en seriematch och kliver i och med det upp i serieledning.

Knappt några anfallare och omöjliga FC Trollhättan på andra planhalvan – det var en på förhand mycket tuff uppgift som väntade ÖIS den här kvällen. Lantz parerade de offensiva avbräcken på bästa sätt genom att välja Johan Hedman som partner till Stellan Carlsson, och på mittfältet återvände Andreas Östling samtidigt som Sebastian Ohlsson ersatte André Nilsson.
 
Nämnde Ohlsson visade sig från sin bästa sida tämligen omgående. Redan i den fjärde matchminuten, efter fint passningsspelet inom laget, kom Ohlsson runt på sin högerkant och måttade ett inlägg in i straffområdet. Jakob Lindström tajmade löpningen perfekt och nickade in bollen i närmsta krysset på sant Allbäck-manér. Drömstarten var ett faktum.
 
ÖIS fortsatte att rulla bollen snabbt och bra, främst via högerkanten och en pigg Ohlsson. Inläggen höll högre kvalité än tidigare och genast blev det då farligt. Trollhättan fick inte låna bollen några längre stunder utan försvaret med Leinar i spetsen höll dem stången och gav mittfältet möjlighet att etablera anfall. Med en kvart spelad jämnades dock spelet ut något men vad gäller mål var det fortsatt ÖIS-överläge, och det skulle komma att utökas.
 
För med 27 minuter spelade stod Daniel Paulson för en mycket fin prestation när han med en snygg och effektiv lyftning tog sig an och förbi sin försvarare. Paulson stannade till, vände upp och smekte in ett inlägg till en framstormande Johan Hedman. Likt Lindström stod Hedman för en väl avvägd nick och styrde ner bollen i det bortre hörnet, otagbart för målvakten. 2-0 – och spöket såg ut att vara på väg att jagas bort.
 
Resterande del av halvleken blev mer avvaktande. Det vägvinnande spelet längs kanterna klingade av för rödblått vilket gav Trollhättan möjlighet att lyfta laget. Någon utdelning fick de dock inte, utan ÖIS gick in i halvtid med 2-0 i ryggen. En stärkande sanning, kan tyckas, men spelet dalade efter pausen. Trollhättan satte intensivare press och vann mer boll vilket ledde till att ÖIS kom längre ner i plan och sedan hade svårt att lyfta och motattackera.
 
Hemmalaget började också skapa fler målchanser – bland annat i minut 54, när Andersson misslyckades med ett utkast och gav bollen till Josef Daoud. Andersson hann dock reparera sitt misstag och räddade Daouds lobbförsök. Drygt tio minuter senare var det på nytt hjärtat i halsgropen, men av andra skäl. I en duell med målvakten fick Stellan Carlsson en rejäl smäll mot knäet och tankarna vandrade iväg mot en fjärde korsbandsskada på en anfallare. Lyckligtvis kunde Carlsson efter någon minuts behandling utanför planen äntra gräset igen och ska inte ha ådragit sig någon skada.
 
Kort efter att ÖIS blivit fulltaliga igen reducerade Trollhättan till 1-2. Ett inlägg, melodin för dagen, från vänsterkanten nådde inbytte Gustafssons panna som enkelt vann duellen mot Tobias Bratt. Nicken var inte så hård, men välplacerad, och Andersson hade inget annat att göra än att se sig besegrad. Fem minuter senare var Andersson på väg att få hämta bollen ur nätet igen – men frisparken från en hemmaspelare smekte den högra stolpen. Än närmare ett frisparksmål kom vi strax därpå när Östling tog sats och prickade virket från 25 meter – men känslan var att det var Trollhättan som skulle göra ett eventuellt fjärde mål, ty de tryckte på bra mot ett ÖIS som agerade passivt, osäkert och tyngda av den mörka historien mot Trollhättan.
 
När klockan gick in på tilläggstid började undertecknad att fila på en pessimistisk ingress. Poängtapp borta mot Trollhättan på övertid var ett scenario så givet som något någonsin varit. Och mycket riktigt kom ett kvitteringsmål. I den 93:e matchminuten rann Mollapolci igenom och rullade in 2-2. Men så, istället för planerat depp: en domarsignal och begravda Trollhättan-ansikten i händer. En hands föranledde målet och rödblå frispark utdelades istället. Kort därpå gick slutsignalen och det omöjliga blev möjligt.
 
ÖIS vann en seriematch mot Trollhättan.
 
Sex gånger har vi försökt, sex gånger har vi misslyckats. En scenförvandling under den andra halvleken där vi blev alldeles för passiva, slarvade i passningsspelet och därigenom inte fick någon längd på anfallen höll på att kosta oss segern – men situationen reddes ut. Spöket har drivits bort och vi har gått upp i serieledning. Tro fan att jag vinner på min trisslott också.
 
(Det gjorde jag inte.)
 
Trollhättan – ÖIS 1-2 (0-2)
0-1 (4’) Jakob Lindström (Sebastian Ohlsson)
0-2 (27’) Johan Hedman (Daniel Paulson)
1-2 (74’) Jonathan Gustafsson
 
Varning ÖIS: Bratt, Ohlsson
Varning FCT: Daoud, Janevski, Phiri, Mollapolci
Publik: 1 038

Andreas Kristenssonandreaskristensson@live.seankristensson2014-06-02 21:35:00
Author

Fler artiklar om Örgryte

Det krävs trygghet för spelarna i ÖIS
Är ÖIS inte bättre än såhär?
Kvantresultat för ÖIS mot ÖFK